En ekonomie licentiatutbildning kombinerad med praktik på revisionsbyrå har startats i Linköping av professor Birger Rapp. Först på plats i katedern var FARs generalsekreterare Björn Markland med många tips om forskningsinsatser.
Birger Rapp, professor i ämnet ekonomiska informationssystem i Linköping, har dragit igång en licentiatutbildning inriktad på revision. Utbildningen är unik genom att forskarna praktiserar på revisionsbyrå parallellt med att de går kurser och gör sitt licentiatarbete i Linköping.
Den nya satsningen stöds ekonomiskt av de byråer som anställt licentianderna för deras praktikjobb.
– Våra kurser tas fram i samarbete med en referensgrupp som består av representanter för FAR och de inblandade byråerna, berättar Birger Rapp. Vi låter intressenterna vara med och forma utbildningen. Därför är den inte heller fastlåst i sina detaljer.
Birger Rapp kom på den här idén redan på 70-talet när han var på universitetet i Stockholm.
Något alla väntat på
Till Linköping kom han för fyra år sedan. Ett specialuppdrag gjorde att han kom i kontakt med revisionsbyråer. Hans gamla idé kom upp till ytan igen.
Han fick mycket snabb respons från de byråer som han sökte kontakt med för att få hjälp med att dra igång utbildningen.
– De upplevde den som något mycket bra, säger Birger Rapp. Det var som om de bara väntat på att det här skulle komma. Det har varit öppna dörrar hela tiden.
Så för ett år sedan bestämdes att utbildningen skulle genomföras.
I februari i år startade den på allvar med FARs generalsekreterare Björn Markland som premiärföreläsare.
I första omgången gick man bara ut till studenter i det egna området. Man fick 16 sökande till fyra platser i kursen.
– Nästa år räknar vi med att ha med fler revisionsbyråer och flera universitet, säger Birger Rapp.
Nu under våren kontaktas därför ett antal nya revisionsbyråer och erbjuds vara med på samma sätt som de som redan deltar.
Björn Markland är mycket tacksam för att licentiatutbildningen kommit till stånd. Revisionsbranschen har jämfört med andra områden varit dålig på att koppla praktik till forskning.
Ofta klagat
– FAR har ofta klagat på brister i den offentliga utbildningen men då har det handlat om grundutbildningen fram till ekonomexamen.
Tonvikten i utbildningen ligger på modelltänkande och på ett doktrinhistoriskt perspektiv. Man kommer bl.a. också att gå in på produktionsekonomi.
– Det finns i princip i dag inga ekonomer som läser produktionsekonomi, säger Birger Rapp. I det breda perspektivet är det viktigt att inte bara känna till ekonomi utan också produktion.
– Vi räknar med att få fram kvalificerade utredare och konsulter som har en djupare kunskap och som har ett modellperspektiv som färska ekonomer saknar, säger Birger Rapp.
Utbildningen blir ett rejält tillskott till den nästan obefintliga forskningen kring revision.
– Hela projektet präglas av entusiasm och engagemang, säger Birger Rapp. Det kommer säkert att få sina efterföljare. Både professorerna Olof Arwidi i Lund och Sten Jönsson i Göteborg tycker att det här är en mycket bra idé. De beklagar bara att de inte själva kom på den först.
Av olika skäl, bl.a. organisatoriska, sorterar ämnet ekonomiska informationssystem sedan i höstas under den stora institutionen för datavetenskap vid Tekniska högskolan i Linköping.
– Som ekonom kan man reagera mot att utbildningen ligger under en teknisk fakultet, säger Birger Rapp. Men det gäller att tänka framåt. Framtiden blir mer teknisk. På en traditionell handelshögskola har man ingen teknik. Här tror jag att tekniken kan bidra med mycket på t.ex. informationssidan. Systemmässiga problem, datasäkerhet m.m. är saker som blir allt mer väsentliga frågor för revisorer framåt i tiden.
Också för civilingenjörer
I princip är utbildningen öppen också för civilingenjörer. Sådana är faktiskt inte alls otänkbara på framtidens revisionsbyråer. Det menar Birger Rapp. Att det säkerligen kan vara så antydde också Björn Markland i sin föreläsning.
Peter Carlsson heter en av de fyra som går den nya utbildningen. Han praktiserar på Öhrlings Reveko i Stockholm, avdelning affärsutredningar, med inriktning på Norrköpingsområdet.
– Det är bra att kunna utveckla sig teoretiskt och samtidigt kunna börja jobba, säger han. Informationssystem, datasäkerhet m.m. hör till de områden som särskilt intresserar mig.
Maria Olsson som fått praktik på Bohlins i Linköping har sedan länge räknat med att hon ska bli revisor. Men hon har velat fortsätta att läsa och fördjupa sina kunskaper. Därför är hon mycket nöjd med att ha kommit in på den nya licentiatutbildningen.
Camilla Sjöström praktiserar på SET i Stockholm:
– Det här är en mycket bra övergång, säger hon. Jag ville på ett sätt inte vara kvar på skolan, men på ett annat sätt ville jag inte lämna den helt. Nu får jag som jag vill.
Annette Stolt som praktiserar på Ernst & Young i Linköping och Norrköping ser utbildningen som en mycket intressant kombination för den som både vill börja arbeta och fortsätta läsa.
Utbildningen tar lite längre tid än en vanlig licentiat på grund av praktikarbetet. Normalstudietiden beräknas till tre år.
Många tänkbara ämnen
Om vilka ämnen de fyra ekonomerna skriver sin licentiatavhandlingar är inte klart.
Men Björn Markland gav många tips. Man kan också säga att han presenterade sin och FARs egen önskelista.
Ett ämne kan vara att definiera revisorsrollen. Det kan i sin tur ske genom flera olika ansatser. Elementärt kan man fråga sig vem som är revisor och vad revision är.
Här finns många problem. T.ex. att man utomlands använder begreppen auditor och accountant. Ingen av dem har direkta svenska motsvarigheter. Auditor är snävt associationsrättsligt. Bland accountants finns många som inte alls arbetar på revisionsbyråer.
Om man tar den lite snävare begränsningen ”accountant in public practice” finner man också många som inte är revisorer.
Man kan inte heller definiera revisorn som en person som kallar sig revisor. Det är en fri titel som många använder.
Men hur är det med den som har särskild behörighet att arbeta som revisor? Tja, att acceptera den definitionen kan vara att frysa en gammal struktur.
Kan den som arbetar med vissa uppgifter definieras som revisor? Ja, det är en definition som bara beror på vad man gör den till.
Problem av motsvarande typ, men som är värda att utforska, uppstår också om man försöker ta en allmänt branschbeskrivande eller historiskt perspektiv på revisorn.
En teoretisk-analytisk utgångspunkt kan också vara intressant. En sådan kan innefatta en allmän teori om revisionen som beskriver intressenternas behov, det därifrån härledda övergripande revisionsmålet, delmålen och sätten att nå målet. Viktiga element i en sådan teori blir redovisningens trovärdighet, väsentlighetsbegreppet och riskvärderingen. En cost-benefit-analys blir nödvändig.
Man kan också tänka sig att vetenskapligt betrakta revisorsrollen på ett omvärlds- och framtidsbeskrivande sätt. Vad betyder EG, den påstådda kommande ”ålderschocken”, attitydförändringarna i samhället, strukturförändringarna i näringslivet och den teknologiska utvecklingen?
Det vore också intressant att vetenskapligt beskriva rollspelet revisor – klient – omvärld. Revision handlar mycket om relationer mellan individer.
Givetvis kan man också beskriva revisorsrollen från rent juridiska utgångspunkter.
Det här är bara några exempel på de tänkbara forskningsmål som Björn Markland presenterade för åhörarna.
Inge Wennberg