Ett medlemskap i EG kan leda till att revisorernas uppdrag tidsbegränsas. Det är också möjligt att revisorernas skadeståndsskyldighet ökar avsevärt.
En EG-anslutning kommer att innebära viktiga förändringar för revisorerna.
– En mycket ”het” fråga just nu är om det ska införas krav på att revisionsuppdrag ska vara tidsbegränsade, säger Barbro Steenstrup, EG-specialist på Bohlins Revisionsbyrå. Företagen kan alltså komma att tvingas byta revisor och/eller byrå med vissa mellanrum.
Senare i år väntas EG-kommissionen publicera ett antal riktlinjer för revisorers oberoende och ansvar. Frågorna kommer att brytas ut ur femte direktivet, som man haft mycket svårt att enas om. (Det ursprungliga förslaget kom 1972.)
– Några detaljer är inte klara, säger Barbro Steenstrup. Men talesmän för kommissionen har gjort uttalanden som tyder på att man inom den anser att regler om tidsbegränsade uppdrag skulle vara ett verksamt sätt att främja revisorers oberoende.
Ökad skadeståndsskyldighet
När det gäller ansvarsfrågorna väntas också förändringar.
– Det har ”sipprat ut” att man är inne på att revisorer ska ha avsevärt större ansvar gentemot dels bolaget och aktieägarna, dels tredje man som utnyttjar redovisningsinformation, säger Barbro Steenstrup.
De nya riktlinjerna väntas bli ganska allmänt formulerade. Medlemsländerna får då rätten att utforma detaljerna.
Den största förändringen för revisorer anser dock Barbro Steenstrup ligga i den ökade konkurrensen. Gränserna öppnas. Hemmamarknaden blir inte längre så skyddad. Utländska revisorer kommer till Sverige och arbetar. Några hinder mot det får inte sättas upp om de utländska revisorerna har likvärdig kompetens, tillräckliga juridiska kunskaper och kan klara sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Ett krav kan då vara att revisorerna ska ha kunskaper i det svenska språket.
– Den ökade konkurrensen behöver inte vara till nackdel för svenska revisorer som jag ser det. Antalet utländska bolag i Sverige är inte så många. Men svenska revisorer torde få räkna med att allt fler företag gör offertförfrågningar på revisionsuppdragen. Den delen av den hårdnande konkurrensen märks redan och den är internationellt betingad, dock mera USA- än EG-betingad. Kunderna blir mer och mer internationaliserade. De ser hur man gör i utlandet och blir mer känsliga för revisionskostnaderna.
Mycket som klarnar
Barbro Steenstrup tycker att det är positivt att EG-direktiven nu översatts till svenska. Även om direktiven inte innebär så stora förändringar för varje revisor måste alla sätta sig in i dem.
– Att de nu finns på svenska innebär att det är mycket som klarnar, säger Barbro Steenstrup. Arbetet över gränserna kommer att öka och då är det viktigt att man ”talar samma språk”.
Kraven på de revisorer som ska få revidera aktiebolag och koncerner i EG finns i EGs åttonde direktiv (publicerat på svenska i majnumret av Balans).
För att bli ”EG-revisor” krävs akademisk grundexamen med i princip samma ämnen som nu anges i Kommerskollegiums föreskrifter.
– Direktivet räknar dock bara upp själva ämnena med specifikation av delämnen inom företagsekonomi/redovisning, säger Barbro Steenstrup. Besked om hur många poäng eller motsvarande som ska läsas ges inte.
Direktivet kräver liksom Kommerskollegiums föreskrifter viss praktik men bara tre år.
– Kommerskollegium kan fortfarande behålla kravet på fem års praktik för svenska revisorer, säger Barbro Steenstrup. Men det går inte att hindra utlänningar med tre års praktik att arbeta här under förutsättning att de uppfyller kraven på kompetens, kunskaper och förmåga att klara sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.
Revisorsexamen är också ett krav i direktivet. Det är inget större problem. FAR har redan en frivillig revisorsexamen som planeras bli obligatorisk. Varje medlemsland kan besluta att kravet på revisorsexamen inte ska gälla retroaktivt. De som redan är auktoriserade måste då inte avlägga någon examen.
Problem för godkända revisorer
För de godkända revisorerna kan det bli vissa problem. I princip måste de komplettera sina kunskaper. Annars får de ägna sig enbart åt revision av ekonomiska föreningar och företag som ska ha årsredovisning enligt årsredovisningslagen.
Men det finns flera undantag till hjälp för godkända revisorer.
De länder som var EG-medlemmar när åttonde direktivet antogs fick en generös rätt att tillåta yrkesverksamma revisorer som inte uppfyllde kraven på utbildning, praktik och examen rätt att fortsätta revidera årsredovisningar för små och medelstora företag/koncerner.
Den här rätten skulle gälla tills vidare (”i avvaktan på senare samordning”).
– Man kan nog räkna med att Sverige får en liknande rätt till övergångsregler om vi går med i EG, säger Barbro Steenstrup. Och jag har inte sett något om att en ”senare samordning” skulle vara nära förestående.
Åttonde direktivet ger medlemsländer rätt att låta revisorer med lång praktisk erfarenhet men som helt eller delvis saknar den akademiska utbildning som annars krävs gå igenom revisorsexamen och bli auktoriserade revisorer.
Många är erfarna
– Om Sverige kommer att utnyttja den möjligheten är det väl ingen som vet, säger Barbro Steenstrup. Det kan bero på hur SRS och FAR agerar. Men på det här sättet skulle erfarna godkända revisorer kunna bli auktoriserade utan att behöva sätta sig på skolbänken. Generellt vågar jag inte ha någon åsikt om hur lämpligt detta är.
Det är just nu mycket svårt att ge råd om lämpliga ämnen att läsa för den godkände revisor som undrar över vad som händer i framtiden. Allmänt kan man dock säga att det är bra att satsa på de ämnen som nu krävs för auktorisation.
Men kanske kommer vi längre fram inte att ha några godkända revisorer, bara auktoriserade.
– I Danmark har man valt en modell där alla blir ”EG-revisorer” under en övergångstid som går ut 1994. säger Barbro Steenstrup.
Vilka av EG-direktivens möjligheter som Sverige ska utnyttja kommer bl.a. att tas upp av den revisorsutredning som Kommerskollegium sedan länge begärt att civildepartementet ska göra. Nu finns det pengar till utredningen och den väntas komma igång under hösten.
Framtiden kan innebära att auktoriserade revisionsbyråer får lov att ägna sig åt betydligt vidare arbetsfält än i dag.
Affärsverksamhetsförbudet hindrar i dag kvalificerade revisorer från att driva eller delta i ledningen av annan affärsverksamhet än den egna revisionsbyrån.
Även om Sverige behåller förbudet kan man inte hindra utländska revisionsbyråer från att öppna kontor i Sverige och arbeta också med annan affärsverksamhet än revision och näraliggande områden.
Mer attraktivt yrke
Revisorsyrket kommer förmodligen att bli mer attraktivt i framtiden med den ökade internationaliseringen.
– Det blir mer utlandsresor och åtminstone för många yngre människor kan det vara en morot, tror Barbro Steenstrup.
I övrigt är Barbro Steenstrup lite besviken över hur litet intresset för EG-frågor ändå är, både bland revisorer och företag.
Hon berättar om hur SAF i en kampanj försökt ”väcka” företagen. SAF började sin satsning med att vända sig till revisorerna eftersom de ofta är företagens viktigaste samtalspartners. Man bjöd in alla revisorer i Sverige till ett möte. Det kom 39 personer. Därtill har SAF ordnat ett hundratal möten för företagen runt om i landet. På vissa ställen har det suttit så lite som åtta åhörare och man räknar med att i bästa fall ha nått totalt 1 500 personer på olika möten.
– Det är skrämmande, säger Barbro Steenstrup. Företagen behöver hjälp att kravla sig upp på EG-tröskeln. De som redan gjort det tycker att det är skönt.
Inge Wennberg