Redovisning i Brasilien: Med hyperinflation i balansräkningen

Inflationen sjönk till tusen procent år 1990 och man har fyra olika mervärdesskatter, som ibland kan minskas drastiskt om man bygger en bro mellan två hus. Det är några av de brasilianska särdragen.

En bro över gatan eller en tunnel under densamma för att undgå beskattning! Nej, det är inget dåligt skämt eller ett skräckscenario som försöker visa vad som händer om riksskatteverket får fria tyglar. Det är dagens verklighet i Brasilien som vi ju annars känner bättre för sina karnevaler, för sina bilar som går på brännvin, sin hyperinflation och sin utlandsskuld.

Anledningen till att broar och tunnlar blir aktuella för att minska skattebelastningen beror på systemet för beräkning av mervärdesskatten. Det finns fyra olika mervärdesskatter som beräknas på olika sätt och utgår på olika underlag. Skatt utgår i vissa fall när varor förflyttas fysiskt inom ett företag men till olika adresser. Genom att sammanbinda byggnader med broar och tunnlar undgår man att produkten ändrar adress och därmed minskas momsuttaget.

Världsmästare på inflation

Inflationen är ett av landets stora problem. Under tioårsperioden 1979–1989 var den inte långt från 40 000 procent. Vi kan alltså tala om en förbättring när den under år 1990 uppgick till omkring ett tusen procent.

Inflationsjustering (Correçao monetaria) blev obligatorisk år 1964 för samtliga företag. Liksom nu baserades den på ett generalindex – i motsats till FARs utkast till rekommendation om nukostnadsredovisning. Staten hade haft problem att låna till sina finanser medelst ”vanliga” obligationer och introducerade sådana som gavs ut löpande och som korrigerades för köpkraftsförändringar. Obligationerna kallades Obrigaçao Reajustavel de Tesouro Nacional, ORTN. Den använda justeringen för obligationerna blev ett ”ORTN-index”. Detta representerar den ökade återbetalning som staten är villig att ge sina långivare för att kompensera för inflationen. ORTN-index blev obligatorisk att använda även för företagen.

Det blev obligatoriskt att indexreglera anläggningstillgångar och (fr.o.m år 1966) även eget kapital. Inflationsvinster beskattades inte. Ett alternativ till indexomräknade balansräkningar var att från den beskattningsbara vinsten dra av det belopp som krävdes för att behålla kapitalets köpkraft. Jämför FARs utkast till rekommendation om nukostnadsredovisning alternativ II.

Nuvarande system

År 1976 infördes nya detaljerade bestämmelser vilka togs in i aktiebolagslagen. I motsats till FARs nukostnadsredovisning är det inte en supplementär redovisning, utan den ordinarie balansräkningen omräknas. Systemet bygger liksom tidigare på justering av anläggningstillgångar, utom aktier till vilket vi återkommer senare, och eget kapital med ett generalindex. Detta heter numera BTN, efter statens obligationer, Bonus do Tesouro Nacional. Låt oss belysa grunddragen med ett kort exempel. Vi startar ett aktiebolag med eget kapital 50, kassa 30 och anläggningstillgångar 20. Vi får som ingångsbalans:

Så här har vi räknat. AT 60 % uppjustering = 0,6 x 20 = 12.

Kapital 60 % uppjustering är 30. Eftersom satsat kapital i köpkraft behåller sitt nominella värde så har vi sammanlagt förlorat 30 - 12 = 18. Detta är naturligtvis detsamma som att säga att förlusten på monetära tillgångar = 0,6 x 30 = 18.

I detta fall fick vi en förlust men vi kan få tre olika situationer beroende på kapitalstrukturen. Det första fallet har vi redan presenterat. Eget kapital översteg anläggningstillgångar vilket gav oss köpkraftsförlusten.

Ett andra fall kan vara att eget kapital precis motsvarar AT. Vi får varken vinst eller förlust. Slutligen kan vi tänka oss att AT överstiger eget kapital. Resultatet blir en köpkraftsvinst.

Som vi ser får vi en inflationsreserv på balansräkningen. Justering av anläggningstillgångar motbokas som en intäkt i resultaträkningen och justeringen av det egna kapitalet motbokas som en kostnad i resultaträkningen. Skattebestämmelser är färskvara men just nu gäller att skatten beräknas även på orealiserade inflationsvinster. Betalning behöver dock i vissa fall inte ske förrän vinsten realiserats. Oguldna skatter indexregleras så det är ingen mening att dra på betalningarna.

Som nämnts indexregleras inte aktier. I stället görs en s.k. ”equity pick up”. Detta är inget annat än kapitalandelsmetoden använd i det enskilda företagets redovisning.

Trubbigt instrument

Bland kritiken som riktas mot det nuvarande systemet kan nämnas bl.a. att BTN-index ju inte alltid följer allmän prisförändring och naturligtvis inte heller olika faktorers prisutveckling. En annan kritik tar fasta på att varulager inte får indexomräknas vilket förvanskar kostnadsbilden.

Den obligatoriska indexjusteringen får inte förväxlas med en frivillig uppskrivning av tillgångar. Många företag skriver upp dessa till marknadsvärdet. I så fall bildas en ej beskattningsbar uppskrivningsfond som kan användas till fondemission eller kvittning mot förluster.

Redovisningen kodifieras

Före mitten av 1970-talet hade redovisning och rapportering fått utvecklas informellt. År 1976 kom en ny aktiebolagslag med detaljerade bestämmelser om scheman för årsredovisningen och vissa andra regler.

År 1976 tillkom också en lag om en börskommission, Lei då Comisisào de Valores Mobiliários, CVM. Den har ansvar för kontroll och beskattning av kapitalmarknaden och alla dess aktiviteter. Lagen kräver att endast revisionsföretag eller kvalificerade självständiga revisorer som är registrerade vid CVM får revidera publika bolag, finansiella institutioner, statliga företag, försäkringsbolag eller andra företag som lånar pengar på öppna marknaden.

CVM har starkt inflytande på utvecklingen av redovisningspraxis. Eftersom skatterna har så stor betydelse i redovisningen har även motsvarigheten till Riksskatteverket, Receita Federal, detta.

FARs motsvarighet

Motsvarigheten till FAR, Instituto Brasiliero de Contadores, IBRACON, publicerar rekommendationer. Dessa har ingen legal status men har i vissa fall fått det genom att de anammats av CVM. Organisationen formulerar allmänt accepterade principer och översätter IASC:s rekommendationer. En statlig myndighet kontrollerar revisorerna på federal nivå men det gör också regionala sådana, vid vilka revisorerna måste registreras innan de börjar sin yrkesutövning.

Endast publika företag är skyldiga att låta självständiga revisorer revidera årsredovisningen. Före bolagsstämman skall denna publiceras i en statlig tidning, Diário Oficial, och i en lokal tidning. Årsredovisningen förvaras på företaget, d.v.s. man praktiserar s.k. ”hemmapublicitet”.

Koncernredovisning

Koncernredovisning är obligatorisk för alla företagsformer. Utgångspunkten är som i Sverige röstandelsmajoritet. Intresseföretag konsolideras om ett bolag äger minst 20 procent av aktierna eller utövar ett på föreskrivet sätt beräknat väsentligt inflytande. Kapitalandelsmetoden används i sådana fall.

Några steg att ta

Sedan år 1976 har en internationell anpassning skett. Det fattas dock några steg att ta. Brasilien är medlem av IASC men i vissa avseenden förekommer väsentliga avsteg från dess rekommendationer. Ingen information krävs beträffande interna transaktioner och inte heller rörande rörelsegrenar. Inga regler finns för behandling av Forsknings- och utvecklingskostnader, FoU, och inga principer kräver eller tillåter aktivering av lånekostnader i samband med pågående arbeten.

Litteratur:

Indexation in Brazilian Accounting, Price Waterhouse, Sao Paulo, 1984.

Orsini, L. L., McAllister J. P., Parikh, R. N.: World Accounting, Accounting series, Ernst & Young, (Rel. 3-9790 Pub. 835). World Business Reports Brazil, Arthur Young International, sept. 1989.

South American Handbook, Trade & Travel Publications, New York, 1990.

South America Central America And the Caribbean 1991, Europa Publications Limited, London 1990.

Doupnik, T. S.. ACCOUNTING IN AN INFLATIONARY ECONOMY: A STUDY OF THE BRAZILIAN SYSTEM OF MONETARY CORRECTION, UMI Dissertation Service, Michigan, 1983.

Intervju med brasiliansk redovisningschef

Alf Sandin och Arne Fagerström är båda verksamma som lektorer vid Handelshögskolan i Göteborg.