För drygt två år sedan fusionerade tio byråer och blev TRG, Sveriges fjärde i storlek. Hur gick det, var det svårt att växa i den nya kostymen? Och blev den för stor när lågkonjunkturen kom?

Högt över marken svävar betongen. Från de blänkande fristående hisstrummorna i ett av inomhustorgen i Globen City, leder ”bryggor” åt både höger och vänster in till de fem våningsplan ovan butikerna, där revisionsbyrån håller till.

Det finns tio dörrar in dit, två från varje brygga. En dörr via receptionen och nio som bara öppnas av behöriga plastkort, som identifierar och registrerar varje passage.

Kontorsbyggnaden omsluter det inglasade torget som ett U. Varje våningsplan är på 1500 kvm. Enkelt uttryckt består ett plan av en U-formad korridoravdelning omgiven av rum, som inte alls ser slutna ut, eftersom väggarna är av glas. De som sitter därinne har utsikt antingen åt torget eller ut mot vida världen – men också mot korridoren, varifrån de även kan beskådas. Här finns ett och annat välstädat blankt revisorsskrivbord. Men här visas också miljöer, där det är fysiskt omöjligt att ställa nytillkomna papper och pärmar på annan plats än golvet.

Tjänsterumsraderna avbryts av ett och annat konferensrum med draperimöjlighet. På varje våning finns också ett lunchrum för dem som har mat med sig eller vill fixa den själv. I de slopade lunchsubventionernas tid har besöken här ökat.

På ett våningsplan står en flygel i lunchrummet. Ibland vankas lunchmusik. Det finns två duktiga pianister bland personalen.

Fick bestämma själva

Personalen gillar miljön. De har själva fått vara med och bestämma hur det skulle se ut på TRG Revision Stockholm, som är ett av TRGs 55 kontor.

TRG Revision är Sveriges fjärde största revisionsbyrå med 800 anställda, varav 300 finns i Stockholm. Byrån bildades den 1 januari 1990 genom fusion mellan fem medelstora och fem mindre byråer.

Fem av de gamla byråerna hade sin bas i Stockholm. Det är i princip folket därifrån som sitter i det här huset. Varje gammal byrå kunde ha fått var sin egen våning. Men så är det inte. På varje våning finns tre gamla byråer representerade. I grupper på cirka 20 personer har människorna fått fortsätta att jobba tillsammans med sina gamla nära arbetskamrater. Samtidigt har det dykt upp nya ansikten runt omkring dem.

Det är i princip bara i Stockholm, som samgåendet i TRG lett till stora lokalitetsförändringar. Bortsett från sammanslagningar av två kontor i Göteborg respektive Malmö, är TRG ett rikstäckande pussel där inga bitar har hamnat ovanpå varandra.

Tur med tidpunkten

Sedan TRG blivit storbyrå och Stockholmskontoret en jätte i sig, började lågkonjunkturen knacka på Sveriges dörr. För TRGs del kan ändå konstateras att den stora fusionen gjordes på en för TRG mycket lämplig tidpunkt.

Ty just i samband med bildandet av storbyrån gick de gamla TRG-byråernas internationella partner Touche Ross samman med större delen av Deloittes samt japanska Tohmatsu. Nästan över en natt fördubblades storleken på den internationella kedjan från 30 000 till 60 000 anställda. Det betydde en tredubbling av omsättningen på utlandsuppdrag. Det var bara att tacka så mycket. TRG växte organiskt mellan 1990 och 1991. Den totala omsättningen ökade med 20 procent trots de dåliga tiderna. 1990 var omsättningen 314 milj. kr och 1991 blev den 378 milj. kr.

Som storbyrå började man också bygga upp den organisation av skattespecialister, affärsanalytiker och managementkonsulter som de gamla byråerna knappast hade men som marknaden krävde. Hos en del av TRGs kolleger har den organisationen kanske blivit större än vad som motsvarar dagens efterfrågan. Men TRG hann aldrig bygga sig en för stor specialistorganisation och därmed få beläggningsproblem. Det är inte TRGs egen förtjänst. Det är rena turen. Rätt saker hände vid rätt tidpunkter. Om det stora nya TRG hade kommit till tre år tidigare, kunde situationen ha varit en annan och svårare.

Vad är en storbyrå?

VD Leif Lundfors betonar gärna att TRG är en storbyrå. Med TRG på fjärde plats i Sverige och med en dubbelt så stor byrå, Ernst & Young, på tredjeplats, är det lätt att bli insorterad i mellanklassen.

Leif Lundfors definierar en storbyrå så här:

1) Byrån klarar alla uppdrag, oavsett storlek.

2) Byrån tillhör någon av ”The Big Six” (Coopers & Lybrand, KPMC, Ernst & Young, Deloitte Ross Tohmatsu, Price Waterhouse eller Arthur Andersen). Det blir allt vanligare med offertförfrågningar från de stora företagen. De frågar sällan någon utanför The Big Six.

3) Byrån ska ha någorlunda bra rikstäckning.

4) Byrån ska redan ha några stora uppdrag som bevis på att man klarar sådana.

– Allt det här är viktigt när det gäller stora klienter, säger Leif Lundfors. Handlar det inte om stora bolag så är också storbyrån som begrepp ointressant.

Leif Lundfors fortsätter:

– I det stora börsbolagets ögon är det dock inte byråns totala kvantitet som är så viktig. Bolaget ser i första hand på de 20–40 personer från byrån som arbetar med bolaget. Då är det egentligen inte så viktigt om byrån har 400, 800, 2 000 eller 10 000 anställda.

Ser inte bolagen också på revisorn som person?

– Jo, men hur bra jag än är får jag inte de stora uppdragen om jag inte är på en byrå som betraktas som stor.

Vad är ett stort uppdrag?

Vad är då ett stort uppdrag? För

Leif Lundfors egen del är det största uppdraget en koncern med en miljard i omsättning. För att sköta det uppdraget behövs noga räknat 20 personer, som arbetar med det under kortare och längre tid. Det rör sig om allt mellan tio och 200 timmar per år och person. En stor del av arbetet måste göras under några korta veckor i februari.

Som ansvarig revisor och projektledare har Leif Lundfors delat upp arbetet med den här koncernen i fyra delar, som motsvarar olika branscher. En auktoriserad revisor håller i var och en av de fyra bitarna. Under var och en av de fyra auktoriserade revisorerna arbetar två eller tre revisorsassistenter. Det är personal med mellan ett och fyra års erfarenhet.

Ett antal specialister är också inkopplade på uppdraget. Två skattespecialister arbetar med moms- och inkomstskattefrågor. En datasäkerhetsexpert behövs liksom också en expert på ekonomistyrning. Två affärsanalytiker har varit inkopplade på frågor som gällt börsintroduktion m.m.

Leif Lundfors ser det här uppdraget som ett exempel på att det har varit bra att fusionera. Utan storbyråns resurser är det möjligt att man inte hade haft uppdraget kvar.

Kundförluster

Även om det gått bra för TRG hittills så räknar man med att lågkonjunkturen ger effekter under 1992.

TRG har redan råkat ut för en del kundförluster. Det är kundförluster i dubbel bemärkelse, eftersom det är kunder som går i konkurs. Dels betalar de inte revisionsarvodet, dels finns de inte kvar som kunder. Ett antal uppdrag som fanns 1991 finns inte längre kvar.

– Vi måste därför bli ännu mer effektiva, marknadsföra oss mera och jaga kostnader utan att det går ut över investeringar i utbildning och utveckling, säger Leif Lundfors.

Färre nyanställs. 1991 anställde TRG 45–50 nya. I år blir det kanske hälften så många.

TRG är uppdelat på sju regioner med stor självständighet. Den centrala byråkratin är liten. Där finns inte mycket att skära bort. Bolaget TRG Sverige har bara två anställda. Det är Leif Lundfors och hans sekreterare. De anställda inom TRG som inte är knutna till de professionella funktionerna revision, skatt, affärsanalys, managementkonsulteri och redovisningsservice, utgör inte fler än noga räknat 3,58 årsarbetare.

Lokalkostnaderna vid Globen och lokalerna är inte särskilt höga.

– Vi fick låg hyra genom att vi var de första som skrev kontrakt om att hyra här ute vid Globen, säger Leif Lundfors.

Ny företagskultur?

Har det behövts en ny företagskultur ute i Globen efter alla sammanslagningar?

Leif Lundfors:

– Vi var medvetna om att detta verkligen kunde bli ett problem. Därför började vi med gemensam utbildning i de gamla TRG-byråerna redan 1984. Och redan då talade vi om för alla nyanställda att det förr eller senare skulle bli en fusion. Alla visste vad som skulle hända. Men det är ändå en stor och viktig fråga, som förtjänar all uppmärksamhet. Särskilt gäller det TRG Revision Stockholm, där så många byråer skulle gå ihop i samma lokaler. Men också utanför Stockholm är det skillnader mellan förr och nu. Och det är viktigt att få en gemensam anda i hela företaget.

Bl.a. därför har TRG en enda delägarkrets. Den består av 90 personer som alla träffas på partnermötena, och givetvis också på olika uppdrag.

– Det är också viktigt att fem av våra regionchefer sitter i styrelsen för TRG Sverige, säger Leif Lundfors.

TRG har 130 auktoriserade och 40 godkända revisorer. Bland delägarna finns inte bara auktoriserade utan också några godkända revisorer. Även ett par konsulter har fått delägarstatus, men formellt är de inte aktieägare.

Vill ha utåtriktade människor

Vad krävs för att få jobb på TRG Revision?

– Anställningskontraktet innehåller sedvanliga etiska regler, säger Leif Lundfors. Men de vi söker ska ha en öppen och utåtriktad läggning. De kan gärna vara intresserade av idrott. Det är bra om de har flera olika intressen. Sånt gör det lättare att prata med klienter.

Leif Lundfors har relativt mörk kostym, vit skjorta och slips. Ska man se ut så på TRG?

– Jag försöker väl föregå med gott exempel. Det är bara mitt naturliga sätt att klä mig. Vi tvingar ingen. Men jag tycker att det ingår i ens ansvar att vara klädd som klienten förväntar sig och så att man flyter in i miljön. Men det är bara jag som person som känner det så. Sen finns det ju undantagsfall. Vid lagerinventering kan man behöva skyddskläder. Det finns säkerhetsbestämmelser som kräver hjälm.

Det sägs ibland att revisorsyrket är fritt och rörligt, och att kontoret bara är en plats dit man kommer för att hämta papper. Hur är det i verkligheten?

– Det är olika beroende på klienten, säger Leif Lundfors. Det är också olika för ansvarig revisor och för revisionsteamet. Revisionsteamet måste alltid ut till klienten. Granskningen kan bara göras där. När det gäller börsbolag, måste den ansvarige revisorn nästan alltid också gå dit. Större företag kommer ofta till revisionsbyrån när det gäller viktigare frågor som ska diskuteras, t.ex. företagsköp. Det händer också att de lånar våra konferenslokaler utan att vi får vara med om de vill diskutera något som är mycket konfidentiellt. Mindre företagare kommer däremot ofta till byrån för att t.ex. diskutera årsredovisningen. De kan tycka att det är naturligt. De allra minsta klienterna som t.ex. bostadsrättsföreningar eller stiftelser med en enda verifikationspärm kommer nästan alltid hit med pärmen. Sedan kommer de hit en gång till för genomgång av det hela.

Entusiasm och kontakter

Hur är det för en ”vanlig” revisor att arbeta på TRG? Vi frågar Anders Hellström. Han började 1981 på en av de gamla TRG-byråerna och blev auktoriserad 1986. Efter en tids arbete med ekonomifrågor ute i näringslivet har han kommit tillbaka till TRG och är återigen auktoriserad.

– Det är bra att jobba här, säger Anders Hellström. Det är skälet till att jag över huvud taget gick tillbaka till revisionsbranschen. Dels får jag kontakter med många olika typer av människor, dels är jag nerlusad med entusiastiska medarbetare, vilket jag inte riktigt kände ute i näringslivet. Och här får man vara individ.

Hur då individ?

– Jag känner mig inte hämmad. Här finns inga tabun. Om jag tycker att Leif Lundfors gör något som är fel, så kan jag säga det till honom. Här har alla frihet att tänka.

Anders Hellström, för dagen i grön skjorta, tycker att det är viktigt att man på en revisionsbyrå hela tiden lär sig nya saker. Och det har han gjort. Inte minst genom auktor revisor Barbro Skeppstedt-Eriksson, som var hans avdelningschef och mentor under hans första TRG-sejour.

”Mjuka” sidor av jobbet

– En mentor ska inte bara lära ut teknik och sådant, säger Anders Hellström. Det handlar minst lika mycket om att se exempel på hur vederbörande hanterar olika situationer, bemöter konflikter, tar tag i problem och resonerar sig fram till lösningar. Teknik kan man lära sig på kurser. Men det där andra, ”mjukdelen”, är viktigt i det här yrket.

På dagens TRG har varje yngre medarbetare en s.k. APU (Ansvarig för Professionell Utveckling) att vända sig till och som ska engagera sig i den yngre medarbetaren.

– Jag är APU för två personer här, säger Anders Hellström. Men jag använder fortfarande min egen mentor som referensram.

Ulrika Lindström är en av dem som har Anders Hellström som APU. Hon säger:

– Det är ett måste i det här yrket att ha någon som ger dig vägledning och har mer erfarenhet än du själv. Jag kan gå till Anders med precis vad som helst. Det kan gälla både klientfrågor eller något rent praktiskt här på byrån.

Inge Wennberg