Revisionsplikten för flertalet svenska företag är i fara. EGs bolagsdirektiv medger nämligen att småföretag undantas från plikten att ha revision.

Enligt EGs fjärde bolagsdirektiv kan små bolag undantas från revisionsplikt. Små i detta avseende är bolag som överskrider högst ett av dessa tre gränsvärden: två miljoner ecu (ca 15 milj. kr) i balansomslutning, fyra miljoner ecu (ca 30 milj. kr) i omsättning respektive 50 anställda.

Direktivet säger att medlemsstaterna får tillåta sig att befria dessa företag från revisionsplikt. Det kan verkligen också komma förslag om att Sverige ska ta bort revisionsplikten i fråga. Det finns röster som kan vilja göra sig hörda i den riktningen.

80–85 procent av marknaden

Om EG-direktivets undantagsregel blev verklighet i Sverige skulle kanske 80–85 procent av marknaden för revisionsberättelser försvinna över en natt.

FAR har en arbetsgrupp som undersöker om FAR beaktar de frågor som aktualiseras när FAR-ledamöterna arbetar med små och medelstora företag. I den gruppen har hotet mot revisionsplikten givetvis diskuterats.

Det vore bekymmersamt för revisorerna om EGs undantagsregler blev verklighet i Sverige. Det finns 280 000 aktiebolag i landet. De flesta är små och även dessa – liksom alla andra aktiebolag – revideras av auktoriserade eller godkända revisorer.

– Det är avgörande både för branschen och för svenskt näringsliv att dagens revisionsregler finns kvar för de mindre företagen, säger auktor revisor Lars Lundberg, Revisionsbyrån Lundberg & Co, som är ordförande i FARs ”småklientgrupp”. Något annat vore ett klart steg tillbaka i utvecklingen. Frågan handlar inte i första hand om att arbetet skulle minska för de revisorer som i dag inte har redovisningsservice och inte heller har storföretag som klienter – utan framför allt om att behålla kvaliteten på rådgivningen till småföretagen, vilket på sikt är avgörande för deras utveckling.

Klagomål på fakturor

Lars Lundberg är medveten om att det faktiskt har höjts röster mot revisionsplikten. Det har hänt t.ex. när företag konfronterats med en stor revisionsfaktura.

– Men de rösterna har från början kommit från storföretag. De har klagat på arvodena och kvaliteten i revisorernas arbete. Sedan har mindre företag hängt på kritiken. Kritiken har säkerligen varit berättigad. Det kan ha varit fråga om revisioner som inte anpassats till förhållandena i det företag som reviderats. Det är t.ex. inte rimligt att tillämpa storföretagsrevision inklusive hela ”assistent-racet” på ett litet företag. Lika orimligt är det att tillämpa småklientrevision på storföretag. Men sådana misstag har förekommit.

– Att misstagen kritiseras är sunt, säger Lars Lundberg. Men då får branschen anpassa sig och rätta sina misstag. Man ska inte ändra reglerna efter misstagen och riskera att generellt sänka kvaliteten.

För övrigt finns det i Sverige redan många företag som inte har någon revisionsplikt. Enskilda firmor och handelsbolag måste inte ha årsredovisning och revision om de har mindre än tio anställda och mindre än 33,7 milj. kr i tillgångar.

Begränsade verksamheter

– Verksamheter som är så begränsade att de inte behöver revision och den kvalificerade rådgivning som normalt följer med revisionen, behöver förmodligen inte heller drivas i aktiebolagsform, säger Lars Lundberg. Det finns i Sverige ett stort antal vilande aktiebolag. För dessa kan naturligtvis revisionsplikt synas onödig. Men detta är inte heller ett bärande argument för att begränsa revisionsplikten för aktiebolag generellt sett.

– Om något ska ske med revisionsplikten så bör den utvidgas så att fler måste använda kvalificerade revisorer, säger Lars Lundberg.

Han tänker bl.a. på bostadsrättsföreningar som ofta har balansomslutningar på flera tiotals och ibland hundratals miljoner. Många är svåra att styra ekonomiskt. Det är mycket grannlaga beslut som deras styrelser ska fatta. Det gäller reparationsnivåer, reserveringar för framtida underhåll och att tillgodose rättvisekrav mellan nuvarande och tillkommande andelsägare.

– Bostadsrättsföreningar skulle behöva den kvalificerade rådgivning som automatiskt följer med kvalificerad revisionsplikt.

Kvaliteten höjdes

1988 kom kravet på att alla aktiebolag skulle ha auktoriserad eller godkänd revisor. Tidigare räckte det med ”revisor” rätt och slätt i många bolag. Det var alltså inte revisionsplikten som ändrades, bara kravet på revisorns kvalifikationer. Vid lagändringen ansåg man från FARs sida inte att detta skulle öka arbetsbelastningen för auktoriserade revisorer. Det talades om en helt marginell förändring ”jämfört med kårens egen dynamiska nettoökning”.

Skulle inte ett undantag från revisionsplikt i små bolag också var av marginell betydelse, t.ex. genom att de auktoriserade revisorerna kan arbeta som konsulter åt de mindre företagen?

– 1988 års förändring var kanske marginell, säger Lars Lundberg. Antalet nya klienter var kanske inte så många. Men förändringen betydde framför allt mycket, allmänt sett, för kvaliteten i revisionen och rådgivningen. Om man nu inte skulle behöva någon revisor upp till en viss gräns på företagets storlek så tror jag att man i stor utsträckning kommer att anlita redovisningskonsulter, som bara gör årsredovisningen och gör den på det sätt som företagaren vill ha den, utan granskning och ifrågasättande.

Påverkar FAR-byråer mer

En förändring enligt EG-modell beträffande revisionsplikten skulle antagligen påverka FAR-byråerna mer än de byråer som är knutna till Svenska Revisorsamfundet (SRS). SRS-byråerna har förhållandevis mer redovisningsuppdrag än FAR-byråerna. Många av FAR-byråerna arbetar över huvud taget inte med redovisningsuppdrag.

– Tar man bort revisionsplikten för mindre företag så faller marknaden bort för de sistnämnda FAR-byråerna, säger Lars Lundberg. Då får dessa svänga över till att också bli redovisningsbyråer. Å andra sidan finns det EG-direktiv som kan innebära att begreppet godkänd revisor försvinner i framtiden...

I oktobernumret av Balans skrev auktor revisor Per Strandin om den engelsk-walesiska revisorsorganisationens förslag att ta bort revisionsplikten för mindre företag i Storbritannien.

Revisionsberättelsen skulle ersättas av ett redovisningsintyg där den som framställt redovisningen skulle intyga att han gjort just det – framställt redovisningen! Ett sådant intyg skulle till och med en anställd kamrer på företaget få skriva enligt förslaget.

Stora skadeståndsanspråk

– Jag har inte riktigt uppfattat vad det är som gör att de engelska revisorerna vill göra sig av med revisionsplikten i mindre företag, säger Lars Lundberg. Skadeståndsanspråken börjar visserligen bli orimliga och börjar göra det svårt för framförallt de stora byråerna. Möjligen känner de större byråerna nu också av risken för skadestånd i den stora mängden småföretag.

För en engelsk storbyrå betyder revisionsarbetet mindre än hälften. I en av de allra största byråerna svarar revision, inklusive vanlig rådgivning till revisionsklienter, bara för en tredjedel av byråns inkomster.

Lars Lundberg menar att skillnaden mellan ett redovisningsintyg av engelsk modell och en revisionsberättelse för ett litet företag på sätt och vis är hårfin. I båda fallen handlar det om att på något sätt uttala sig om redovisningen. Men där finns två väsentliga skillnader: revisorn ska uttala sig om huruvida årsredovisningen är riktig och han ska göra det professionellt under ansvar.

– Vi i FARs ”småklientgrupp” tror att revisionsplikten kommer att vara kvar, säger Lars Lundberg. Och att FAR kämpar för det är viktigt.

Värdet av revision

Men vilket är då det stora värdet med att ha revision i små företag?

– Det handlar framför allt om behovet av att ha en bra redovisning för att säkerställa en sund ekonomisk utveckling. Det är kraven på redovisningssystem och ekonomisk styrning i företagen som egentligen bör diskuteras. Inte revisionsplikten. Den följer av kravet på bra redovisning. De länder som inte har revisionsplikt för mindre företag har inte samma krav på redovisning och ekonomisk rapportering i de små företagen. Det är precis som med de små enskilda firmorna i Sverige som slipper göra årsredovisning.

Lars Lundberg säger vidare:

– Om vi släpper revisionsplikten för de små företagen är det lätt att tänka sig hur det blir med redovisningen där – när det ändå är så svårt att hålla kvalitet på redovisningen i de publika företagen.

Lars Lundberg betonar vikten av revisorerna som kvalificerade rådgivare.

– Tar man bort revisionsberättelsen och det externa ansvaret för rådgivarna så är det inte säkert att de är kvalificerade längre. Revisionsplikten och rådgivningskvaliteten hänger ihop.

Banker reviderar?

– Jag skulle tro att andra intressenter, t.ex. skattemyndigheter, banker m.fl. skulle få utöka respektive initiera egna resurser, fortsätter Lars Lundberg. Detta kan knappast vara önskvärt när det redan finns en relativt bra fungerande ordning. Om exempelvis bankerna genom egna revisioner skulle bli ensamma om att få initierad information om företagens situation, skulle de vanliga leverantörerna komma i en ännu sämre situation i förhållande till bankerna än vad de har i dag. Jag tror att skattemyndigheter, leverantörer och banker behöver revisionsberättelserna och revisionsplikten.

Vad säger arbetsgruppen om den kritik som förekommit mot revisorernas arvoden?

– Vi har diskuterat både arvoden och offertgivning i arbetsgruppen, säger Lars Lundberg. Vi konstaterar att det finns normer för revisionsarbetet. I de fall det blir fel arvoden följer man inte normen. Det vanligaste felet är att man överarbetar. I de fall som revisionsarvoden diskuterats har det nästan alltid rört sig om att man haft en revision som inte anpassats till det lilla företaget. Gör man rätt jobb blir det också rätt arvode.

Det har klagats på att fakturor inte är tillräckligt specificerade?

– Ja, det är säkert i viss mån befogat. Men man ska skilja på revision och konsultation på fakturorna. Och enligt god sed ska man göra en uppdragsbekräftelse på sådant som man gör utöver revisionen.

Farlig utveckling

Hur ser du på anbudsfrågan?

– I mindre företag följer ofta mycket rådgivning med revisionen. Därför kan revisorer gå neråt i offerten om de räknar med att göra mycket konsultarbete i stället. Konsultarbetet ger en hel del ”gratis” åt revisionen. Detta är en farlig utveckling. Det är viktigt att revisorn följer branschens normer. Frågan om anbud och kvalitet är inget storklientproblem. Det finns i alla företag.

Inge Wennberg