Bättre nu än för fyra år sedan då FINFORUM förra gången diskuterade frågan. Det var slutsatsen av seminariet ”Bättre delårsrapporter” som bl.a. kortfattat redovisade Stockholms Fondbörs fjärde årliga genomgång av delårsrapporter.
– Börsen ställer i och för sig inga krav på det, men det bör framgå ifall bolagets revisorer gjort en översiktlig granskning av rapporten, sa Kent Söderström, marknadsövervakare på börsen. Enligt undersökningen är det ungefär hälften av företagen som låter revisorn granska sina delårsrapporter. Det är något lägre andel bland de största företagen.
– Där blir det problem med t.ex. de utländska dotterbolagen, menade Kent Söderström, som dock ansåg att undersökningen i stort visar på en övervägande positiv utveckling.
Möjligen har det faktum att juryn i tävlingen om ”Bästa årsredovisning” väger in också delårsrapporterna bidragit till det. Annars är det ont om jämförande granskningar och debatt kring delårsrapporter:
– Goodwill är överdiskuterat i litteraturen, delårsrapporter har det skrivits för lite om, menade universitetslektor Sten-Eric Ingblad, Öhrlings Reveko, som ledde seminariet. Han efterlyste också finansieringsanalyser i delårsrapporter:
– Det enda vi kanske är bra på är ju att periodisera och då är det lite synd att lagstiftaren ställer så låga krav, sa Sten-Eric Ingblad till seminariedeltagarna som i stor utsträckning representerade olika producenter av redovisning.
Brist på balansdata
Panelen diskuterade också det faktum att fokus i delårsrapporterna i så hög grad ligger på den rent resultatinriktade informationen och att det inte finns tydliga balansdata i rapporterna. Sådana kunde möjligen, ansåg man, ha bidragit till att man tidigare skulle ha identifierat en del problem på fastighets- och finansbolagsmarknaden.
Av de stora företagen är det ungefär hälften som kommer ut med två delårsrapporter per år, totalt på börsen är det sex av tio som nöjer sig med en rapport.
– Och vi får naturligtvis en anhopning på hösten, eftersom lagen inte tillåter längre period än vid åtta månader för delårsrapporteringen blir det också den vanligaste lösningen.
Kent Söderström presenterade några resultat av börsens granskning som totalt omfattar ca 125 företag på A-listorna, OTC och på O-listan (man har valt bort banker, försäkringsbolag, investmentbolag samt bygg- och entreprenadsektorn):
Alla rapporter innehåller resultat, finansnetto och en del liknande grunddata.
Nettoredovisning
De flesta nettoredovisar dock extraordinära poster. 15 procent av bolagen på den stora börslistan särredovisar EO. Motsvarande andel för OTC-bolagen är 25 procent och på O-listan ca 35 procent. En ganska hög andel redovisar numera vinst per aktie.
När det gäller att dela upp resultatet på verksamhetsgrenar är det stor skillnad mellan grupperna. De större företagen gör det till omkring 70 procent, på OTC- och O-listan är andelen mycket lägre. Redovisning av tydliga data för soliditet och räntabilitet har ökat till ca 50 procent.
– Det har varit väldiga variationer i företagens sätt att redovisa sin räntabilitet tidigare och den kritiken kvarstår fortfarande, sa Sten-Eric Ingblad. Det viktigaste är dock att företagen är konsistenta över tiden så att det är möjligt för oss att jämföra. Han tog också upp frågan om delårsrapporternas redovisning ska spegla det korta eller långa perspektivet:
– Ska man alltså få veta om det är dags att sälja aktier eller ska man koncentrera sig på den långsiktiga överlevnaden?
Knäckfrågan
Han gick sedan in på den verkliga knäckfrågan i sammanhanget: ska man arbeta med diskreta eller integrerade delperioder? I det förra fallet har man samma regler för delårsrapporten som för själva årsredovisningen.
I det senare gör man alltså vissa utjämningar inom räkenskapsåret för att ge en bättre bild av verksamheten. Är t.ex. sysselsättningen normal under perioden jämfört med hela året? Hur ska man periodisera fasta kostnader?
I diskussionen med företagsrepresentanter framgick att de nya datasystem för redovisning som nu används möjligen skulle göra det lättare att välja diskreta delperioder.
– Frågan är om man inte bör redovisa sina principer för delårsrapportering i själva årsredovisningen, sa Sten-Eric Ingblad.
Ökat intresse
– Vi tycker att vi kan se ett ökat intresse från företagen i våra undersökningsdata, sa Kent Söderström och han menade att det förmodligen är intresset från massmedia som hjälpt till. Dessa baserar ju i hög grad sin rapportering om företagen på delårsrapporter och kommunikéer.
Panelen ansåg också att rapporter och kommunikéer i allt högre grad riktade sig direkt till finansanalytiker och fondförvaltare.
– Det kommer ett eller ett par A4 på faxen och några sekunder senare är börsvärdet påverkat. Efter Ericssons senaste delrapport tog det mindre än 60 sekunder för aktien att gå ned 10 kronor.
– Med det perspektivet måste man nog anse att våra finansanalytiker i hög grad bara rör sig på ytan, menade Sten-Eric Ingblad avslutningsvis.
Bengt Holmquist och Inge Wennberg