Sten Lundvall på Bohlins översätter tillsammans med kollegan Axel Schött de EG-direktiv som är mest centrala för revisorer. Dessutom arbetar Sten Lundvall med aktiebolagskommittén, som bl.a. har till uppdrag att anpassa svensk lagstiftning till EG-regler.
Auktor revisor Sten Lundvall på Bohlins Revisionsbyrå medverkar i Sveriges största översättningsarbete genom tiderna. Han är med i en av de arbetsgrupper som snart har översatt EGs regler, förordningar och direktiv till svenska.
Regeringen fattade beslut om detta jättearbete i januari förra året. En delegation med namnet ”Delegationen för översättning av EGs regelverk” och under ordförandeskap av avdelningschef Rutger Croneborg organiserade cirka 160 personer i över 30 olika arbetsgrupper för att klara jobbet så snabbt som möjligt. Översättningsdelegationen har sitt kansli på Kommerskollegium.
När alltihopa har översatts någon gång i sommar har cirka 12.000 sidor finstilt engelsk text – som innehåller ungefär 1.400 olika rättsakter och motsvarar 30–35.000 maskinskrivna A4 – förvandlats till, förhoppningsvis, klingande ren svenska.
Inom arbetsgruppen för bolagsrätt, som leds av kanslirådet Per Pettersson på justitiedepartementet, har Sten Lundvall med stort bistånd av auktor revisor Axel Schött, också han på Bohlins, tagit på sig huvudansvaret för ”revisorsbiten”, d.v.s de direktiv som handlar om redovisning och revisorer.
Bråda dagar
Det innebär bl.a. att de översatt EGs åttonde direktiv om vilka krav som ska ställas på dem som ska få utföra lagstadgad revision av räkenskaper.
Det har varit bråda dagar för herrar Lundvall och Schött. Ett helt konferensrum på Bohlins har varit belamrat en längre tid med ordböcker, referenslitteratur och direktiv på olika språk. Formuleringar har skickats fram och tillbaka mellan Bohlins och justitiedepartementet.
Balans publicerar härintill den svenska översättningen av det åttonde direktivet i den version som fastlagts av arbetsgruppen vid justitiedepartementet för att överlämnas till översättningsdelegationen hos Kommerskollegium.
Tre andra direktiv
På Sten Lundvalls och Axel Schötts lotter föll också att översätta EGs fjärde direktiv om årsredovisning, det sjunde direktivet om årsredovisning i koncerner och det elfte direktivet om filialers redovisning, inklusive de tillägg som hör till dessa direktiv.
Sten Lundvall berättar om arbetet med att översätta det åttonde direktivet:
– Huvudlinjen har varit att följa den engelska versionen. Men ibland har den varit svårtolkad. Då har den danska upplagan varit till god nytta, ibland också den tyska och den franska.
Att anpassa det åttonde direktivet till svenska förhållanden har det inte varit tal om.
– Visst har det kliat i fingrarna, säger Sten Lundvall. Men då hade vi varit inne på fel spår. Uppdraget har enbart varit att på svenska tala om vad som står i direktivet.
Men var det nödvändigt att översätta? Kan inte de som är intresserade använda sig av den engelska versionen direkt? De flesta svenskar behärskar ju engelska. Och de som arbetar med sådana här frågor i affärslivet torde i regel vara vana vid att läsa texter av det här slaget på engelska?
Nej, så enkelt är det inte. I EG-systemet är det den text som översatts till det egna språket som gäller i varje land.
Blir det t.ex. en tvist ska den kunna lösas med utgångspunkt från landets egen version av det aktuella direktivet. Det måste helt enkelt finnas en översättning – om man ska tillämpa EGs regler.
Kollas noga
Översättningarna som görs i de olika länderna kontrolleras mycket noga. Här i Sverige kollas de av justitiedepartementets representanter i arbetsgruppen och av översättningsdelegationen hos Kommerskollegium. Sedan går de för definitivt godkännande till EG-kommissionen i Bryssel. Det går inte att lägga till och dra ifrån något utan att det upptäcks.
– I vårt arbete har vi haft att välja mellan att vara mycket trogna originaltexten och att skapa något någorlunda lättsmält, säger Sten Lundvall. Vi har kombinerat metoderna. I en första version måste vi vara mycket texttrogna. Vid justitiedepartementets överarbetning lättas sedan språket upp en aning – men inte mer än att det fortfarande är möjligt att direkt jämföra vår text med den engelska versionen eller den danska om man så vill.
Att anpassa svensk lagstiftning till EG-direktiven inom bolagsrätten ingick inte i uppdraget. Men det arbetet pågår i den nya aktiebolagskommittén som leds av justitierådet Bo Svensson. Även i det sammanhanget är Sten Lundvall med och drar sitt strå till stacken. Men det är en annan historia.
Några stora terminologiska problem har det inte varit i samband med översättningen av det åttonde direktivet.
Ordet revisor undviks
Ordet revisor som kan ha så varierande innebörd i olika länder förekommer bara en gång i direktivet.
Direktivet talar framför allt om personer, fysiska eller juridiska, som får bedriva lagstadgad revision. Och det går faktiskt att beskriva utan att använda ordet revisor. Dock har det inte gått att undvika ordet ”revisionsbolag”.
En liten svårighet har varit att direktivet talar om att ”godkänna” revisorer, inte auktorisera. I Sverige har vi ju en hel yrkeskår på cirka 1.800 personer som bär titeln ”godkänd revisor” och som inte har samma utbildningskrav på sig som de auktoriserade. Det skulle möjligen kunna leda till missförstånd att i den svenska översättningen tala om ”godkännande” av revisorer.
– Men det har vi gjort ändå, säger Sten Lundvall. För den som verkligen läser direktivet råder det ingen tvekan om att det är någon slags auktorisation som avses och att ”godkännande” enligt direktivet inte har ett dugg med godkänd revisor att göra. Vi funderade på ett annat uttryck men det hade blivit att göra för mycket våld på den ursprungliga texten.
Godkännande enligt direktivet förutsätter en hög utbildningsnivå som innefattar en yrkesexamen som motsvarar akademisk slutexamen och tre års praktisk erfarenhet för att få utföra lagstadgad revision.
Finns undantag
Sedan finns det en del övergångsbestämmelser och vissa undantagsregler i direktivet. I länder som har krav på revision av alla företag, även de allra minsta företagen, är det rimligt att revision får göras i företag av begränsad storlek av fysiska personer som har lägre utbildning.
– I det undantaget finns på sätt och vis ett slags parallell till begreppet godkänd revisor, säger Sten Lundvall.
Han konstaterar att det åttonde direktivet nu måste analyseras för att man ska kunna fastställa i vad mån det har betydelse för bl.a. den svenska revisorsutbildningen och reglerna för auktorisation och godkännande.
Direktivet talar om att en person som beviljas inträde i av staten erkänd yrkesförening, innan direktivet börjar tillämpas, ska kunna anses som godkänd om inträdet enligt lag medför rätt att utföra revision.
– FAR är inte direkt formellt en av staten erkänd yrkesförening – men bra nära, eftersom FARs ledamöter är erkända av staten genom auktorisationen, säger Sten Lundvall. Men det är auktorisationen som medför rätt att utöva revision och inte inträdet i FAR. Så detta kan knappast ge FAR en starkare ställning. Men jag tror att en EG-anslutning kommer att stärka FAR på annat sätt. FAR kommer säkerligen att ha en viktig samordningsfunktion i det kommande harmoniseringsarbetet. FAR kommer då att behövas för utbildning, för information och som remissinstans samt naturligvis för utveckling inom revisionsområdet.
Sammanfattningsvis konstaterar Sten Lundvall att det inte är så särskilt många svårigheter förenade med det åttonde direktivet även om det inneburit mycket arbete att översätta det:
– Det innehåller regler liknande dem som vårt Kommerskollegium har ställt upp för auktorisation och godkännande. Direktivet handlar alltså inte om revision och ej heller om etableringsfrihet, vilket man kanske skulle ha väntat sig.
Inge Wennberg