De största principiella förändringarna inom revisorsområdet i Norden tycks ske i Finland. Det fram går av rapporterna till Nordiska revisorsförbundets möte.

Nordiska Revisorsförbundet har haft delegerademöte i finska Imatra. Att döma av de fem nordiska revisorsorganisationernas rapporter till mötet, blåser just nu de snålaste vindarna kring Finlands revisorer.

Bakgrunden är några stora och överraskande konkurser – Wärtsilä Marine, Macon, Bensow m.fl. Kritiken drabbade revisorerna även om företagsledningarna har ansvaret för årsredovisningarna.

Riksdagens finansutskott krävde att ”medborgarnas förtroende för revisionsverksamheten återställs” och ville ha lagändringar.

Kritiken gällde också auktorisationen av revisorer, som sköts av Centralhandelskammaren. Statliga revisorer som granskade revisionen i Wärtsilä Marine ville ha en utredning av om revisorer istället ska auktoriseras av staten. Finansutskottet krävde utredning för att få nya lagar för hela revisionssystemet.

Centralhandelskammaren tillsatte en arbetsgrupp för att se om systemet med CGR- och GRM-revisorer behöver ändras. (CGR-revisor betyder ”av Centralhandelskammaren godkänd revisor” och motsvarar auktoriserad revisor i Finland. GRM är Finlands SRS, d.v.s. föreningen för dem som i Sverige kallas godkända revisorer.) En del av förslagen som arbetsgruppen lade fram ska förverkligas. Nya rekommendationer för god revisionssed håller på att tas fram av Föreningen CGR. Liksom FAR samlar man rekommendationerna till en helhet. Troligen tas ett krav på iakttagande av god revisionssed in i aktiebolagslagen, precis som i Sverige.

Tillsyn och sanktioner

Föreningen CGR vill ha en planmässig, opartisk och sakkunnig tillsyn över hela revisorskåren. Sanktioner såsom anmärkning, varning och återkallande av auktorisation planeras.

Centralhandelskammaren vill också ha större offentlighet kring tillsynsärenden. Det ska skrivas mer om sådana i branschens publikationer. Tillsynsfall ska i anonymiserad form tas in i cirkulär från Centralhandelskammaren.

Enligt nya revisorsstadgar ska auktorisation gälla för en bestämd tid, nämligen fem år i taget, och förnyas efter ansökan.

En annan arbetsgrupp i Centralhandelskammaren sysslar med frågan om att förbättra utbildningen av revisorer.

Och en arbetsgrupp inom handels- och industriministeriet vill att en särskild lag om revision stiftas. En sådan kan innehålla stadganden om auktorisation, tillsyn, allmänna krav på revision, principer för god revisionssed, revisorers oberoende m.m. En kommitté inom samma ministerium arbetar nu med detta. Ett förslag till ny revisionslag och ändringar i den nuvarande lagen om tillsyn över revisorssystemet väntas i november i år.

Den finska rapporten berättar också om att en ny bokföringslag är på gång. Det är bl.a. tänkt att principen ”true and fair view” enligt EG-direktiven om årsredovisning och koncernredovisning ska in i lagen. Centrala regler om koncernredovisning ska också vara med. Koncernbokslutets skattebundenhet mildras. Modellen för resultaträkning och balansräkning ändras enligt det fjärde EG-direktivet. Föreningen CGR är dock inte nöjd med förslaget. Det är inte tillräckligt bra när det gäller t.ex. leasing, forskning och utveckling samt principer för koncernredovisning.

Svårt med grundutbildningen

Ett av den finska revisorskårens största problem är enligt CGR att grundutbildning på revisionsområdet inte har kunnat ordnas på handelshögskolorna eller några andra läroanstalter. Centralhandelskammarens för auktorisationsfrågorna engagerar sig också i detta problem. Grundkurser i revision ordnas av Föreningen CGRs service AB. Läsåret 1990–91 deltog 55 personer i sådana kurser och 25 i en fortsättningskurs.

Tidningen Tilintarkastus-Revision, ägd av CGR, GRM och internrevisorerna har f.n. en upplaga på 5 000 ex.

Det finns bara 433 auktoriserade revisorer i Finland. Av dem är 97 procent med i Föreningen CGR. Antalet GRM-revisorer är 1 210.

28 procent av CGR-kåren är svenskspråkig och 87 procent är män. Två tredjedelar av CGR-revisorerna är över 40 år. Bara cirka 70 procent arbetar på heltid med revision.

Över 40 procent av CGR-revisorerna finns på de tre största byråerna, som är knutna till KPMG, Coopers & Lybrand resp. Deloitte Ross Tohmatsu i nu nämnd ordning. Men sedan minskar antalet CGR-revisorer per byrå mycket snabbt. Arthur Andersen & Co, som ligger på femte plats räknat i antal anställda, har bara fyra CGR-revisorer, och sexan Ernst & Young har sju.

Stramare danska lagar

I Danmark rapporterar FSR (Foreningen af Statsautoriserede Revisorer) om en överenskommelse med föreningen för yngre revisorer (FYR). FYR och FSR ska slå samman sitt nuvarande utbud av kurser för anställda hos auktoriserade revisorer. Från årsskiftet 1993 ska det finnas ett gemensamt utbildningsbolag.

I Nordisk Fjer-kraschens spår har folketinget och myndigheterna velat strama upp reglerna om företagsledningars skyldigheter och ansvar samt också reglerna om redovisning och revision. Därför har en del ändringar gjorts i den danska årsredovisningslagen.

När räkenskapsår läggs om får omläggningsåret inte vara längre än tolv månader. Revisorer i börsbolag måste meddela fondbörsen när de lämnar ett uppdrag i förtid. Då ska börsbolagen också kalla till extra bolagsstämma inom åtta dagar.

Revisorerna ska kontrollera att företagsledningen uppfyller en rad formella dokumentationskrav. Det gäller aktieböcker, revisionspromemorior m.m. Om det finns brister ska revisorn utfärda en särskild förklaring till stämman.

I börsbolag måste revisorn vara med vid ordinarie bolagstämma. Revisorn ska på stämman svara på frågor om redovisning m.m.

Ändringar i fondlagstiftningen gör att en rad kontrolluppdrag som tidigare legat på offentliga myndigheter nu går över till revisorerna.

Insiderregler på byråerna

Lagen om Köpenhamns fondbörs har ändrats för att försvåra insiderhandel. Revisionsbyråerna måste bl.a. ha interna regler om anställdas möjligheter att handla med värdepapper.

Stora ändringar i aktiebolagslagen är på gång. Arbetet väntas bli klart 1993. Ändringar i bokföringslagen väntas redan nästa år.

Den danska föreningen betonar starkt vikten av vidareutbildning. Revisionen måste utvecklas och effektiviseras. Man räknar med fortsatt – mer eller mindre berättigad – kritik mot revisorer.

FSRs förlag har bl.a. gett ut ”Revisorloven med kommentarer”. Det är första gången sedan lagens tillkomst 1967 som det kommit en samlad kommentar till den. Bland andra nya böcker kan noteras en skrift om finansiella instrument och en om take-overs.

Klienttidningen Revisor Posten har nu en upplaga på cirka 75 000 ex. Föreningens tidskrift Revision & Regnskabsvæsen fortsätter sin tidigare redaktionella linje och behandlar redovisning, revision, skatter, ekonomi, finansiering, ADB och affärsjuridik.

FSR har kommit överens med Handelshögskolan i Köpenhamn om att sponsra forskning kring revision. Ämnen som kan tas upp är t.ex. tystnadsplikt kontra upplysningsplikt.

Det finns 2 576 auktoriserade revisorer i Danmark. Av dem är 95 procent medlemmar i FSR. Alla FSR-medlemmar arbetar inte som revisorer. 459 har s.k. deponeret beskikkelse. Om man bara räknar de revisorer som har ”beskikkelse” så är 98 procent anslutna till FSR.

Problem med isländska småföretag

FARs isländska motsvarighet FLE (Félag löggiltra endurskodenda) rapporterar bl.a. att Island ska lagstifta om att inrätta ett redovisningsråd med representanter för FLE, högskolan, handelsrådet, riksrevisionen och finansdepartementet.

FLE har börjat införa viss föreningsstyrd kvalitetskontroll. Den är än så länge frivillig. Granskningen utförs av FLEs revisionskommitté, som rapporterar om verksamheten vid generalförsamlingen i november i år. Erfarenheterna av kvalitetskontrollen kan leda till att den utvidgas nästa år.

De isländska revisorerna har problem med att vissa små företag är svåra att revidera därför att den interna kontrollen inte kan göras tillfredsställande i sådana företag. Normalt kan en revisor i sin revisionsberättelse inte skriva att revision inte utförts utan att samtidigt avsäga sig uppdraget. FLEs revisionskommitté säger dock nu att revisorer i sådana här små företag inte behöver avsäga sig uppdraget, om de i revisionsberättelsen talar om varför företaget inte kunnat reviderats enligt gängse rekommendationer och internationella standarder.

FLE ger två gånger om året ut tidskriften Alit med artiklar om redovisning och revision. Därtill kommer medlemsbladet FLE-fréttir med åtta nummer per år.

FLE har 188 medlemmar men det är bara 157 av dem som arbetar på revisionsbyråer. Av dessa finns cirka hälften på de 6–7 största byråerna.

Sommartermin i Norge

NSRF (Norges Statsautoriserte Revisorers Forening) berättar om planer på en sommartermin för högre revisorsstudier på Norges Handelshögskola. Sommarverksamhet antas öka möjligheterna att anlita utländska gästföreläsare.

En del ändringar i den norska skattelagstiftningen har skett. Nya avskrivningsregler har införts. Gränsen för direkt kostnadsföring har satts till 15 000 kr. En del avsättningsmöjligheter har tagits bort. Full skatteplikt för aktievinster har införts liksom allmän avdragsrätt för förluster. För aktiv enskild näringsverksamhet, för aktiebolag med ägare som arbetar aktivt i företaget samt för vissa andra företag, har införts en s.k. delningsmodell. Av överskottet i sådana företag ska en personlig intäktsdel räknas fram motsvarande de aktiva personernas arbetsinsats. Hela rörelseöverskottet beskattas med 28 procent. På personintäkten betalas socialavgift på 10,7 procent och skatt på 13 procent.

NSRFs redovisningskommitté har utarbetat en rad synpunkter på redovisningslagstiftningen, som NSRF har fört fram till finansdepartementet.

NSRFs styrelse har beslutat arbeta för ett system med obligatorisk vidareutbildning av revisorer.

I Norge finns det 1 342 auktoriserade revisorer. 93 procent av dem är med i föreningen. Tolv procent av medlemmarna är kvinnor. 71 procent av de auktoriserade revisorerna är under 50 år, 44 procent har inte fyllt 40 år. Av NSRF-medlemmarna i Norge arbetar 77 procent med extern revision. 62 procent finns på de stora revisionsbyråerna.

NSRFs styrelse har sedan en tid arbetat med en stor informationskampanj för att profilera de auktoriserade revisorerna. Huvudmålet för kampanjen är att de auktoriserade revisorerna ska ses som en respekterad, fri och oberoende yrkeskår. Ett 60-tal föreningsmedlemmar har valts ut som ”profilörer” för att aktivt bearbeta viktiga målgrupper.

Arbetet med föreningsstyrd kvalitetskontroll i Norge fortsätter. En kvalitetskontrollkommitté har tillsatts och stadgar har antagits för denna. Kontrollen börjar 1993.

Snabba besked om FAR-åsikter

Vad svenska FAR hade att rapportera på NRF-mötet torde till stora delar vara känt för Balans läsare.

Nämnas kan dock t.ex. att det går trögt med den frivilliga översiktliga granskningen av börsbolagens delårsrapporter. Ungefär hälften av börsbolagen utnyttjar möjligheten att låta revisorn översiktligt granska delårsrapporterna. Hit hör dock inga av de stora bolagen, och fondbörsen ser det som ett misslyckande. Försök har gjorts att ta fram en alternativ tjänst, ”översiktlig genomgång”, som skulle vara på betydligt lägre nivå. FAR menar dock inte att en sådan genomgång skulle kunna leda till någon publicerbar rapport från revisorerna.

I samarbetet med ett opinionsundersökningsföretag har FARs kansli under våren inrättat ”FARs 100-råd”. Med kort varsel kan 100 slumpmässigt utvalda FAR-ledamöter intervjuas i en aktuell fråga och undersökningsresultat kan presenteras efter mindre än en vecka. På det här viset kan kansliet snabbt ge styrelsen besked om medlemsopinionen i aktuella frågor.

Institutet för revisorsutbildning (IREV) har 1990/91 genomfört 64 kurser. Det totala antalet elevutbildningstimmar var 92 845 mot 122 894 året före. Allt fler byråer har gått över till intern basutbildning. Den allmänna lågkonjunkturen har också påverkat intresset för IREVs utbildning.

FARs tidning Balans hade andra halvåret 1990 en av Tidningsstatistik AB kontrollerad upplaga på 16 439 exemplar, en ökning med sju procent jämfört med samma period 1989.

Klienttidningen Revisorn Informerar som ge ut av FARs dotterbolag FAR/SRS Info HB redovisar en upplaga på 115 900 exemplar (förra året 111 800).

FARs förlagsverksamhet har nyligen presenterat bl.a. en helt omarbetad version av läroboken Revision I.

Bland andra publikationer kan nämnas Revisorskalendern, utgiven av FAR/SRS Info HB, som 1991 har en upplaga på hela 180 000 ex.

FAR har 1 815 ledamöter. Det innebär att 90 procent av Sveriges totalt 2 007 auktoriserade revisorer är med i föreningen. Antalet FAR-ledamöter ökade under räkenskapsåret 90/91 med sex procent jämfört med elva procent för året 89/90. Till skillnad från förhållandena i de andra nordiska länderna är alla FARs ledamöter verksamma i revisionspraktik – med två undantag: FARs generalsekreterare och biträdande generalsekreterare.

Inge Wennberg