Revisionskommittén – ”ett spännande uppdrag som aldrig blir slutfört...”

– Debatten börjar ofta i fel ände, tycker auktor revisor Ulla-Britt Nordin, som är ny ordförande i FARs revisionskommitté, i denna Balans-intervju. Man borde kanske först tydliggöra kraven på företagen och sedan mejsla ut revisionsföreskrifterna.

Revisionskommittén i FAR fick en ny ordförande vid styrelsemötet den 7 juni. Ulla-Britt Nordin från Price Waterhouse efterträdde då Bo Ribers från Bohlins som avsagt sig.

Därmed har revisionskommittén också fått sin första kvinnliga ordförande.

– Jag har suttit med i kommittén i åtta år och det började väl nästan bli dags att avgå, säger hon. Men i och med att jag valdes till ordförande så börjar tydligen ett nytt mandat.

Ulla-Britt Nordin tillstår att det en gång blev revisionskommittén lite av en slump, men hon har också ett starkt intresse för dess frågor. Det handlar både om att definiera och kodifiera t.ex. fördelningen av ansvaret mellan revisor och styrelse och att formulera det i rekommendationer och exempel så att det fungerar:

– Jag tror att vi alla som ha varit inblandade i där frågorna alltmer känt hur viktigt det varit att klarlägga ansvar och ansvarsfördelning och att utforma rekommendationstexter mot den bakgrunden.

Ska revisorn vidta vissa åtgärder i alla fall och handlar det om skall eller om något annat verb?

Vilken status har kommitténs rekommendationer, vilket värde tillmäts de i en eventuell process?

Allt aktuellare frågor

Sådana frågor av har ju inte blivit mindre aktuella under senare år då hot om processer och skadestånd inte bara varit något som svenska revisorer kunnat läsa om i utländska, främst amerikanska facktidningar. Och i t.ex. den aktuella Gusumdomen apostroferas både FARs Revisionsprocessen och byråns egen arbetsordning på flera ställen.

Ulla-Britt Nordin är mycket noga med att poängtera att det självklart inte handlar om att formulera sig så luddigt i rekommendationerna att man ska slippa undan ansvar om det begåtts några fel.

Många av de ständigt aktuella frågorna för revisionskommittén påverkar det ständigt återkommande förväntningsgapet:

– Av och till har vi i kommittén diskuterat vilken vår roll ska vara när det gäller att förtydliga olika frågor för användarna av revisionsberättelsen. Ett problem i det sammanhanget är ju att de som vill ha kompletterande upplysningar sällan sitter på den betalande sidan.

– Är det dessutom verkligen vi revisorer som ska bedöma framtida affärsrisker, finansieringsmöjligheter och behov av att ändra produktsammansättning?

Frågan är alltså om kommittén ska flytta fram sina positioner, om inte krav och förslag snarare borde komma från andra aktörer som t.ex. Redovisningsrådet eller finansanalytikerna.

I debatten kring going concern har många framfört synpunkter på revisorernas roll.

– Det är ofta här som allmänheten har sökt revisorns stöd för att få en bra uppfattning om bolagets framtid.

Ska revisorn göra det som lagen inte kräver av företaget?

Men revisionskommittén har i sitt projektarbete alltså haft svårt att se hur revisorerna ska göra de bedömningar som inte krävs av företaget; uppdraget är ju trots allt definierat så att det primärt handlar om att granska de uppgifter ett företag har skyldighet att redovisa och inte att komma med egna bedömningar om framtiden.

– Jag tycker ofta att debatten börjar i fel ände, säger Ulla-Britt Nordin. Kan man verkligen börja med att lasta revisorn för en massa saker som man inte kräver ansvar för av företaget eller dess styrelse? Är det meningen att revisorerna på egen hand ska upplysa om saker som inte företaget behöver redogöra för.

– Det kanske vore rimligare att först tydliggöra vilka krav och vilket ansvar som åvilar företaget när det gäller att redogöra för sina fortlevnadsmöjligheter, för att först därefter mejsla ut revisionsföreskrifterna.

Småföretagens behov

En annan fråga som diskuteras ute på fältet är småföretagens behov. Flera av de ämnen som man arbetar med i FAR och i kommittéerna är ju inriktade mot de stora och publika företagens problem – ett slags revisionens och redovisningens högteknologi.

Hur reagerar revisionskommitténs nya ordförande på sådana påståenden?

– Vi har ju arbetat om strukturen på Revisionsprocessen och där tagit bort de speciella hänvisningarna till de små företagen. Vi menar att det är ett generellt ramverk som ska vara giltigt för alla företagsstorlekar.

Däremot arbetar kommittén på ett projekt som enligt de aktuella planerna ska resultera i en artikel där man definierar vad som är specifikt vid revisionen av mindre företag.

Revisionskommittén har varit flitig – som framgår på annan plats i detta nummer har man just förelagt styrelsen ett antal förslag till utkast och ändringar, bl.a. inom området halv- och delårsrapportering.

Aktuella projekt

Vilka andra områden arbetar man med just nu? Vad kan FAR och omvärlden vänta sig av revisionskommittén på något års sikt?

– Vi brukar återkommande göra en avstämning av vårt ramverk mot internationella motsvarigheter. Nu håller vi på med det och vi ser om det går att skapa en likadan typ av struktur på vårt revisionsarbete och våra rekommendationer som man har i IFACs ramverksregler.

Det handlar alltså om olika nivåer på tjänsterna:

* Revision

* Revisionsrelaterade tjänster

Granskning kan alltså vara av olika omfattning och leda fram till olika former av rapporter och till olika grader av intyganden

Efter en genomförd revision av årsredovisningen kan revisorn avge en rapport med hög intygandegrad, en positiv bekräftelse.

Vid olika översiktliga granskningar av t.ex. delårsrapporter och kontrollbalansräkningar – reviews till dess att någon finner ett tillräckligt bra svenskt ord – blir det en lägre intygandegrad och man kan tala om en negativ bekräftelse (”inget har framkommit som motsäger...”).

– Först tittade vi alltså på själva ramverket, nu ser vi om de olika former av intyg och yttranden som finns i vår bok kan fås att stämma överens med de internationella reglerna. Det är ju viktigt att graden av intygande verkligen svarar mot vad revisorn gjort.

Det finns typer av intyg där någon annan part formulerar och revisorn skriver under.

– Vi måste se på vilka intyg vi har och hur de bör se ut.

Arbetet kommer inte att resultera i någon komplett exempelsamling utan man syftar mera mot att klara ut gränsdragningar och definitioner.

Utökad revisionsberättelse?

Ett annat projekt som legat på is ett tag men som nu plockats fram handlar om en ny revisionsberättelse.

– Vi ser på om det finns anledning att skapa en utökad revisionsberättelse med fler definitioner, en där det blir lättare att skilja styrelsens ansvar från revisorns. Det är ju många som vill ha en fylligare avrapportering.

Det vore en revisionsberättelse som i bästa fall skulle kunna göra något åt problemet med förväntningsgapet. Samtidigt anser varken kåren eller kommittén att en revisionsberättelse får vara alltför lång och fyllig:

– Vi menar att den inte får vara för lång och innehållsrik eftersom det är viktigt med en standardiserad berättelse där man lätt hittar de olika punkterna och kan tolka signalerna.

Ett parallellt projekt till detta är en utökad exempelsamling som skulle kunna möta ett behov av ytterligare vägledning vid utarbetandet av revisionsberättelser.

Brott och oegentligheter

En annan sak på kommitténs dagordning är frågan om revisorns ansvar för att upptäcka brott och oegentligheter. Man ser också här på vad internationella rekommendationer eventuellt kan tillföra de svenska reglerna.

– Om det här nu är ett annat av de ämnen där allmänhetens uppfattning om revisorns roll skiljer sig från vår, så är det ju än mer angeläget att vi skapar klarhet om vad som egentligen gäller, menar Ulla-Britt Nordin.

Lagstiftning och förordningar föranleder också kommittén att se över sina rekommendationer. Ett nu aktuellt projekt är anpassning till Finansinspektionens nya instruktioner om hur börsprospekt ska se ut.

Ett sista, evigt, projekt är att löpande se över revisionsrekommendationerna och anpassa dem till förändringarna i omvärlden.

– Det som gör arbetet i revisionskommittén spännande är just att det inte är statiskt, att det är ett uppdrag som aldrig blir slutfört eftersom det hela tiden händer nya saker som man måste ta ställning till och anpassa sig till!

Bengt Holmquist