Användning av redovisningsinformation, reglering av redovisning, den offentliga sektorns redovisning och miljöorienterad redovisning hör till det som bl.a. intresserar forskarna vid Handelshögskolan i Göteborg. Det är frågor som både är av lokalt och internationellt intresse.
Forskningen kring redovisning vid Handelshögskolan i Göteborg har under professor Sten Jönssons ledning särskilt sysslat med olika aspekter på användning av redovisningsinformation och frågor som gäller redovisningens reglering.
I ett projekt kallat Eliten och normerna visade man hur redovisningsstandards kommer till och vilka personer som har inflytandet över dessa. Studien visade bl.a. att det var ”rätt” personer som hamnade i Redovisningsrådet.
Internationellt intresse
Det här är frågor av stort internationellt intresse. Sten Jönsson är skandinavisk representant i det vetenskapliga rådet hos CREA, Center for Research on European Accounting. Det bildades förra sommaren i syfte att stimulera europeisk redovisningsforskning, redovisningsreglering och harmonisering.
CREA har inte för inte sitt säte i Bryssel. Centret håller just nu på att mejsla ut sin forskningsinriktning. Det allra första projektet som satts igång innebär att kartlägga redovisningens reglering i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
En forskare från vart och ett av de nordiska länderna gör kartläggningen efter en gemensam mall.
Meningen är att sådana studier sedan ska göras i alla EG-länder. Från EGs sida är intresset speciellt stort när det gäller länder som är på väg in i gemenskapen.
I CREA ska man också få FARt på forskning inom två andra områden som man också arbetat mycket med i Göteborg. Det ena är forskning kring den offentliga sektorn, det andra handlar om miljöorienterad redovisning.
Grön redovisning
”Green accounting” var ett aktuellt begrepp i början på 70-talet. Det föll undan men nu kommer det tillbaka.
Sten Jönsson har därför fått i uppdrag av CREA att skriva en slags appell för att få igång forskning kring miljöorienterad redovisning.
– Det handlar om att finna nya infallsvinklar, säger Sten Jönsson. Men jag har inte lösningarna klara ännu.
Att grön redovisning misslyckades förra gången berodde enligt Sten Jönsson mycket på att man försökte göra miljökonsekvensredovisningar på samma sätt som externredovisning, som man är redovisningsansvarig för.
Man kan lika gärna tänka sig att göra en miljöredovisning på samma sätt som man gör en internredovisning.
– Vem ska ta emot en extern miljöredovisning? Greenpeace? Nej, här gäller det att tänka om. Jag föreställer mig att det i varje ingenjör eller annan anställd finns ett miljöansvar. Då behöver det inte bli fråga om att redovisa ett ansvar utåt. I stället gäller det att fatta nödvändiga beslut inne i företaget.
Miljörevisorer
Är det bra att ha miljörevisorer?
– Det är en väldigt bra idé, säger Sten Jönsson. Men deras jobb är att formulera problemen. Sedan måste företaget fatta beslut om vad som ska göras. I beslutsfattandet blir det då alltid fråga om att väga samman ekonomi, anställningstrygghet och tekniska möjligheter.
På Gothenburg Research Institute, där Sten Jönsson för närvarande har sin arbetsplats, drivs ett antal miljöprojekt. Ett handlar t.ex. om varför folk inte köper miljövänliga produkter.
Men krävs det inte ändå tvång och kontroll för att miljöorienterad redovisning ska ge resultat?
– Problemet är i så fall att den som ska utöva tvånget måste ha en lämplig lösning att komma med när han slår näven i bordet. Det är inte alltid så lätt. Det finns så många olika lösningar på olika problem. Det är bland annat det som gör miljöorienterad redovisning så intressant.
Sten Jönsson tar som exempel ett tomatodlingsprojekt i södra Spanien. Där suger man upp grundvattnet och får fem skördar med fina tomater per år. (Skatteverket tror att det är fyra!) Problemet är att man pumpar upp så mycket vatten att saltvatten från Medelhavet kommer in i grundvattnet.
Det är svårt men intressant att redovisa debet och kredit för alla olika effekter som den här tomatodlingen har. Det är ett stort jobb. Om man lyckas, har man ändå bara funnit lösningen för en enda aktuell situation.
Offentliga sektorn
CREA ska om sagt också satsa på forskning kring den offentliga sektorns redovisning. De flesta länder har hittills arbetat mer med budgetprocessen än med resultatet. Men det där håller på att ändras när man satsar hårdare på besparingar och börjar överföra näringslivsmetoder till den offentliga sektorn.
– I Sverige har vi haft en parallell utveckling både hos kommuner och statliga myndigheter som kommit i ekonomiska svårigheter och fått redovisningsproblem aktualiserade, säger Sten Jönsson.
– Decentraliseringen medför nya redovisningsproblem. Det följer som ett brev på posten: får man ett ansvar blir man redovisningsskyldig. Och då uppstår frågan: vad innebär det att vara ekonomiskt ansvarig?
I exempelvis Göteborg har man fått ett stort antal stadsdelsnämnder som alla har sin egen balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys.
Fascinerande
– Det blir ett slags koncernledningstänkande och sedan ska man få ihop det med någon sorts politik. Fascinerande, säger Sten Jönsson. Statliga myndigheter har ju också börjat med resultatansvar, affärsverken ska bli bolag osv. Det pågår en allmän försöksverksamhet med olika organisationsformer i decentraliseringens tecken och därmed följer ett redovisningsansvar.
Detta sker samtidigt som det görs mycket kraftiga besparingar och resurserna dras ner. Den offentliga sektorn har tidigare varit en tillväxtsektor och ska nu upprätthålla servicen med mindre pengar till sitt förfogande.
På de flesta företagsekonomiska institutioner i landet forskas det kring detta. I Göteborg deltar ett tiotal forskare i projektet Kommunforskning i Väst.
Kommunförbundet har satsat 20 miljoner på sådan här forskning under en tvåårsperiod. Även landstingsförbundet har satsat. En statlig utredning har producerat ett betänkande om utbildnings- och forskningsprogram för den offentliga sektorn. Allt detta har lett till mycket forskning kring den offentliga sektorn med särskild inriktning på företagsekonomi och statskunskap.
– Sverige har speciella förutsättningar för sådan forskning, säger Sten Jönsson. Vi är ju störst i världen på offentlig sektor.
Varumärke: Lokal ekonomi
Handelshögskolan i Göteborg har arbetat mycket med olika aspekter på hur redovisningsinformation används. Skolans profil har alltså varit beteendeorienterad. Man har gjort många fallstudier på företag men även på dagis och skolor.
– Vi har haft lokal ekonomi som ett varumärke under 80-talet, säger Sten Jönsson.
Studierna har ofta blivit uppmärksammade. Sten Jönsson har bl.a. varit på Harvard och presenterat resultaten.
Just nu är det två stora avhandlingsprojekt som närmar sig sin fullbordan.
Det ena handlar om små företags redovisningsinformation och redovisningssystem. Ett stort antal företag med 5–50 anställda landet runt har svarat på en enkät. Det är en typ av företag där man ofta har en enda ägare och en redovisningsbyrå som sköter redovisningen.
Studien visar dock att företagen har en mer utvecklad ekonomistyrning när de har hand om redovisningen själva. Det visar sig också att äldre företagsledare använder redovisningsinformationen mindre än yngre. Utbildningsnivån är högre bland de yngre. Det finns också ett klart samband mellan användning av redovisningsinformation och företagens konkurrenssituation. Studien genomförs av Marie Lumsden på Handelshögskolan i Göteborg och Inger Bergström på högskolan i Luleå.
Produktkalkylering
En annan studie har gjorts av Urban Ask och Christian Ax. De har genom enkäter kartlagt kostnadsredovisning och produktkalkylering i industrin. Svarsfrekvensen bland de tillfrågade företagen är 67 procent. Det är mycket högt internationellt sett.
När det gäller området externredovisning, har det varit ganska svårt att rekrytera doktorander. De som varit intresserade har ofta snabbt gått vidare till revisionsbyråerna. Nu är det kärvare där. Då är det fler som vill forska kring extern redovisning.
Exempelvis forskar Arne Fagerström om vilka justeringar som större företag gör av utländska dotterbolags årsredovisningar innan de tas in i koncernredovisningen.
– Det handlar om det bokslutspolitiska utrymmet som skiljer svensk och utländsk lagstiftning, säger Sten Jönsson. Skillnaderna är stora mellan olika länder.
Arne Fagerström är i Brasilien när detta skrivs. Ett land där reglerna skiljer sig mycket starkt från Sveriges. Fagerström går inte i första hand in på lagar och förordningar utan studerar framför allt vilken redovisning som faktiskt görs och varför. Forskningen bygger bl.a. på intervjuer med ekonomichefer och studier av de faktiska dokumenten.
Inge Wennberg