Inom EG är England och Danmark ensamma om att ha revisionsplikt för alla företag. Och i England diskuterar man metoder att undanta så många småföretag som möjligt från revisionsplikt. Hur blir det i Sverige? Och vad betyder det för svenska revisorer?
Under rubriken ”Revision av småföretag måste bort” påstås i septembernumret av ”Accountancy” att revisionen är utan värde för företagsledning, banker, leverantörer, kunder och anställda. Dessutom är den kostsam och tidsödande. Den kortfattade artikeln refererar till en arbetsgrupp tillsatt av den engelska revisorsorganisationen ”The Institute of Chartered Accountants in England and Wales”.
Arbetsgruppen har i augusti i år nyligen presenterat en rapport med titeln ”The statutory audit of small companies: The case for reform”. Syftet med rapporten är att försöka kartlägga det verkliga behovet av revision av småföretag och finna motiv och metoder att undanta så många som möjligt från revisionsplikt.
Det engelska institutet har ända sedan 1985 stött denna tanke men har mött starkt motstånd från främst skattemyndigheten. Nu anser man emellertid tiden mogen för en lagändring eftersom skattemyndigheten tycks ha svängt i sin uppfattning.
Rapportens genomgående motiv är att småföretagen skall inte belastas med onödiga kostnader i förhållande till andra länder.
Inom EG är England och Danmark ensamma om revisionsplikt för alla företag. Rapporten utgår sålunda ifrån att de engelska småföretagen har en konkurrensnackdel inom EG och man försöker därför formulera motiven för att ta bort revisionsplikten.
Det är högintressant läsning eftersom argumenten för och emot är desamma som (möjligen) framskymtat i den svenska, mycket lågmälda, debatten.
”Intressenterna”
Låt mig först konstatera att engelsmännen trycker mycket hårt på att aktieägarna är uppdragsgivare. Revisorn har inga skyldigheter gentemot tredje man avseende redovisningen. Här föreligger kanske en viss skillnad mot vår aktiebolagslag.
Personligen tror jag vi biter oss själva i svansen genom att alltför mycket framhäva ”intressentmodellen”. Vår svenska aktiebolagslag anger att vi primärt skall rapportera till aktieägarna. Först i andra hand skall övrigas intressen (kanske) tillvaratas. Det måste vara företagets primära skyldighet att uppfylla andra intressenters önskemål, inte revisorns. Vår lansering av ”intressentmodellen” kan vara en av orsakerna till att vi får påhopp från alla möjliga håll. Vi får hela tiden utkämpa dueller där vi varken får välja vapen eller hemmaplan.
Den engelska rapporten börjar med att diskutera olika gruppers nytta av finansiell information. Centralt anser man vara att revisorns rapport endast förser läsarna med en ”tilläggsförsäkran” om att informationen är rättvisande. Den skall ju enligt lag vara rättvisande redan från början!
Aktieägarna i småföretag är typiskt sett involverade i den löpande driften eller mycket nära företagsledningen och behöver ingen ytterligare kontroll. I situationer med minoriteter eller icke verksamma aktieägare kan möjligen behov av revision föreligga.
Företagsledningen har ingen nytta av revisorns ”attest” vid den operativa ledningen av företaget men har nytta av den viktiga rådgivning som revisorn kan ge utifrån sin kompetens.
Anställda har ingen nytta av informationen i samband med löneförhandlingar eller för att bedöma företagets styrka. Den finansiella informationen upplyser normalt inte om verkligt resultat eftersom olika ersättningsformer till företagsledningen ej uppges.
Banker och andra kreditgivare kan få information från låntagarna på ett helt annat sätt än via den lagstadgade revisionen. Endast i speciella situationer kan banken behöva anlita revisorn för olika intyg.
Leverantörer och kunder har normalt ingen nytta av de formella rapporterna då de ofta är inlämnade kanske ett halvår eller mer efter periodens slut. De är mer betjänta av affärsreferenser och personliga kontakter. De kan ju dessutom vid behov förhandla sig till snabbare och bättre information.
Skatte- och andra myndigheter är inte intresserade av revisionen i sig utan främst av att en person som har kompetens inom området har hjälpt till med bokslutet och rapporterna. Resonemanget får stor betydelse för den vidare diskussionen om ”compilation report” (= intyg från en tillräckligt kompetent person som gjort bokslutet) varom mer nedan. Man har inte funnit att skattemyndigheterna gjort färre granskningar hos reviderade än icke reviderade företag. Man accepterar heller inte att lägga revisionskostnader på all småföretagsamhet bara för att spara in på ytterligare ett fåtal skattegranskningar.
Framförallt menar man att myndigheter alltid har möjlighet att begära in ytterligare information.
Revisionskostnader
Rapporten tar upp två slag av kostnader för revision.
Tidsförlust för företagsledningen vid diskussioner om revision, alltså inte rådgivning. Kostnaden härför är svår att mäta men man påstår att denna kostnad är proportionellt sett högre i små företag än i stora.
Revisionsarvodets storlek torde också vara svår att mäta eftersom rådgivning är så nära lierat med revisionen. En grov bedömning av hur mycket man skulle spara in landar på 20–55 % av totala arvodet men man konstaterar att företagen borde ha mycket mer nytta av motsvarande kostnad för värdefull rådgivning. Man varnar också för framtida kostnadsökningar på grund av nya revisionsrekommendationer som måste följas.
Av tabellen framgår att revisionsarvodet varierar från 3 procent av omsättningen för de allra minsta till 0,9 promille av omsättningen för de större småföretagen.
Tabell ”Accountancy and audit fees charged to small companies”
Turnover GBP’000 | Audit Fee GBP | Accountancy Fee GBP | Total Fee GBP |
20− 50 | 600 | 500 | 1 100 |
50− 150 | 700 | 1 050 | 1 750 |
150− 350 | 565 | 1 250 | 1 815 |
350− 750 | 830 | 1 785 | 2 615 |
750−1 500 | 1 100 | 2 000 | 3 100 |
1 500−2 000 | 1 750 | 3 050 | 4 800 |
1 500−2 000 | 1 750 | 3 050 | 4 800 |
Tabellen har sammanställts av ”Federation of Small Businesses”.
Viss försiktighet tillråds vid jämförelser med svenska förhållanden. ”Accountancy Fee” får väl närmast översättas till konsultarvode, mestadels redovisningstjänster.
Avslutningsvis menar man att en ”cost/benefit”-analys visar i de allra flesta fall att revisionen är en onödig belastning både för det lilla företaget och för ekonomin i stort.
Övriga aspekter
Fördelen av begränsad risk för ägaren görs det inget stort nummer av. Ägarna får oftast pantsätta sina privata tillgångar till långivare och andra. Att leverantörer ej får betalt vid konkurs kan inte förändras med hjälp av revision menar man.
Avreglering av tunga och byråkratiska regelsystem för småföretagen är en uttalad målsättning från den engelska regeringen vilket man vill följa.
Harmonisering och konkurrensförmåga inom EG är ytterligare ett syfte eftersom England har fler småföretag än något annat EG-land.
USA, Canada och Australien anges som andra länder där undantag för revision av små företag finns.
Föreslagna alternativ till revision
”Compilation report” ( =redovisningsintyg?) är vad man föreslår istället för revision. Intyget undertecknas av den som sammanställt rapporten, inom företaget eller utanför företaget. Det behöver inte nödvändigtvis vara en yrkesverksam revisor. Det kan lika gärna vara en redovisningsman med tillräcklig kompetens.
Man har inte tagit ställning till om intygen enligt nedan skall vara obligatoriska eller ej.
Två exempel:
1. Oberoende intyg
Intyg till aktieägarna i AB XYZ
Utan att genomföra en revision har vi i enlighet med givna instruktioner framställt redovisningen på sidorna ... – ... på grundval av AB XYZs bokföring samt den ytterligare information och de förklaringar vi fått.
Namn: ABMM
Kvalifikationer: Auktoriserat revisionsbolag eller godkänt revisionsbolag eller redovisningsbolag.
Oberoende: AB MM är oberoende i förhållande till AB XYZ enligt gällande yrkesetiska regler.
2. Intyg från anställd i företaget
Intyg till aktieägarna i AB XYZ
Jag har framställt redovisningen på sidorna ... – ... på grundval av AB XYZs bokföring.
Namn: Mr K
Kvalifikationer: Kamrer, anställd i AB XYZ.
Oberoende: Såsom anställd kan Mr K inte väljas att revidera AB XYZ.
Gränsdragning ”små företag”
Här har arbetsgruppen diskuterat en mängd olika sätt att definiera vad som skall anses vara ”små företag”. Av praktiska skäl har man fastnat för gränsdragningar som redan finns i det engelska MOMS-systemet.
Man förutsätter att dessa gränser är för låga men att systemet skall ge erfarenheter under en övergångstid. Syftet på lite längre sikt är att höja gränsen till ungefär EGs fjärde direktiv vilket innebär en omsättning på ca 25 mkr eller 50 anställda.
Sammanfattande rekommendationer
* företag med omsättning mindre än 36.600 GBP undantas helt från revisionsplikt. Gäller ca 300.000 företag.
* för företag med omsättning 36.600–300.000 GBP tillåts bolagsstämman att årligen besluta om undantag från revisionsplikt. Förutsättningen är att bolagsstämman är helt enig. Detta för att tillgodose eventuella minoriteter eller icke verksamma aktieägare.
* istället för revisionsplikt införs ”compilation reports”, se ovan. Intygsgivaren behöver inte nödvändigtvis vara oberoende i förhållande till företaget men det skall klart framgå kvalifikationer och var vederbörande är anställd.
Vad händer i Sverige?
Förmodligen kommer revisionsplikten för små företag att upphöra även här. På sikt kommer i så fall antalet revisionstimmar att minska väsentligt för de svenska revisorerna.
Gör en självtest! Gå igenom hur många revisionstimmar du får kvar om alla AB/EF med mindre än 50 anställda eller 25 mkr i omsättning försvinner som revisionsuppdrag! Med dessa gränser skulle kanske 75 % av alla nu revisionspliktiga företag i Sverige slippa regelrätt revision. Vilka konsekvenser skulle det få för revisorskåren?
Om man följer de tankegångar som ligger bakom engelsmännens rekommendationer skulle vår nuvarande revision i småföretag ersättas med konsultationer för olika former av intyg, obligatoriska eller specialbeställda.
Man kan mycket väl tänka sig att revisorerna också utför revision men då endast begränsad sådan för att kunna avge speciella utlåtanden till exempelvis banker, leverantörer, myndigheter och moderbolag i svenska/utländska koncerner.
Skulle antalet rena revisionstimmar minska väsentligt föreställer jag mig att man måste förändra Kommerskollegiets revisorsföreskrifter. Kraven på 400 årstimmar revision för auktoriserade revisorer och 200 för godkända revisorer förefaller orimliga, åtminstone övergångsvis.
Per Strandin, Auktoriserad revisor