Marknaden reglerar alltid över tiden så att balans uppstår mellan tillgång och efterfrågan, ibland dock med viss eftersläpning. Antalet ledamöter är inte i dagsläget något problem. Problemet är i stället att branschen under en lång rad av år haft en överefterfrågan, som lett till att systemen för utvärdering av befintliga delägare och andra anställda inte varit tillräckligt effektiva. Relationen mellan tillkommande auktoriserade revisorer och dem som lämnat yrket har fram till 1991 varit för skev. Man kanske också i några fall släppt fram medarbetare till auktorisation som passat bättre i en annan bransch. Att rätta till detta förhållande över en natt är inte möjligt. Emellertid ska vi dra lärdom inför framtiden.
Utvecklingen
Jag vet personligen mycket få branscher – om någon – som ökat så kraftigt oberoende av de konjunkturväxlingar och andra omvärldsfaktorer som normalt styr utvecklingen. Branschen har levt ett eget liv där det som hänt i vår omvärld inte påverkat vår tillväxt. Revisionsbranschen har nu blivit mogen och då gäller andra spelregler.
Sedan 1991 har tillväxten upphört och fram till idag har antalet anställda minskat med i storleksordningen 20–25 % även om det finns exempel på både större och mindre avvikelser från dessa siffror.
De grupper inom byråerna som minskat mest är revisorsassistenter (icke kvalificerade revisorer), konsulter och administrativ personal.
Vi har nu fått en någorlunda balans mellan tillgång och efterfrågan på våra tjänster. Emellertid har vi fått en förstärkningseffekt i lågkonjunkturen då flertalet byråer under senare tid intensifierat arbetet med rationaliseringar i form av nya effektivare revisionsmetoder och ökad användning av tekniska hjälpmedel.
Det är således en kombination av dels en lågkonjunktur som drabbat en mogen bransch och dels rejäla rationaliseringsåtgärder som sammantaget lett fram till den övertalighet som sedan 1991 kännetecknat vår bransch. Botten tycks nu vara nådd och jag ser det som nödvändigt att branschen genom den förbättrade genomströmningen kan börja anställa under 1994.
Effekter av lågkonjunkturen
Traditionellt har FARs ledamöter i sin kompetens haft vad vi i dagligt tal kallar för ”allmänprofil”. Bara ett fåtal har haft en ”specialistprofil” i form av etiketter som ”ADB-revisor”, skattekonsult, specialister på bank/försäkringar eller finansiella instrument.
I framtidens FAR-kår kommer antalet med ”specialistprofil” att öka och den förhöjda kompetensen inom vissa områden kommer inte ”bara” att leda till en förbättrad revision utan även till en ökad marknad för konsultationer.
Jag har tidigare nämnt den påverkan som rationella revisionsmetoder och revisionsverktyg kommer att få. Antalet revisionstimmar på uppdragen kommer att minska. Mindre men mer kvalificerande timmar ger sannolikt en förbättrad revision.
Denna förändring har vi redan sett under åttiotalet. I början av decenniet gick det 4,5 övriga personer på varje auktoriserad revisor. I dag börjar detta relationstal närma sig 3/1.
Överutbud av revisionstjänster under 1991 och 1992 (och i någon mån även under 1993) har även lett till prisdumpning. Avsevärda reduktioner av arvodet ser jag som ett mycket allvarligt problem, där kvaliteten i slutprodukten kan komma i fara. Kvalitetskontroll från den egna byrån är vanlig idag. För de byråer som har en utländsk samarbetspartner förekommer även i stor utsträckning internationell kvalitetskontroll.
Personligen är jag av den uppfattningen att FAR som organisation i ökad utsträckning måste arbeta med kvalitetsfrågor i revisionsarbetet hos den enskilde ledamoten. Försäkringsbolag har också visat intresse för att i samverkan med FAR aktivt verka för en hög och jämn kvalitetsnivå för att nedbringa skadekostnaderna.
Kvalitetskontroll som princip bygger på den grundläggande förutsättningen att produkten, i detta fall revision, kan fastställas till sitt innehåll och också att kvalitetsbegreppet identifieras. Revision är en svårdefinierad produkt vilket gör att man inte får underskatta svårigheterna att införa kvalitetsuppföljningssystem.
Framtida arbetsuppgifter
Även genom införande av effektiva utvärderingssystem för befintliga anställda på byråerna kommer kåren att ha en tillväxt framöver. Under räkenskapsåret 1992/93 hade kåren visserligen ingen tillväxt men för innevarande år förefaller det sannolikt att antalet ledamöter ökar. Det ser jag som mycket positivt och är inte rädd för att det blir brist på arbetsuppgifter.
För att på ett systematiskt sätt få en bild av var dessa arbetsuppgifter står att finna bör man resonemangsvis utgå från en expansionskvadrant. Utrymmet medger inte att utveckla ämnet, men man kan ge några exempel.
Befintliga uppdragsgivare | Nya uppdragsgivare | |
Befintligt tjänsteutbud | 1 Marknadspenetration | 2 |
Nytt Tjänsteutbud | 3 | 4 |
Expansionskvadrant |
* Kvadranten 1 beskriver möjligheten att sälja mer tid för revision och konsultation (grundutbudet) på våra befintliga klienter. Mot bakgrund av en lång tid av överefterfrågan finns nu möjlighet till ökad marknadspenetration via exempelvis fördjupade insatser att förbättra klienternas styr- och kontrollsystem m.m. Att på konsultbasis tillhandahålla särskilda utredningar inom internkontrollområdet är ett exempel på tjänst som sannolikt kommer efterfrågas mera framöver.
* Kvadranten 2 beskriver möjligheten att tillhandahålla vårt befintliga tjänsteutbud till nya uppdragsgivare, t.ex. revision av stiftelser eller större konkurser.
* Kvadranten 3 beskriver nya tjänster som revisionsbyråer sannolikt kan tillhandahålla till befintliga uppdragsgivare i framtiden, som exempelvis miljörevision.
* Kvadranten 4 är den som ger den mest riskfyllda expansionen, eftersom både tjänsten och uppdragsgivaren är nya. Ett exempel på ett sådant område kan i framtiden bli rollen som administrator.
Staffan Gavel, FARs ordförande