Nettovinst blir huvuduppgift

Det nya Redovisningsrådet har presenterat det första resultatet av sitt arbete: ett utkast till rekommendation om koncernredovisning. Den ger bl.a. en mer internationell balans- och resultaträkning som kan leda till att svenska koncerner får årets nettovinst som den primära resultatsiffran.

Redovisningsrådets ordförande professor Sven-Erik Johansson på Handelshögskolan i Stockholm är i stort sett nöjd med den nya rekommendationen även om många kanske tyckt att det tagit lång tid för redovisningsrådet att komma till skott. Men rådet består av personer utan fritidsproblem. Då blir det en konflikt mellan önskan att komma till snabba resultat och det nödvändiga i att ha ett kompetent sammansatt råd.

– Kompetenta personer är definitionsmässigt översysselsatta, säger Sven-Erik Johansson. Den verkligheten måste vi i rådet leva med.

Klara idéer

Nu har rådet ändå varit lyckosamt genom att det var framlidne auktor revisorn och ledamoten i redovisningsrådet Per V A Hanner som var ”huvudpappa” till FARs gamla rekommendation om koncernredovisning. Han hade också klara idéer om hur rekommendationen kunde utvecklas. Dessa tankar presenterade han tillsammans med auktor revisor Bo Fridman i en artikel i Balans decembernummer 1987.

Artikeln skrevs mot bakgrund av alla de klara övertramp som gjorts mot anvisningarna i FARs rekommendation. Det gällde inte minst avskrivningstiden för goodwill och beräkningen av den procentuella andel av obeskattade reserver, som ska anses utgöra latent skatt. Det var nödvändigt med åtgärder mot försämringen av koncernredovisningspraxis.

– Pelle Hanner gav oss ett färdigt förslag till rekommendation bara en dryg vecka innan han gick bort för snart ett år sedan, berättar Sven-Erik Johansson. Det förslaget har varit en förutsättning för att vi nu har kommit så här långt med vår utan tvekan tunga och omfattande rekommendation om koncernredovisning.

Det har diskuterats att dela upp rekommendationen i mindre delar. Internationellt sett skulle det kanske ha varit bättre.

Svensk tradition

– Men nu har vi valt en struktur anpassad till FARs rekommendation, bl.a. på grund av att Pelle Hanners uppläggning var anpassad till denna, säger Sven-Erik Johansson. Jag tycker inte att en uppdelning är nödvändig. Rekommendationen stämmer väl med svensk tradition.

Det är bl.a. så att vi på området har ett ganska specifikt svenskt problem som inte behöver anpassas till internationell praxis. Det har att göra med ett av de lagliga huvudsyftena med koncernredovisning, nämligen att man ska mäta koncernens fria egna kapital.

– Och det är ju bakgrunden till att vi gör en uppdelning i obeskattade reserver, i latent skatteskuld och i en kapitalandel, säger Sven-Erik Johansson. Detta har ett inslag av internationell anpassning i den meningen att det blir lättare för utlandet att läsa årsredovisningar. Men hela den här biten om hur man mäter koncernens fria egna kapital med uppdelning på obeskattade reserver – den skulle ha kunnat brytas ut i en särskild rekommendation, eftersom den inte har att göra med hur man värderar tillgångar och skulder i en koncernbalans.

Känns tung och svår

– Tveklöst kommer rekommendationen att upplevas som tung och svår beroende på detta med mätningen av utdelningsbara medel och den anknytande uppdelningen av obeskattade reserver, säger Sven-Erik Johansson. Men vill man nå målet att ha den där uppdelningen på obeskattade reserver och få bort bokslutsdispositionerna, då får man betala priset i form av en mer komplicerad men samtidigt också mer rättvisande metodik för att mäta koncernens fria egna kapital.

– Det är från vissa utgångspunkter en mycket stor nyhet i den nya rekommendationen att man på koncernnivå får en internationell balans- och resultaträkning, som inte kräver så mycket särskilda förklaringar, säger Sven-Erik Johansson. Förhoppningsvis leder rekommendationen till att svenska koncerner i framtiden har årets nettovinst som den primära resultatsiffran – och inte längre ett resultat före dispositioner eller efter finansnetto och före skatt. Det är mycket olyckligt att en så viktig kostnadsfaktor som skatt inte finns med. Det ger fel referensnivåer för alla diskussioner.

– Vid sidan av detta är självklart det viktigaste i rekommendationen att man inte får skriva bort goodwill direkt mot eget kapital eller som extraordinär post. Rekommendationen medger avskrivning av goodwill över tio år, i undantagsfall 20 år. Basen för det ställningstagandet är att IASC (International Accounting Standards Committee) till slut fastnat för denna lösning.

För alla slags rekommendationer återstår alltid problemet med efterlevnaden.

Sven-Erik Johansson säger:

– Syftet hos stiftarna av Redovisningsrådet har ju varit att rådet ska få en större auktoritet än den som de tre tidigare intressenterna (FAR, näringslivet och staten) var för sig representerade. Vi förväntar oss att efterlevanden blir god. Näringslivet bör vara medvetet om att rekommendationen är ett led i en självsaneringsprocess. Misslyckas den processen krävs förstärkande åtgärder. I sista hand lagstiftning.

Alla vill ha jämförbarhet

Sven-Erik Johansson är dock övertygad om att olika former av ”kreativ redovisning” kommer att minska när det gäller koncernredovisning. Men det finns ju andra områden, som kräver nya rekommendationer för att förbättra jämförbarheten dels mellan företag, dels över tiden inom ett och samma företag.

– Marknaden vill ha jämförbarhet, säger Sven-Erik Johansson. Företagen säger sig också vilja ha det.

Det fortsatta arbetet i redovisningsrådet omfattar två kategorier av rekommendationer, dels en uppdatering av FARs rekommendationer, dels formulering av nya rekommendationer.

Närmast på arbetsplanen står en ny version av FARs rekommendation om lagervärdering.

Bland övriga projekt tänker sig rådet en rekommendation om värderingar av fordringar och skulder, som inte löper med marknadsmässig ränta. Räntefaktorn skapar vissa redovisningsproblem. En rekommendation om leasing planeras också. Den ska anpassas till den kommande lagstiftningen om leasing.

Följer främst IASC

På det internationella planet har redovisningsrådet valt IASC som främsta riktpunkt, inte EGs direktiv.

– Det beror delvis på att vi uppfattat signaler från EG att man där vill planera för ett mer organiserat samarbete med IASC, säger Sven-Erik Johansson.

EG har i grunden en femårsregel för avskrivning av goodwill. Ska den ändras?

– EG ger i första hand anvisningar för hur aktiebolagslagarna ska utformas, betonar Sven-Erik Johansson. Men redovisningsrådet sysslar med rekommendationer för publika företag, d.v.s. företag som är börsregistrerade eller i övrigt har bred ägarspridning. Vi har då en lite annorlunda målsättning än man har för den lagstiftning som i princip berör alla bokföringsskyldiga.

Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning är just nu ett utkast. Innan rekommendationen fastställs går den ut på en informell remissrunda. Det innebär bl.a. att den skickas till alla som prenumererar på Balans.

– Vi välkomnar synpunkter från var och en som vill yttra sig, säger Sven-Erik Johansson. Utöver utskicket till Balans prenumeranter planeras hearings med representanter för FAR, industriförbundet och bokföringsnämnden.

Svårt med övergången

Sven-Erik Johansson väntar sig en hel del diskussioner om övergångsbestämmelserna i rekommendationsutkastet. Det är tänkt att rekommendationen ska börja tillämpas fr.o.m. 1992. Men tidigare förvärv, gjorda under de senaste tio åren, får redovisas enligt tidigare principer.

– Det innebär att man får vänta ganska länge innan reglerna får fullt genomslag och man uppnår den åsyftade bättre jämförbarheten, säger Sven-Erik Johansson. Det känns inte helt tillfredsställande. Det kan upplevas som en besvikelse för användarna.

Internationellt brukar man i sådana här fall göra upp ingångsbalanser där tillgångar och skulder värderas enligt de nya reglerna. Värderingsskillnader tas då mot eget kapital.

– En sådan sak är definitivt inte svensk praxis, säger Sven-Erik Johansson. Och i de juridiska enheterna går det inte att göra. Det strider mot lagen. Men samtidigt är det uppenbart att marknaden, användarna, behöver en jämförelse bakåt i tiden för att kunna göra prognoser och avstämningar. Det är alltså ännu ganska oklart hur övergångsreglerna kan komma att se ut.

Inge Wennberg