Privata och publika aktiebolag – nya begrepp i svensk bolagsrätt

Aktiekapitalets storlek

Det första område som berörs av kommitténs övriga förslag är bestämmelserna om aktiekapitalets storlek. Enligt andra bolagsdirektivet skall aktiekapitalet i bolag som omfattas av direktivet uppgå till minst 25.000 ECU, motsvarande närmare 200.000 kronor. Därtill kommer att Rådet vart femte år har möjlighet att justera beloppet med hänsyn till förändringar i penningvärdet. Kommitténs bedömning är att man i praktiken måste räkna med ett kapitalkrav på i runda tal 250.000 kronor.

Vid nuvarande ordning, med endast en bolagsform utan personligt ägaransvar, skulle detta krav komma att gälla samtliga svenska aktiebolag och framtvinga ett femfaldigande av aktiekapitalet i 220.000, eller 80 procent av alla aktiebolag. Erfarenheterna från höjningen till 50.000 kronor för snart tjugo år sedan talar för att detta skulle vara en mycket tung börda för de allra flesta bolag. Genomförs å andra sidan förslaget att skilja mellan privata och publika aktiebolag, kommer EGs krav att gälla endast publika aktiebolag. Kommittén utgår från att så blir fallet och diskuterar vilket aktiekapitalkrav som under den förutsättningen bör ställas på dels privata, dels publika aktiebolag.

För privata aktiebolag uppställs från EGs sida inte några krav på aktiekapitalets minsta storlek. Kommitténs uppfattning är att aktiekapitalet i dessa bolag bör ligga vid ett belopp motsvarande vad som i dag gäller för samtliga aktiebolag, men att beloppet bör justeras med hänsyn till penningvärdets förändring. Kommittén föreslår mot denna bakgrund att aktiekapitalet i ett privat aktiebolag skall uppgå till minst 100.000 kronor.

För publika aktiebolag sätts en nedre gräns för aktiekapitalet av EGs ovan nämnda krav. Kommittén menar emellertid att kravet i den svenska lagen bör sättas väsentligt högre och föreslår att aktiekapitalet i ett publikt aktiebolag skall uppgå till minst 1 miljon kronor.

Apportemission m.m.

Det andra område som berörs av förslagen är bestämmelserna om aktiekapitalets ökning och utgivande av nya aktier mot s.k. apportegendom.

Kommittén föreslår bl.a. att i lagen skall införas en bestämmelse om s.k. uppskjuten apport. Bestämmelsen innebär i korthet att avtal om att ett bolag skall förvärva egendom från stiftare eller aktieägare skall underställas bolagsstämman för godkännande, om avtalet ingås inom två år från bolagets bildande och vederlaget för egendomen motsvarar minst en tiondel av bolagets aktiekapital. Bestämmelsen skall dock inte tillämpas om förvärvet sker inom ramen för bolagets normala affärsverksamhet.

Företrädesrätten vid ökning av aktiekapitalet

Kommittén föreslår också ändringar i bestämmelserna om aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet genom kontant- eller fondemission.

Förslaget innebär dels en utvidgad skyldighet att i bolagsordningen reglera företrädesrätten till nya aktier, dels vissa begränsningar i det sätt på vilket företrädesrätten då får utformas. Vidare föreslås att majoritetskravet för bolagsstämmobeslut om att avvika från företrädesrätten, höjs från nuvarande krav på enkel majoritet till kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de företrädda aktierna. Motsvarande skall gälla för beslut om avvikelse från företrädesrätten vid utgivande av skuldebrev.

Nedsättning av aktiekapitalet

Ett annat område som berörs av kommitténs förslag är reglerna om nedsättning av aktiekapitalet. Enligt nuvarande regler kan bolagsstämman med enkel majoritet fatta beslut om nedsättning av aktiekapitalet. I samband därmed har bolagets borgenärer rätt till betalning eller säkerhet för fordran på bolaget. Kommitténs förslag är att nedsättningsbeslut skall kunna fattas endast med kvalificerad stämmomajoritet om minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de företrädda aktierna och att det nuvarande undantaget från rätten till betalning eller säkerhet för borgenär som tillika är gäldenär i samma rättsförhållande, begränsas till att avse fordringar som omfattas av lönegarantilagen.

Förvärv av egna aktier

Aktiebolagslagen uppställer ett i det närmaste undantagslöst förbud mot att aktiebolag förvärvar egna aktier. I Aktiebolagskommitténs uppdrag ingår att överväga lättnader i detta förbud, så att svenska bolag i likhet med vad som är fallet i de flesta andra länder i viss utsträckning skulle kunna köpa tillbaka sina egna aktier. Till denna fråga återkommer kommittén i sitt slutbetänkande. I det nu framlagda betänkandet föreslår kommittén endast vissa mindre ändringar i de nuvarande bestämmelserna, däribland ett uttryckligt förbud för aktiebolag att teckna egna aktier och en generell begränsning till tre år av den tid inom vilken bolaget måste avyttra egna aktier som det förvärvat med stöd av någon av de nuvarande undantagsbestämmelserna.

Aktiebolags ställföreträdare

Viktiga förändringar föreslås också i bestämmelserna om bolagsorganens möjlighet att binda bolaget genom rättshandlande med tredje man.

Med förebild i den tyska aktiebolagslagen föreskrivs i första bolagsdirektivet att ett aktiebolag skall vara bundet i förhållande till tredje man genom de åtgärder som bolagsorganen företar på bolagets vägnar, under förutsättning att åtgärderna ligger inom den rätt att företräda bolaget som lagen tillerkänner bolagsorganen. Undantag görs endast för sådana handlingar som enligt lagen inte får delegeras till bolagsorganet i fråga.

Aktiebolagslagen erbjuder ett sämre skydd för tredje man än vad EG kräver. Ett svenskt aktiebolag företräds av dess styrelse och i förekommande fall av dess verkställande direktör, inom de ramar som lagen anger. Har emellertid i bolagsordningen eller i beslut av bolagsstämman gjorts inskränkning i styrelsens rätt att företräda bolaget, eller har stämman, bolagsordningen eller styrelsen inskränkt verkställande direktörens rätt i detta avseende, kan enligt nuvarande regler en sådan inskränkning åberopas mot tredje man om denne ägt eller bort äga kännedom om föreskrifterna och likaså insett eller bort inse att de företagna rättshandlingarna stod i strid med föreskrifterna. Med en terminologi hämtad från avtalsrätten brukar sägas att bolaget kan gå fritt om det visar att ställföreträdaren överskridit sin befogenhet och motparten varit i ond tro därom.

För att tillgodose EGs krav föreslår kommittén att möjligheten att med stöd i aktiebolagslagen åberopa inskränkningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget utmönstras ur lagen och ersätts av en positiv bestämmelse av innebörd att bolaget blir bundet av rättshandling som företas av dess ställföreträdare under förutsättning att denne inte handlat i strid med lagens bestämmelser om bolagsorganens kompetens.

Vinstutdelning och lån från bolaget

Ett annat område som berörs av kommitténs förslag är bestämmelserna om utdelning av vinst till aktieägarna och lån från bolaget.

Kommittén föreslår för det första en viss skärpning av rekvisiten för återbetalning av otillåten utdelning. Återbetalningsskyldighet skall föreligga endast när bolaget förmår visa att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det.

För det andra föreslås ett avskaffande av skattemyndighetens och Finansinspektionens möjlighet att ge dispens från förbudet för ett bolag att lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. Då EGs krav i detta avseende emellertid endast avser publika aktiebolag och då det enligt kommitténs mening finns ett praktiskt behov av dispensmöjligheten framför allt i mindre bolag, är kommitténs förslag på denna punkt endast riktat mot de publika aktiebolagen. För privata aktiebolag skall dispensförfarandet bestå oförändrat.

Fusion

Kommittén föreslår helt nya regler om fusion. Även fortsättningsvis skall det finnas två fusionsformer, absorption och kombination, men i fusionsförfarandets detaljer föreslås en rad ändringar. För den i praktiken enda förekommande fusionsformen, absorption, där ett bolag (övertagande) tar över samtliga tillgångar och skulder i ett annat bolag (överlåtande) som i samband därmed upplöses, innebär ändringarna bland annat följande:

Det nuvarande begreppet fusionsavtal utmönstras ur lagen. I stället före skrivs att styrelserna för de bolag som skall gå samman skall upprätta en gemensam fusionsplan som skall tjäna som beslutsunderlag på bolagsstämma i samtliga bolag. Fusionsplanen skall innehålla många fler uppgifter än vad fusionsavtalet i dag skall innehålla. Bland annat skall värderingsfrågorna belysas i detalj. Fusionsplanen skall också granskas av bolagets revisorer som i ett yttrande över planen skall ange bl.a. huruvida fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning bestämts på ett sakligt och korrekt sätt.

Fusionsvederlaget får enligt nuvarande regler utgöras av aktier i det övertagande bolaget, av annan egendom eller av kontanter. Kommittén föreslår att vederlagsformerna begränsas till aktier i det övertagande bolaget eller sådana aktier plus kontanter. Kontantandelen skall dock inte kunna utgöra mer än 50 procent av det nominella värdet på aktierna i vederlaget.

Fusion genom absorption kräver enligt gällande rätt godkännande av bolagsstämma endast i det överlåtande bolaget. För det övertagande bolaget anses fusionen inte innebära mer än ett företagsköp om vilket styrelsen kan besluta. Kommittén föreslår att en minoritet med fem procent av aktierna skall ha rätt att påkalla bolagsstämma även i det övertagande bolaget för att ta ställning till fusionen.

För giltigt bolagsstämmobeslut att godkänna fusionen, i det överlåtande och i förekommande fall även i det övertagande bolaget, skall beslutet enligt kommitténs förslag ha biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Det innebär en ändring i förhållande till gällande rätt som har enkel majoritet som huvudregel.

Förslaget innebär inte någon ändring i fråga om skyldigheten att hos rätten ansöka om tillstånd att verkställa fusionen. En nyhet är däremot att borgenärernas rätt till betalning eller säkerhet för fordringar i samband med verkställandet utvidgas från att i dag endast gälla det överlåtande bolagets borgenärer, till att också avse borgenärerna i det övertagande bolaget. Detta gäller dock inte om det övertagande bolagets ekonomiska ställning är betryggande. I sitt yttrande över fusionsplanen skall revisorerna därför också ange om fusionen kan antas medföra fara för att det övertagande bolaget inte skall kunna fullgöra sina förpliktelser mot bolagets borgenärer.

Rättsverkningarna av en fusion inträder enligt nuvarande regler successivt. Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder överlåts på det övertagande bolaget varvid fusionsvederlaget överlämnas till det överlåtande bolaget. Därefter skiftar styrelsen i det överlåtande bolaget fusionsvederlaget bland aktieägarna. Först när detta skett och redovisning för skiftet lagts fram på stämma i det överlåtande bolaget är detta upplöst. Kommittén föreslår en nyordning som innebär att rättsverkningarna inträder vid ett och samma tillfälle. Det överlåtande bolaget skall upplösas på samma gång som dess tillgångar och skulder överförs till det övertagande bolaget och aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs vederlaget för sina aktier.

Registrering

Aktiebolagslagen ålägger bolagen att anmäla vissa handlingar och uppgifter om bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. När registrering skett och kungörelse därom ägt rum, kan handlingen eller uppgiften åberopas även mot tredje man som inte kände till den. Offentliggjorda fakta förutsätts vara kända. Medan nuvarande regler tillåter att denna presumtion bryts om det av omständigheterna framgår att tredje man varken ägde eller bort äga vetskap därom och enligt ordalydelsen inte anger någon tidsfrist för detta, föreslår kommittén att presumtionen skall kunna brytas endast intill den sextonde dagen efter kungörandet. Fr.o.m. den sextonde dagen skall ovetskap om vad som kungjorts inte i något fall anses ursäktlig.

Kommittén föreslår också att i lagen införs en uttrycklig bestämmelse om att ett bolag innan kungörande skett inte skall kunna åberopa ett förhållande som blivit eller bort bli infört i aktiebolagsregistret. Endast om bolaget förmår visa att motparten faktiskt känt till det icke kungjorda förhållandet skall bolaget gå fritt.

Slutligen föreslår kommittén att i lagen tas in en bestämmelse som reglerar det fallet att aktiebolagsregistret och kungörelsen om vad som införts i detta inte stämmer överens. Tredje man skall då kunna åberopa kungörelsen mot bolaget, men bolaget skall kunna freda sig genom att visa att motparten kände till vad som införts i registret.