Glans/Malmebys artikel i Balans 8–9/91 visar – även om den i sakfrågan är dämpad – att det nu är slut på det alltför kraftlösa agerandet när det gäller bristfälliga ADB-bokföringsprogram. Beträffande allmänt efterfrågade konkreta förslag till förbättring av bokföringsprogram är artikeln visserligen betydelselös men ger ändå en fingervisning om att bristerna numera börjar erkännas i alltflera kretsar. I realiteten har Glans/Malmeby nu medgivit att ett nytt stadium redan har inträffat.
Det faktum att många bokföringsprogram inte motsvarade bokföringslagens krav i centrala delar, såsom bokföringens beständighet och korrekta rättelserutiner, utgjorde grunden för SRS/RSV-arbetsgruppens pionjärinsats på området. Detta har medfört kritik från vissa håll. En stor del av kritiken som framförts mot SRS/RSV-förslaget till krav på ADB-bokföringsprogram grundar sig egentligen på att kritikerna inte ställer upp på bokföringslagens regelverk utan föredrar en mer ”flexibel” bokföring. Invändningar av det slaget drabbar dock inte förslaget i sig utan hör hemma i en allmän diskussion om bokföringslagen. Det har nyligen fastställts direktiv för en översyn av redovisningslagstiftningen (Dir. 1991:71) där bl.a. frågan ställs om hur de särskilda problem bör lösas, som hör samman med bokföringens datorisering.
Utgångspunkten för SRS/RSV-arbetsgruppens förslag har varit att bokföringslagen inte gör åtskillnad på om bokföringen sker manuellt eller med hjälp av dator. De grundläggande reglerna är i bägge fallen desamma och bokföringslagen är inte dispositiv vid ADB-bokföring. Marknaden har också i praktiken anammat många av de föreslagna kraven på bokföringsprogram, vilket gör det befogat att tala om en de facto-standard. Det är bara att beklaga att alla ännu inte observerat detta.
Avslutningsvis vill vi framhålla att det vore olyckligt om Sverige skulle komma på efterkälken när det gäller normer för ADB-bokföring. EG-medlemslandet Danmark, för att ta ett närliggande exempel, har i Bekendtgörelse om erhvervsdrivende virksomheders bogföring, årsregenskaber og opbevaring af regnskabsmateriale (nr 598 af 21 august 1990) lagt fast omfattande och konkreta krav på bokföringsskyldighetens fullgörande. Bland annat får – enligt § 3 – ändringar i bokföringen inte ske med mindre man i efterhand kan ta del av såväl ursprungsnotering som ändring. Detta krav gäller även vid ADB-bokföring. Vidare ställs krav på såväl transaktionsspår som kontrollspår och kravet på systemdokumentation är obligatoriskt vid ADB-bokföring.
Den helhetssyn som Glans/Malmeby efterlyser, d.v.s. en bokföringsnämndsrekommendation som omfattar ”samtliga redovisningsrelaterade rutiner i ett sammanhang” lär vi få vänta på ännu en tid. Under den tiden passa vi på att glädjas åt standardförbättringen av ADB-bokföringsprogrammen och då får man ha överseende med att det ibland kivas på vägen.
Peter Alnebring, Kent Björkdahl, Jan F Jonsson, Jan Olson och Christer Westermark ingår i SRS/RSVs arbetsgrupp.