På vissa håll är kunskapen om hur kommuner och landsting fungerar begränsad. En tidning som Balans skriver t.ex. förhållandevis lite om revision och redovisning inom den offentliga sektorn. I den aktuella diskussionen om kommunernas kreditvärdighet har framförts krav på bättre information om deras ekonomiska resultat och ställning. Det är intressant eftersom just redovisningen inom kommuner och landsting varit föremål för ett mycket omfattande förändringsarbete under senare hälften av 1980-talet.
Det var 1986 som kommun- och landstingsförbunden rekommenderade kommunerna att anta ett nytt redovisningsreglemente, som förutsatte en ny modell för kommunal redovisning. Utvecklingsarbetets syften hade formulerats så här:
Regler och principer för kommunal redovisning skulle samordnas med övriga samhällssektorer.
Den kommunala redovisningen skulle förenklas och ge förutsättningar för en större enhetlighet mellan kommunerna.
Det kommunala redovisningsreglementet har därför mycket stora likheter med bokföringslagen. Och det betyder att kommunal redovisning har samordnats med den praxis som gäller i övriga samhället.
Referensgrupp
Det finns också en referensgrupp som ansvarar för den fortlöpande vidareutvecklingen av den kommunala redovisningen. Där finns representanter från de båda kommunförbunden, kommuner, landsting, revisorer och universitet. Man gör bl.a. uttalanden i specifika redovisningsfrågor för att ange vad som är att betrakta som god redovisningssed. Den här gruppen kan jämföras med Bokföringsnämnden och FAR på den privata sidan. FAR är dessutom representerad i referensgruppen.
Hittills har man gjort följande uttalanden:
Redovisning av pensionsskuld
Redovisning av penningmarknadslån
Dokumentation av redovisningssystemet
Klassificering av extraordinära poster
Redovisning av skulder i utländsk valuta
Schema för finansieringsanalys
Koncernredovisning
Redovisning av exploateringsverksamhet
För närvarande arbetar man med dessa områden:
Värdering av anläggningstillgångar
Delårsrapport
Redovisning av borgensåtaganden m.m.
Gruppen ger också ut skrifter inom redovisningsområdet för att stimulera debatten och öka intresset. Här är det också värt att notera att FAR nyligen givit ut en samlingsvolym ”Normer för redovisning och revision i den offentliga sektorn” där både reglementet och referensgruppens uttalanden finns återgivna. Detta innebär att intresset för kommunal redovisning sprids ytterligare.
Nu gäller den nya kommunallagen från 1 januari 1992 och när det gäller lagens åttonde kapitel, det som handlar om ekonomisk förvaltning, kan man säga att lagstiftaren här har kodifierat befintlig redovisningspraxis i kommuner och landsting. Av särskilt intresse i det sammanhanget är kapitlets paragraf 18: ”Årsredovisningen ska upprättas med iakttagande av god redovisningssed”.
I propositionen (1990/91:117) framgår lagstiftarens motiv tydligt. Man anför här bl.a. att synsättet på hur redovisningen ska se ut inte avviker så mycket mellan sektorerna att det motiverar någon särskild definition av begreppet god redovisningssed för kommuner och landsting.
Regeringen konstaterar därför också att föreskrifter, rekommendationer m.m. som lämnas av bl.a. Bokföringsnämnden och FAR också har betydelse för utformningen av god redovisningssed inom den kommunala sektorn. I det sammanhanget behandlas också kommun- och landstingsförbundets referensgrupp. Lagstiftaren menar att den är av särskilt intresse, eftersom den just har till uppgift att främja god redovisningssed inom kommuner och landsting.
Principer samordnas
Det ligger självfallet i kommuners och landstings eget intresse att principerna för redovisningen samordnas med de principer som gäller i det övriga samhället. Ytterst handlar det om att ha en objektiv och vedertagen utgångspunkt för att bedöma kommunens ekonomiska resultat och ställning, alltså en rättvisande bild. Det behovet är givetvis särskilt tydligt när kommunernas ekonomiska förutsättningar blir allt kärvare.
Generellt vill vi hävda att utformning och kvalitet på den kommunala externredovisningen idag är så god att man med grundläggande kunskaper i redovisning kan få en mycket god information vid analys av en kommunal årsredovisning. För mer djupgående analyser måste man, i likhet med analyser av företag, söka kompletterande information i bl.a. budgetar och planer. Man kan också notera att analysen förenklas eftersom man i dessa sammanhang inte har skatteproblematiken.
Man bör inte glömma bort att kommunen till sin konstruktion och sin funktion är något helt annat än ett företag, även om vi i möjligaste mån använder samma redovisningsprinciper. Slutsatserna efter en finansiell analys kan möjligen bli helt annorlunda i kommunens fall.
Vi tror alltså att det vore värdefullt med mer information och mer debatt kring de här frågorna, också i den krets som vanligen sysslat med redovisningsfrågor i den privata sektorn.
Anders Haglund , Sektionschef i Svenska Kommunförbundet, Ordförande, referensgruppen för redovisning
Anders Nilsson , Ekonom, Svenska Kommunförbundet