Yngre revisorer får idag en god utbildning inom ADB. Men är det rimligt att deras arbetsledare och mentorer inte har tillgång till samma hjälp?
Under 1980-talet skärptes kraven avsevärt på revisorernas kunskaper inom ADB och ADB-revision. En naturlig fråga är om detta är tillräckligt för att revisorerna ska ”hänga med i utvecklingen”.
En auktoriserad revisor kan tänkas arbeta i mellan 35 och 40 år i yrket och revisorskåren har på senare år vuxit kraftigt och många nyutbildade civilekonomer har strömmat till.
Kåren av auktoriserade revisorer har inom de här 35–40 åren visserligen sin egen ”befolkningspyramid” (se Balans 6–7/88). De mest erfarna revisorerna är i minoritet men står naturligtvis för det avgörande inflytandet över hur kåren arbetar och verkar.
Med den utbildning som tagits fram kan kåren på sikt komma att vara mycket kompetent inom ett flertal specialistområden, däribland just ADB och ADB-revision.
Tillräckligt snabbt?
Men når vi denna framtidsvision innan utvecklingen inom ADB gått vidare bakom en ny horisont?
Det finns ett stort antal specialutbildade revisorer och konsulter på revisionsbyråerna. De besitter hög kompetens och kan utföra revisionsarbete inom mycket komplicerade och stora ADB-miljöer.
Men hur långt upp i ”befolkningspyramiden” når dessa kunskaper?
Erfarenhetsmässigt kan man också konstatera att om det inte finns tillräckligt med intresse och kunskaper hos de arbetsledande revisorerna, ges inte utan vidare dessa områden en tillräckligt hög prioritet inom ramen för revisionsuppdragen.
Krav att studera ADB
Det finns krav på att revisorn ska studera ADB i grundutbildningen. Därefter tar kårens krav vid när det gäller att delta i de av IREV framtagna kurserna eller i likvärdiga kurser som ges byråinternt.
I grundutbildningen på högskolenivå ska blivande auktoriserade revisorer läsa in 10 poäng ADB, vilket motsvarar en halv termins studier. Detta utökade krav är en del i den utvidgade ekonomexamen (totalt 140 poäng mot tidigare 120 poäng).
Den nya revisorsexamen kommer att innehålla moment som handlar både om revision i datormiljö och om att använda mikrodatorer som rationaliseringshjälpmedel i det dagliga arbetet.
Utifrån de kravformuleringar och det kursutbud som finns i dag kan en betraktare känna sig mycket nöjd när det gäller de årskullar av revisorer som ligger mellan sin introduktion till yrket och de första stegen in i den auktoriserade revisorns arbetsdag.
Vad gör vi med de äldre?
Men hur ska de äldre revisorerna kunna erhålla adekvat fortbildning avseende ADB och ADB-revision?
Kan det vara riktigt att de yngre revisorerna i dag får inhämta en mycket gedigen och tidsenlig utbildning när inte mentorer och arbetsledare har tillgång till denna hjälp?
Ständig utbildning
Det ingår numera som ett naturligt led i grundutbildningen av praktiserande revisorer att lära dem utnyttja ADB som hjälpmedel i det dagliga arbetet samt därmed att förstå och granska klienternas ADB-baserade redovisningssystem.
För att inte dessa kunskaper ska falla i glömska krävs praktik. Revisorn måste på hemmaplan, efter all utbildning, få utnyttja de nyvunna färdigheterna. När han sedan arbetat på detta sätt en tid, ska han kunna återvända till ”skolbänken” för fortbildning. Fortbildningen behöver dels vara utformad för att ta hänsyn till revisorns kunskapsnivå, dels beröra utvecklingen inom ADB så att revisorn kan utveckla sin kunskap i takt med tekniska nyheter.
Utbildning som omfattar nya skatteregler drar alltid fulla hus. Hur kan kurser i ADB och ADB-revision göras lika attraktiva?
Känna sig utlämnad
Kanske kan man säga att revisorn/beslutsfattaren inom revisionen inte har fått tillräckliga möjligheter att förkovra sig och därmed möta de utmaningar som den nya datoriserade miljön kräver. Kanske känner han sig utlämnad eller kanske tycker han att det inte har så stor betydelse. Det är något för specialister, bara.
Till de traditionella kunskapsområdena ADB och ADB-revision kan numera också läggas informationssäkerhet. Varför ska revisorn vara kunnig inom informationssäkerhet? Jo, helt enkelt därför att det med hänsyn till den miljö som nu är för handen, krävs av revisorn att han kan utvärdera om klienterna har ett fullgott skydd och en godtagbar kontroll över den datoriserade informationen i företaget.
Om inte annat ska revisorn kunna yttra sig om detta som ett led i förvaltningsrevisionen.
Nedan följer en indelning av ADB-revision på de delmoment som kan anses ingå i området.
ADB-baserade redovisningssystem – Revisorn ska här kunna beskriva och yttra sig om ändamålsenlighet i funktioner och kontroller i och kring en klients datoriserade redovisningssystem.
Generella kontroller kring ADB – Med generella kontroller förstås den del av ett företags interna kontroll som kringgärdar den allmänna ADB-verksamheten. För en mer utförlig definition, se FARs skrift REVISION II.
Revisorn ska här kunna utreda, verifiera och bedöma ifall klienten har etablerat en godtagbar nivå av kontroll inom delområdena organisation, systemutveckling och underhåll samt datordrift och behörighetskontroll.
Kraven på kunskaper här bör vara formulerade så att revisorn besitter erfarenhet och grundkunskaper upp till en sådan nivå att han kan avgöra om de generella kontrollerna är utformade och tillämpas på ett sådant sätt att klienten uppnår åtminstone en tänkt miniminivå för kontrollernas kvalitet så att revisorn med lugn i sinnet kan skriva på revisionsberättelsen.
Nya ”inne-området”
Registeranalys – särskilt då mikrodatormiljö – är nu det nya ”inne-området” ute på revisionsuppdragen.
Revisorn ska naturligtvis utnyttja detta hjälpmedel där det finns möjligheter och det dessutom erbjuder ett mer ändamålsenligt och effektivt arbetssätt.
Säkerhetsgenomgångar – Här ligger ett av de områden där revisorskåren måste hålla sig väl framme. När det gäller grundförståelsen avseende kontroll och säkerhet, har revisorn mycket goda kunskaper. Utnyttjar man dessutom den kompetens inom ADB-området som finns hos revisionsbyråerna, så kan man erbjuda klienterna en mycket slagkraftig produkt.
ADB-Bulletinen är en löpande rapportering från arbetet i FARs databehandlingskommitté och ska inte betraktas som rekommendationer eller uttalanden från FAR. Medlemmar i databehandlingskommittén är auktoriserade revisorerna Tommy Mårtensson (ordf), Thomas Ahlgren, Anders Hult, Thorsten Lyth, Anders Malmeby och Per Wardhammar.