Behövs revision i de små bolagen? Balans har talat med en advokat, FARs generalsekreterare, en auktoriserad revisor, en redovisningskonsult och en representant för riksskatteverket.

Företag som inte har revision kommer att hamna i underläge i förhållande till dem som har det!

Det säger Stig Rindborg. Han är advokat, erfaren konkursförvaltare, riksdagsman och ledamot av den statliga redovisningsutredningen.

Dessutom har han varit ordförande i Företagarna – den organisation, där det åtminstone på lokalt håll förekommit protester mot revisionsplikten. Eller rättare sagt: mot revisionsarvodena.

Frihet och ansvar

– Jag är för frihet för företagen, säger Stig Rindborg. De ska ha så mycket frihet som möjligt. Men jag är övertygad om att företagen också vill ha det så att denna frihet paras med ansvar.

– Det är viktigt att det finns en redovisning inlämnad till en offentlig myndighet. Företagen ska kunna peka på den redovisningen när de behöver – t.ex. när de vill skaffa sig krediter och ingå avtal. Den redovisningen måste vara godkänd av kvalificerat folk. Det behövs alltså revision. Jag har sett utomlands hur olyckligt det varit för många företag att inte ha revision. De hamnar i ett underläge.

Stig Rindborg sitter som riksdagsman i lagutskottet där man behandlat propositionen till ny konkurrenslag:

– Med hänsyn till den ökade konkurrensen blir det nödvändigt för företagen att visa sin ekonomiska status för att få jobb, säger han. När EES-avtalet träder i kraft den 1 januari 1993 blir det konkurrensupphandling även inom den offentliga sektorn. Den som inte kan peka på en redovisning, som godkänts av kvalificerat folk, riskerar då att hamna snett i upphandlingen.

– Jag pläderar för revision, säger Stig Rindborg. Det finns de som pläderar emot – men bara på grund av revisorsfakturor. Det blir ännu dyrare att förlora jobb och inte få några order.

Komplikationer

FARs generalsekreterare Björn Markland, som är med i revisorsutredningen, har mycket svårt att tro att revisionsplikten i mindre företag verkligen är i fara:

– Men det är klart att det kan bli vissa komplikationer.

En nästan given komplikation är att aktiebolagskommittén föreslagit att aktiekapitalet för mindre företag höjs. Detta kan driva ut en del företag från aktiebolagsformen och därmed från revisionsplikten. Det kan ge vissa marginaleffekter för revisionsbranschen.

– Men om man ser på aktiebolagen måste man hålla i minnet att yrkesrevisorerna är en del av hela samhällets och näringslivets kontrollsystem, säger Björn Markland. I de länder där man inte har revisionsplikt för små aktiebolag har man ganska långtgående statliga kontrollsystem. Men jag tror inte att de politiska förutsättningarna finns för att bygga upp en stor statlig kontrollapparat.

Björn Markland tror att skatteförvaltningen baserar en stor del av sitt arbete på vilken ordning det är på räkenskaperna i bolagen. De mindre seriösa och mer slarviga företagen skulle kunna utnyttja ett undantag från revisionsplikten.

Inte tvingande

Han konstaterar också att EGs fjärde bolagsdirektiv inte är tvingande i så måtto att man måste genomföra alla undantag, t.ex. att befria småbolag från redovisnings- och revisionskrav. När man läser en artikel i ett EG-direktiv måste man gå tillbaka till de till synes formella raderna i inledningen, den s.k. preambeln. Där står nämligen vilken artikel i Romfördraget som åberopas till stöd för direktivet.

Fjärde direktivet lutar sig mot en artikel om skydd för tredje man. Det gäller att ge ett skydd åt läsare av årsredovisningar.

– Direktivet anger ett ”skyddsnät”, ett slags minsta acceptabla kvalitet på kontrollen, säger Björn Markland. Många länder har en mindre långtgående revisionsplikt. Inom EG är det egentligen bara Danmark och Storbritannien som går så långt som vi.

Så revisionsplikten är inte i fara?

– Man ska inte glömma att det vi gör nu är mer än att anpassa oss till EG. Det är också en cirka 20 år gammal lagstiftning som ses över. EG eller icke EG – vi måste se efter om lagstiftningen passar för Sverige i dag. Och det finns krafter i samhället som talar för att minska kontrollen över småföretag. Det gäller åtminstone vissa lokalavdelningar inom Företagarna.

Godkända revisorer i framtiden?

– Men alla personer som varit inblandade i småföretag i kris vet ju hur värdefullt det är att ha en yrkesrevisor inkopplad, säger Björn Markland. Visst kan det finnas kostnadsöverväganden. Man kan också resa frågan om hur god tillgång det kommer att vara på revisorer. En oklar tolkningsfråga är om Sverige har rätt att föreskriva t.ex. revisionsplikt med våra nuvarande godkända revisorer på de här småföretagen. De godkända revisorerna är inte kvalificerade enligt åttonde direktivet. De är alltså inte behöriga att revidera småföretag. Från FARs sida föreställer vi oss att vi i Sverige hörde kunna bestämma alldeles själva hur vi ska revidera de små företag som är oreglerade enligt fjärde direktivet. Vi skulle kunna säga att vi ska fortsätta ha något som vi kallar godkända revisorer, som inte når upp till åttonde direktivets krav men som är behöriga att revidera småföretag. Men det finns de som säger att det är en felaktig tolkning av EG-direktiven att göra så.

– Jag tror i alla fall att vi skulle få behålla en väldigt stor del av marknaden även om tvånget avskaffades, säger Björn Markland. Företagen ser vilket värde det innebär att ha den kvalificerade kraft och tillgång som revisorn är. Inte minst därför att det finns andra intressenter. Bankerna ställer ofta redovisnings- och revisionskrav innan de ger större krediter.

RSV vill ha revision

Det är knappast någon tvekan om att skatteförvaltningen vill ha revisionen kvar i småföretagen.

Anders Thornell, är länsskattechef men verksam vid riksskatteverket, RSV. Han är också verkets representant i redovisningsutredningen. Han säger:

– Genom det samband som finns mellan redovisning och beskattning anser vi det oerhört väsentligt att ett bokslut är reviderat. Revisionen ger tyngd åt bokslutet. Det ger styrka och säkerhet för att ha det som underlag för beskattning. Så vi fäster mycket stort avseende vid revision utförd av kvalificerade revisorer. Det är uppenbart att RSV kommer att ha synpunkter om det kommer förslag till ändringar i revisionsplikten.

Stort steg tillbaka

Auktor revisor Sten Lundvall, Bohlins, är med i både aktiebolagskommittén och redovisningsutredningen. Han tror inte att risken är särskilt stor att revisionsplikten för småföretag tas bort:

– Det finns två linjer – den ena är ”ner med byråkratin”. Den är ganska stark och den har ett lovvärt syfte: att göra det enklare och mindre byråkratiskt att driva näringsverksamhet. Den linjen ska man naturligtvis följa så långt det är möjligt.

Den andra linjens företrädare är de som tycker att det vore ett stort steg tillbaka att ta bort den plikt att ha kvalificerad revision i alla aktiebolag och som, inte utan stor möda och vånda, infördes 1988.

– I Sverige har vi lyckats uppnå något som få andra – inte minst inom EG – har klarat av, konstaterar Sten Lundvall. EG-direktiven är bl.a. på grund av de många möjligheterna till undantag och alternativa lösningar inte i nivå med det som vi har. Och det innebär inte att vi är för stränga! Direktiven är kompromisser gjorda av representanter för att stort antal länder med varierande standard när det gäller revision och redovisning. Kompromissandet har gjort att man fått lämna vägen öppen för olika ”lättsammare” lösningar.

Förtroende för redovisning

Sten Lundvall anser att man bör värna om revisionsplikten och han är inte orolig för den. Hans huvudmotiv är inte något kårintresse, därför att han tror att en eventuell ändring inte skulle innebära så stor skillnad för FAR-kåren.

– Revisionsplikten bör behållas därför att förtroende för redovisning är väldigt viktigt i alla affärer mellan företag och vid kreditgivning, säger Sten Lundvall. Jag vet från egen erfarenhet av bankrevision att en oreviderad redovisning inte alls har den ställning som en reviderad har. De går inte att jämföra på samma dag.

Sten Lundvall fortsätter:

– Det elände vi nu upplever är i mycket en fråga om förtroendenedgång. Det är viktigt att inte försämra förtroendet för redovisningen. Den är en komponent i oljan som ska smörja affärslivet och hela samhällsmaskineriet. Och även små företag behöver krediter.

Revisionskostnaden då? Är den inte tung för de små företagen?

– Den är inte hög. Revisorer hjälper till så att redovisningen verkligen blir redovisning och en riktig sådan. Detta kostar. Men det sparar in kostnader för egen personal. Revision är en lönsam hjälp för företagen. Den ska vi inte ta bort. Visst kan dålig revision förekomma. Men i allt väsentligt menar jag att revisionen fyller en mycket viktig uppgift i de små företagen.

Sten Lundvall anser att alla verksamheter som bedrivs utan personligt ansvar bör ha kvalificerad revision oavsett företagsstorlek. Även kommanditbolag bör ha kvalificerad revision.

– Det bör också bostadsrättsföreningar ha – med tanke på de stora värden som de förvaltar och de stora risktaganden som ofta finns där, säger Sten Lundvall.

Rådgivare primärt behov

Vi har också talat om revisionsplikten med Torulf Jönsson. Han var tills helt nyligen godkänd revisor men han har inte förnyat sitt godkännande eftersom han inte längre arbetar med revision. Han var tidigare under många år mycket aktiv i Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), men numera är han bara dess representant i bokföringsnämnden. I dag arbetar han på Bohlins som ekonomikonsult, vilket är ”bohlinska” för redovisningskonsult. Hur ser han på revisionsplikten?

– Det primära för småföretagaren är att ha en bra rådgivare. Det är inte i första hand revision han vill köpa. Kunden själv vill alltså snarare ha en konsult än en revisor. Men om man ser på alla intressenter kring det lilla företaget, så vill de kunna förlita sig på den ekonomiska rapportering som företagen ger.

– Då kommer man in på offentlighetskravet i rapporteringen, säger Torulf Jönsson. Jag har kunder som vill lämna en så fyllig information som möjligt till Patentverket. Årsredovisningen ska vara ”säljande”. Om någon vill läsa den så ska redovisningen ge en positiv bild. Sedan finns det andra som med tanke på konkurrenterna vill ha redovisningen på absolut miniminivå.

Regler efter storlek

Detta är ett dilemma, menar Torulf Jönsson. Han tycker också att det är orättvist ha olika regler för olika företagsformer. Det hade varit bättre med ett gemensamt regel system för företag av samma storlek. Kanske borde ägarledda företag eller familjeföretag inte heller behandlas som alla andra.

– Företagaren vill alltså ha en konsult. Men banken vill ha revisorer. Ofta talar de om vilken revisor företagaren ska ha. Och sedan säger banken till revisorn: ”Ja, och så förutsätter vi att du slår larm om något börjar bli lite snett.” Revisorn kan göra det, om klienten tillåter. Men jag tycker inte att banken ska ha mer rätt till information än vad en leverantör har. Tvärtom. Banken sitter med säkerheter i form av pantbrev, företagshypotek och borgen. Ska banken ha förhandsinformation från revisorn medan leverantörerna sitter där med sina öppna leverantörsfakturor utan minsta säkerhet? Det där med offentlig redovisning är i verkligheten lite tveeggat.

Redovisningen lyfts fram

– Om revisionsberättelsen för små företag skulle falla bort och t.ex. ersättas av något intyg från en redovisningsansvarig så tror jag inte att det skulle betyda något arbetsbortfall för de kvalificerade revisionsbyråerna. Det skulle bara bli så att redovisningen lyftes fram på revisionens bekostnad. Det skulle inte betyda så mycket. Har man en välskött redovisning är revisionsinsatsen ringa. Kan man förbättra kvaliteten på redovisningen och införa något slags intyg, så minskar behovet av revision.

Inge Wennberg