Frågor kring valutaomräkning stod på dagordningen vid internationella möten i både Madrid och Bryssel nyligen. IASC diskuterade också extraordinära poster och där talar mycket för att den slutliga rekommendationen blir lika sträng som i USA.
I mars har IASC och EGs Accounting Advisory Forum haft sammanträden. Båda organisationerna har diskuterat redovisningsfrågor som kan komma att påverka utvecklingen av redovisningspraxis i Sverige. IASC är väl den mest kända organisationen. FAR har förbundit sig att verka för att deras rekommendationer skall tillämpas i Sverige. Redovisningsrådet har i sin koncernredovisningsrekommendation på flera ställen valt lösningar hämtade från IASC.
Forum är en mycket yngre organisation. Den grundades 1990. Vilken roll den kommer att spela är ännu oklart. Möjligen kommer den att få betydelse för utformningen av den svenska redovisningslagstiftningen.
IASC
IASCs sammanträde ägnades framför allt åt att diskutera valutaomräkning samt extraordinära poster m.m. Målsättningen var att ta fram två nya utkast till rekommendationer inom ramen för den stora genomgången av alla IASCs tidigare rekommendationer. Tidigare har IASC beslutat att genomföra vissa omarbetningar som följd av det s.k. E32. Det visade sig dock under sammanträdet svårt att begränsa diskussionerna enbart till de frågor som E32 behandlade. Eftersom styrelsen till den helt övervägande delen består av andra personer än de som var med och skrev de ursprungliga rekommendationerna är det ofrånkomligt att också andra frågor togs upp. En följd av detta var att diskussionerna inte helt kunde slutföras.
Tidigare har angetts att arbetet med omarbetning av tidigare rekommendationer skulle varit slutfört under 1992. Tidpunkten har nu skjutits fram till 1993. Det betyder att i bästa fall kan de slutgiltigt antagna nya rekommendationerna träda i kraft 1995.
Under såväl 1992 som 1993 kommer större delen av IASCs resurser att vara uppbundna av arbetet med omarbetningar av tidigare rekommendationer. Beslut togs dock att slutföra/påbörja några andra projekt. Det gäller finansieringsanalyser (cash flow statements), redovisning av skatter samt en ny rekommendation om redovisning av immateriella tillgångar. IASC kommer också att påbörja arbete med nya rekommendationer om rörelsegrensrapportering samt om uppställningen av årsredovisningen. Det senare projektet handlar om standardiserade format för resultat- och balansräkningarna. Mot bakgrund av den stora betydelse som uppställningen av årsredovisningen tillmäts i EG-direktiven kan förväntas att EG kommer att spela en viktig roll i detta projekt.
Valutaomräkning
Den fråga som kom att diskuteras längst gällde hedging av icke-monetära tillgångar. Enligt IASC bör en kvittning av kursdifferenser på lån m.m. mot värdeförändringar på icke-monetära tillgångar endast tillåtas i undantagsfall. En förutsättning är att det är sannolikt att tillgången skall säljas när skulden förfaller. Detta är en förutsättning som saknar motsvarighet i exempelvis svensk redovisningspraxis. Motivet till den återhållsamma synen mot kvittning var den tveksamhet som många kände inför sannolikheten att värdeförändringar på en tillgång, exempelvis ett fartyg, skulle vara tillräckligt nära korrelerade med förändringar av valutakurser. Å andra sidan fanns de som anförde att det vore ologiskt att helt förbjuda kvittning när man kräver att kursdifferenser på lån som tagits upp för att finansiera investeringar i självständiga utländska dotterbolag skall kvittas i koncernredovisningen.
Ytterligare ett beslut som fattades var att terminspremier alltid skall periodiseras som ränta även för korta kontrakt. Det avviker från svensk praxis där man av förenklingsskäl sagt att endast långa terminspremier skall periodiseras.
Extraordinära poster m.m.
Rekommendationen om extraordinära poster behandlar förutom extraordinära poster också korrigering av större fel i redovisningen och byte av redovisningsprinciper. Mycket talar för att definitionen av extraordinära poster i den slutliga rekommendationen kommer att bli lika sträng som i USA. I praktiken medför det att begreppet extraordinärt försvinner. Det medför ett behov av att tydligt ange vilka poster i det ordinarie resultatet som är ”ovanliga”. Det kan gälla vinster/förluster vid försäljning av anläggningstillgångar, omstruktureringskostnader m.m.
Mer kontroversiellt var frågan om korrigering av större fel (fundamental errors). Om ett fel gjorts i tidigare års bokslut bör felet rättas retroaktivt i det felaktiga bokslutet eller i det aktuella årets bokslut? I E32 angavs som huvudalternativ att det tidigare bokslutet skulle ändras. Vissa länder förbjuder dock en ändring retroaktivt. Därför finns också enligt utkastet möjligheten att ändra det aktuella bokslutet. Förmodligen kommer denna valmöjlighet att finnas kvar. En valmöjlighet torde också finnas kvar när det gäller redovisningen av de effekter som uppkommer vid byte av redovisningsprinciper. Vad som däremot är oklart är definitionen av större fel. Begreppet ”fundamental”, som också finns i en brittisk rekommendation antyder att det är något som går utöver ”materiella” fel. Om så är fallet liksom bl.a. hur man skall se på sådana avsiktliga fel som uppkommer vid falsarier kommer att diskuteras vid kommande sammanträden.
EGs Forum
Forum är en organisation knuten till EG-kommissionen. Dess uppgift är att ge råd till kommissionen i redovisningsfrågor. Medlemmar är representanter för de som ger ut redovisningsrekommendationer i de olika EG-länderna samt ett antal europeiska organisationer såsom den europeiska handelskammaren, bankföreningen etc.
Forum har haft två sammanträden under 1991 och ett under 1992. Därvid har man diskuterat tre olika projekt; redovisningen av statliga stöd, valutaomräkning samt leasing. För varje projekt har en arbetsgrupp tagit fram ett utkast till rekommendation. Det utkast som gäller statliga stöd är i det närmaste färdigdiskuterat. De två övriga kommer att behandlas vid åtminstone ett ytterligare sammanträde. En viktig fråga som togs upp senast gäller vad som skall ske med utkasten när de är färdigdiskuterade. Svaret är att ingen egentligen vet. I första hand riktar sig alltså rekommendationerna till kommissionen. De utgör därigenom ett bland flera underlag som skall beaktas när kommissionen föreslår förändringar i direktiven. Sannolikt kommer emellertid direktiven också att publiceras. Mot bakgrund av att Forum innehåller representanter för de organisationer som ger ut redovisningsrekommendationer ligger det nära till hands att dessa förväntas verka för att Forums rekommendationer ges ut som nationella rekommendationer. Fördelen med detta är att vi skulle få en bättre harmonisering av redovisningspraxis i Europa. Nackdelen är risken att Forums rekommendationer avviker från motsvarande rekommendationer utgivna av IASC. I så fall kommer europeiska internationella företag att få den otacksamma uppgiften att tillgodose både EGs, IASCs och kanske också USAs skilda krav på redovisningen förutom de nationella.
Statliga stöd
Den viktigaste frågan när det gäller redovisning av statliga stöd gäller om stöd till investeringar skall redovisas brutto eller netto. (I nettoredovisningen minskas investeringsbeloppet med det erhållna stödet.) Forum uttalar en stark preferens för bruttometoden vilket väl överensstämmer med bl.a. BFNs rekommendation.
Valutaomräkning
Arbetsgruppen förordar att omräkning av utländska fordringar och skulder skall göras med utgångspunkt från balansdagens valutakurs. Mot detta reagerade flera av deltagarna vilka ansåg att balansdagens kurs stred mot försiktighetsprincipen och följaktligen också mot det fjärde direktivet. Om denna tolkning var riktig eller ej kunde inte avgöras. Vad som är tillåtet enligt EG-direktiven kan bara avgöras av EG-domstolen. Att domstolen skulle ta upp en sådan fråga är dock osannolikt. Mer rimligt är då att den s.k. kontaktkommittén som består av delegater från de olika medlemsländerna skulle göra ett uttalande. Om balansdagens kurs kommer att stå kvar som huvudrekommendation är mot den här bakgrunden oklart. I utkastet finns angivet två alternativ dels en ren lägsta/högsta värdets princip dels ett alternativ som är utformat på samma sätt som BFNs rekommendation (R7).
Leasing
Leasingrekommendationen bygger i allt väsentligt på IASCs rekommendation. Den föreskriver alltså att finansiella leasar skall kapitaliseras. En finansiell lease definieras som en lease där de väsentliga riskerna och fördelarna med ett ägande övergått till hyrestagaren.
I utkastet tas också upp sale-leaseback. För sådana transaktioner är utgångspunkten att en eventuell vinst vid försäljningen skall periodiseras över avtalets löptid. Man pekar dock på det särskilda problem som uppkommer när säljaren har en option om återköp. Uppenbarligen anser arbetsgruppen att det inte är förenligt med försiktighetsprincipen att tillåta vinstredovisning om återköpsoptionen utnyttjas. Den här frågan liksom hela leasingrekommendationen kommer att bli föremål för åtminstone ett ytterligare möte. Det är därför svårt att förutskicka vad som kommer att stå i den slutliga rekommendationen. Grundtipset är dock att huvudförslaget blir att finansiella leasar skall kapitaliseras.
Ekon dr Rolf Rundfelt är verksam vid Bohlins Revisionsbyrå och ledamot av Redovisningsrådet. Han medverkade senast i Balans nr 12/1991.