För Trelleborgskoncernen är syftet med en årsredovisning att ge allmän kunskap om företaget. Hur t.ex. ett stort företagsköp har finansierats är ointressant för aktieägarna anser koncernchefen Kjell Nilsson.
En utfrågning om hur Trelleborg sköter sin finansiella information avslutade Finforum 90. Koncernchef Kjell Nilsson besvarade Dagens Nyheters Sven-Ivan Sundqvists fråga om årsredovisningar bör ge besked ifall det är dags att köpa, sälja eller behålla sina aktier. Det ansåg inte Kjell Nilsson. ”De ska ge en fingervisning om åt vilket håll företaget utvecklas och göra företaget begripligt för aktieägarna. För att göra affärer behöver man betydligt färskare material.”
– Är det inte rimligt att ett företag som Trelleborg med så stora andelar inom gruvsektorn anger hur stor malmbas man har? frågade Sven-Ivan Sundqvist. Vi saknar även upplysningar om hur mycket ni producerar av olika sorters metaller liksom hur stor del av resultatutvecklingen som beror på pris och hur stor del som beror på kvantiteterna.
Nobelpris-fråga
Med ett visst överseende förklarade Kjell Nilsson att han skulle kandidera till nobelpriset om han kunde tala om hur stor Trelleborgs malmbas är.
– Malm är ett ekonomiskt begrepp. Mineralen som tagits upp ovan jord blir malm först när intäkten för att sälja produkten överstiger kostnaderna för att producera den. När jag kom till Boliden hade vi ett par personer som gjorde fem- och tioårsprognoser över malmpriserna. Jag gick igenom deras siffror och jag gick även igenom prognosföretagens spådomar. Varken våra eller prognosmakarnas utsagor träffade rätt vid mer än något enstaka tillfälle. Därför har vi slutat med dessa spådomar. Däremot ger vi ut tabeller som visar hur snittpriserna för metaller legat de senaste åren.
Hans Edenhammar från Veckans Affärer ställde då omedelbart frågan varför Trelleborg inte publicerar denna sammanställning i sin årsredovisning? ”Jo, vi har faktiskt diskuterat att ta med lite mjuk information. Vi kan ta med dessa sammanställningar nästa år.”
Bara en sida om köp
1989 gjorde Trelleborg AB ett mycket stort företagsköp och erhöll 50 procent av aktierna i Falconbridge. Det kanadensiska gruvföretaget är ungefär lika stort som Boliden och köpet uppmärksammades över hela världen. För Trelleborgs aktieägare presenteras dock företaget på endast en sida i den senaste årsredovisning.
– Det tycker jag är en stor skönhetsfläck i er årsredovisning, sa Hans Edenhammar. Vore det inte på sin plats med uppgifter om vad ni betalade, hur köpet finansierades tillsammans med en balansräkning från Falconbridge?
Kjell Nilsson tvivlade på att aktieägarna är lika intresserade som Hans Edenhammar.
– Om du kan lova mig att flertalet aktieägare läser informationen ska jag gärna trycka den, replikerade han snabbt. Han förklarade också att Trelleborg aldrig tar med balansräkningar för bolag i vilka man inte är majoritetsägare.
Har inte haft tid
– För de bolagen anger vi resultatandelar. Beträffande finansieringen av Falconbridge har den uteblivit därför att den har varit så komplicerad att tiden har inte räckt till, sa Kjell Nilsson.
När det gäller Boliden/Ahlsell, det stora företagsköp som Trelleborg påbörjade 1987, kan man utläsa att stora delar av resultatet som genererades av Ahlsell var prisvinster. Hans Edenhammar var nyfiken på fördelningen mellan pris-, kvantitet- och effektivitetsvinster. Men det får han fortsätta vara om han letar i Trelleborgs årsredovisning. Kjell Nilsson sa att han kunde tänka sig att komplettera redovisningen med sammanställningar av rapporter för de olika gruvorna, men inte mer.
Att både Sven-Ivan Sundqvist och Hans Edenhammar ansåg att årsredovisningen innehöll ett flertal skönhetsfläckar dolde emellertid inte det faktum att båda var imponerade över Trelleborgs expansion och framgångar.
– Även om det inte ska ingå i årsredovisningen vore det intressant att få ta del av huvuddragen i arbetsfilosofin för den som köper mellan 50 och 60 företag per år. Vi har hört att du är en orädd och hetlevrad arbetsnarkoman som gärna förenklar.
Städar uppifrån
– Jag gör det ganska enkelt för mig, svarade Trelleborgs koncernchef. När jag ska ”städa” i ett företag börjar jag uppifrån, precis som när man städar en trappa. Anledningen är att jag aldrig har stött på ett företag som går dåligt på grund av kollektivarbetarna.
– Sen har vi enkla resultatmått, fortsatte han, 20 procents avkastningskrav på engagerat kapital. Så lyder koncernmålet och det räcker med en målsättning som kan uppnås på en mängd olika sätt. När företagen har nått lönsamhet ska de expandera i volym. Försöker de driva lönsamheten ännu högre lockar de bara konkurrenter att ta upp en tävling.
– När jag tillsätter chefer letar jag upp duktiga generalister. De har kapacitet att se vad som behöver göras i de mogna branscher som vi arbetar. De förstår att det enda som gäller är att ha mer pengar i kassan på kvällen än samma dags morgon. Den sanningen har bara ett undantag – nattklubbsbranschen.
Charlotte Haider