Den nya kommunallagen ger en välkommen korsbefruktning mellan bolagsrevision och offentlig revision. – Vi får en verklig samarbetsyta med de auktoriserade revisorerna, säger Lennart Björk, revisionsdirektör i Stockholms läns landsting.
Lennart Björk är revisionsdirektör i Stockholms läns landsting. Han är mycket nöjd med den nya kommunallagen. Den stärker revisionens ställning. Revisionen har blivit viktigare.
– Det är bra att den nya lagen ser landstingsorganisationen som en helhet, säger Lennart Björk.
Årsredovisningen ska även omfatta verksamheter som drivs som bolag, stiftelser etc. Rent praktiskt betyder det att landstinget kan bygga upp en modern koncernrevision.
– Då får vi också en verklig samarbetsyta med de auktoriserade revisorerna, säger Lennart Björk. Deras arbete i våra aktiebolag samordnas med revisionen av våra nämnder och förvaltningar. Vi får en välkommen korsbefruktning mellan bolagsrevision och offentlig revision.
Han kommer just från ett planeringsmöte för landstingets nya finansbolag.
– Där har vi auktoriserade revisorer som tillför sin kunskap och samtidigt får arbeta tillsammans med människor som har hela sin förankring i det kommunala regelverket, säger Lennart Björk. De kommunala revisorerna och bolagsrevisorerna kommer att närma sig varandra.
– Därför ser jag också fram emot ett utvidgat samarbete med FAR, som blivit mycket mer aktivt när det gäller den offentliga sektorn, bl.a. genom att ge ut boken ”Normer för redovisning och revision i den offentliga sektorn”.
Myndigförklarade
Den nya kommunallagen betyder också att landsting och kommuner har blivit av med en mängd detaljregleringar. Det gäller både ekonomisk förvaltning och organisationsfrågor.
– Vi har fått nästan fria händer att organisera verksamheten som bolag, stiftelser eller förvaltningar efter vad som passar bäst.
– Den nya lagen har myndigförklarat kommuner och landsting, säger Lennart Björk. Den utgår från att det finns kloka beslutsfattare som under ansvar bygger upp en rationell organisation, sköter ekonomin och förvaltar den professionellt och i enlighet med god redovisningssed. Det är bra att lagen använder begreppet god redovisningssed och gör det utan att kalla det för en speciell kommunal redovisningssed.
Lagen kan påskynda utvecklingen mot större enhetlighet i redovisningarna.
– Ett viktigt mål är att landstingen (och kommunerna) blir jämförbara med varandra.
Kommuner och landsting har antagit redovisningsreglementen. Många har tagit det ”normalreglemente” som arbetats fram av kommun- och landstingsförbunden. Reglementet har stora likheter med bokföringslagen. Det finns lokala avvikelser från normalreglementet, bl.a. i Stockholms läns landsting. Men skillnaderna är små.
– Det väsentliga är att de grundläggande principerna för offentlig redovisning är desamma överallt, säger Lennart Björk. Allmänheten ska kunna läsa redovisningarna och ha en rimlig chans att begripa vad de står för.
Viktiga förändringar
På flera punkter sker viktiga förändringar inom kommunernas och landstingens redovisningar. Kommun- och landstingsförbundens referensgrupp i redovisning har gjort en rad anvisningar som kommer att påverka offentlig redovisning. En sådan anvisning handlar om redovisning av pensionsskuld.
Tidigare har de kommunala pensionsskulderna nästan aldrig tagits upp i balansräkningen. De har bara funnits. I en del fall har de redovisats inom linjen.
I Stockholms läns landsting kommer beloppen från årsskiftet att redovisas som den skuld de faktiskt utgör. Precis som i ett aktiebolag.
Men det kommer alltid att finnas kvar viktiga skillnader mellan privat revision och revision i kommuner och landsting. Den sistnämnda bygger på den kommunaldemokratiska svenska modellen med politiskt valda revisorer. Dessa måste sedan anlita yrkesfolk, som gör det professionella revisionsarbetet.
Stockholms läns landsting har, i likhet med nio andra landsting, inrättat ett eget revisionskontor.
Stor organisation
Kontoret har en budget på 25 milj kr. Där finns 48 anställda, men pengarna ska också räcka till att köpa revisions- och specialisttjänster ”på stan”. Kontoret torde vara det största offentliga revisionskontoret i Sverige, bortsett från Riksrevisionsverket.
Det behövs ett stort revisionskontor till ett stort landsting. Stockholms läns landsting har 90 000 anställda och en omslutning på 30 miljarder.
Utöver vad andra landsting sysslar med utnyttjar Stockholmslandstinget också kommunallagens möjligheter att låta landstinget sköta uppgifter som kommunerna annars ska svara för. Det gäller kollektivtrafiken och regionalplaneringen.
Landstinget har 15 förtroendevalda revisorer fördelade på tre olika revisionsrotlar.
Revisionskontoret samarbetar med andra landsting som har revisionskontor. Kontoret samarbetar i en grupp kallad STAREV med de kommunala revisionskontoren i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Borås och Gävle.
STAREV-gruppen har egentligen funnits länge. Men först hette den SNÖG. Senast vi skrev om den i Balans hette den SNÖGOM och bestod av representanter för de kommunala revisionskontoren i Stockholm, Norrköping, Örebro, Göteborg och Malmö. Sedan lades kontoret i Örebro ner. Men Gävles kontor gick med i gruppen. Då ändrades namnet till STAREV, som står för stadsrevision. Nu ingår alltså också ett landsting. Men det får vara måtta på namnbyten. Man avvaktar med att döpa om sig.
– Samarbetet behövs, säger Lennart Björk. De här revisionskontoren är trots allt små – det gäller även vårt i jämförelse med en stor revisionsbyrå. De behöver samarbeta för att vara effektiva.
De landsting som inte har egna revisionskontor anlitar olika revisionsbyråer, särskilt Komrev.
Mer förvaltningsrevision
Offentlig revision omfattar mer förvaltningsrevision än vanlig bolagsrevision.
– Auktoriserade revisorer protesterar ibland när vi säger så, säger Lennart Björk. Det beror på att vi lägger in olika saker i begreppet. Hos oss står förvaltningsrevision för mer än att granska att VD och styrelse hållit sig till gällande regler. Vi ska också, med hänsyn till fastlagda politiska riktlinjer, ifrågasätta ändamålsenligheten och effektiviteten i organisationen, de tjänster som utförs o.s.v. Det är en väldig skillnad. I en normal bolagsrevision går man inte in och ifrågasätter produktionen på det här sättet.
– Det är också mycket naturligt att vi har en politisk förankring i revisionen, eftersom vi ofrånkomligen kommer in på frågor som har politiskt intresse. Den dimensionen saknas i bolagsrevision. Men det är spännande och intressant att arbeta i samverkan med de förtroendevalda revisorerna.
Som ett exempel på förvaltningsrevision i landstinget berättar Lennart Björk om en fördjupad studie av verksamheten vid Södersjukhuset i Stockholm.
Man har undersökt hur resurserna utnyttjas, hur stor produktiviteten är, hur målstyrningen, organisationen och arbetsformerna fungerar. Revisionen har lagt fram ett helt batteri av synpunkter. De har mottagits positivt av sjukhusledningen som viktiga utgångspunkter för att effektivisera verksamheten.
Detta är revision som betalar sig.
– Det är viktigt att vi är en effektiviserande resurs för landstinget, säger Lennart Björk.
Kan bli världsledande
Just nu pågår en stor omorganisation av sjukvården i landstinget. Enligt den s.k. Stockholmsmodellen (nästan alla landsting med självaktning har just nu en ”modell”, reds anm.) ska sjukhusen i princip bara få betalt för vad de faktiskt gör, inte för vad det är tänkt att de ska göra.
I det här arbetet har revisionen spelat en viktig roll som tillskyndare till förändringarna.
– Lyckas vi med Stockholmsmodellen så skulle jag vilja påstå att vi har åstadkommit något som är nästan världsledande, säger Lennart Björk entusiastiskt. Det är ännu för tidigt att säga hur det går. Men det är en central uppgift för revisionen att hjälpa den nya organisationen igång så att den får en chans att fungera.
Samtidigt ska revisionen spela sin mer traditionella roll:
– Vid sidan om uppbackningen av det nya måste vi också sedan i ett lite bakåtriktat perspektiv granska om det hela var ett bra grepp, säger Lennart Björk.
Om ett år eller så ska vi som revisorer avge ett omdöme. På samma gång som vi är med och hjälper ska vi ha en sådan distans till projektet att vi kan bedöma det efteråt.
Fastigheter betyder mycket
Ett mycket stort område inom landstinget är förvaltning av fastigheter, särskilt vårdfastigheter.
– Varje rationalisering som vi kan bidra till inom den offentliga fastighetsförvaltningen har stor ekonomisk betydelse, säger Lennart Björk.
På fastighetsområdet har landstinget sedan årsskiftet en helt ny organisation. I princip har hela fastighetsförvaltningen satts på bolag.
Ligger det något värde i bolagisering?
– Inte i sig. Bolagisering är en praktisk fråga. Huruvida bolagisering är bra beror på slaget av verksamhet och dess förutsättningar. Bolagsmodellen är utmärkt för ekonomiskt orienterad verksamhet, som ska lämna ett ekonomiskt driftsresultat. Men det finns goda möjligheter att bedriva rationell verksamhet också i förvaltningsform.
Det har tidigare talats mycket om att bolagisering gjorts för att förhindra insyn.
– Ja, man har ju hört det argumentet, säger Lennart Björk. Om det är det enda argumentet ska man inte bilda bolag. Men bolag är bra om man vill utsätta en verksamhet för konkurrens eller vill ha in fler ägare.
Det gamla insynsargumentet är för övrigt inte så intressant numera. En kommun eller ett landsting får inte lämna över en kommunal verksamhet till ett helägt aktiebolag utan att först besluta om att de vanliga reglerna för allmänna handlingars offentlighet ska gälla i bolaget.
Det finns många svåra värderingsfrågor för en landstingsrevision, bl.a. vid fastighetsvärdering. Vad är ett sjukhus värt? Vilka referensramar ska användas för att bedöma det?
Inga ”riktiga” revisorer?
Lennart Björk får ofta frågan: Varför har ni inga ”riktiga” auktoriserade revisorer hos er?
– Frågan avslöjar en vanlig okunnighet om att kommunal verksamhet är kommunaldemokratisk och politiskt organiserad. Anledningen till att det behövs auktoriserade revisorer i den privata bolagsvärlden är att dessa i regel jobbar på en fri marknad utan insyn. Då kan man genom auktorisationen försäkra sig om objektivitet och oberoende. I den offentliga verksamheten har samma behov aldrig funnits eftersom alla och envar har grundlagsenlig rätt till insyn. Det är olika regelverk som gäller i privat och offentlig verksamhet. Men vi har annars lika mycket yrkesträning på vårt område som de auktoriserade revisorerna har på sitt. Vi har ofta samma grundutbildning. En stor del av oss är civilekonomer. På den förvaltningsrevisionella sidan finns det dock utredare och konsulter, t.ex. jurister, byggnadsingenjörer, socionomer, sjuksköterskor m.fl., som är ovanliga inom privat revision. Men de behövs hos oss.
Inge Wennberg