Den 1986 bildade europeiska revisorssammanslutningen FEE har haft interna motsättningar att brottas med. Samtidigt har man jobbat med stora uppgifter, t.ex. EG-frågor. FEE har gjort en mycket omfattande kartläggning av redovisningspraxis i EG. Man har också mött GATT-förhandlarna som är på jakt efter onödig protektionism i tjänstesektorerna, t.ex. inom revisionsbranschen. Balans har intervjuat statsaut revisor Öystein Fjeldberg, Oslo, som arbetar i ett av FEEs styrande organ.
För tre och ett halvt år sedan bildades den europeiska revisorsorganisationen FEE (Fédération des Experts Comptables Européens).
Den ersatte de två tidigare sammanslutningarna UEC (Union Européenne des Experts Comptables Économiques et Financiers) och Groupe d’Études. Den sistnämnda hade uppstått som ett mer EG-orienterat svar på gamla UEC. Uppdelningen på två organisationer var inte bra. Samtidigt växte världsfederationen IFAC och blev starkare. I Asien med omnejd samarbetade revisorer i CAPA och på hela den amerikanska kontinenten i IAA. Det dög inte att Europa var delat. FEE kom till.
Högsta beslutande organ i FEE är generalförsamlingen som träffas vartannat år.
Precis som förr?
Därunder arbetar två olika styrande organ. Den ena är en s.k. Coordination Committee, som ska se till att saker och ting fungerar mellan generalförsamlingens möten – en nog så krävande uppgift. Kommittén tar initiativ av olika slag, svarar på remisser etc.
Men det finns också en EG-kommitté som styr över ett eget pastorat.
Två olika organ, det ena EG-märkt – mönstret påminner om den gamla ordningen, eller hur?
– Jo, här kan man väl se spår av den tidigare splittringen, säger statsaut revisor Öystein Fjeldberg, Arthur Andersen & Co, Oslo.
Han är de nordiska revisorsorganisationernas representant i FEEs Coordination Committee.
Inte konkreta fackfrågor
Han säger att arbetet till viss grad är delat så att Coordination Committee i mycket liten omfattning går in på konkreta fackfrågor medan EG-kommittén och dess arbetsgrupper gör det i högre grad.
Vad sysslar ni med då?
– Ja, jag hade kanske inte tänkt att du skulle ställa frågan just så, skrattar Öystein Fjeldberg. Men sanningen är att vår verksamhet i mycket har koncentrerats på att ”hålla hjulen igång”.
Detta är faktiskt ett tufft jobb. Det har funnits och finns fortfarande väsentliga motsättningar mellan länder och grupper av länder i Europa på revisionsområdet.
Coordination Committee håller på att se över organisationen inom FEE. Är det ändamålsenligt att arbeta med två olika huvudkommittéer? Ska generalförsamlingen fungera som den gör? Vilka frågor ska FEE egentligen engagera sig i?
De problemen finns inte
En del av FEEs verksamhet kretsar av naturliga skäl kring EG-direktiven. Är det en svårighet att det ena ledningsorganet i FEE är en EG-kommitté, där EG-ländernas intressen är särskilt starkt företrädda?
– Detta kunde vara en källa till problem. Men det har det inte blivit.
Representanter för länder utanför EG får nämligen sitta med vid EG-kommitténs möten. Och de har hela tiden behandlats korrekt och välvilligt.
Men det är inte troligt att FEE i längden fortsätter att arbeta med två olika styrande organ.
Några beslut om förändring är dock inte fattade.
– De signaler jag fått i Coordination Committee tyder i alla fall på en sammanslagning av de två kommittéerna så att FEE får en enhetlig behandling av alla frågor, säger Öystein Fjeldberg.
En ny anda
När man pratar om EG och FEE ska man inte glömma att de tyngsta länderna i FEE finns inom EG.
– Just därför är det tillfredsställande att notera att vi fått en ny anda i FEEs arbete där EG-länderna visar en ökad vilja till samarbete med dem som står utanför, säger Öystein Fjeldberg. Det känns som om vi jobbar för en gemensam sak fastän vissa av oss blir sittande utanför sidlinjen till EGs bollplan.
Vad tycker FEE om EG-direktiven?
– Att kritisera dem är inte något huvudtema för vare sig Coordination Committee eller EG-kommittén. I en gemensam anda arbetar man för att skapa något bra. Och FEE är ett viktigt remissorgan för EG-kommissionen i Bryssel.
Varierande principer
FEE fick bl.a. uppdraget att kartlägga redovisningsprinciperna i EG-länderna för att se hur de stämde med EGs fjärde direktiv. Efterlevdes direktivet? Och hur såg det ut på områden som inte reglerades av direktivet? Detta är nämligen långtifrån heltäckande på redovisningsområdet.
Undersökningen visade att så långt direktiven gav vägledning fanns det en rimlig enhetlighet.
Men där utanför spred sig principerna i alla möjliga riktningar i olika länder.
Vad som ska göras på grund av det resultatet är oklart. Behövs fler regler? Ska man göra nya regler på basis av nationella system? Eller ska man till exempel följa International Accounting Standards (IAS)?
Har varit splittrat
FEE har varit ganska splittrat i de här frågorna. Vissa länder har förespråkat europeiska särregler. Andra har mer verkat för internationell enhetlighet.
EG-kommissionen har kritiserat IAS-rekommendationerna därför att de är för breda. De tillåter för många variationer. Men när nu IASC arbetar för att begränsa valfriheten inom rekommendationerna ökar möjligheterna för att IAS accepteras i ganska stora drag.
Vid ett möte i vintras deklarerade EG-kommissionen klart att man skrinlagt planerna på att börja med egna redovisningsstandarder. Uppstramade IAS-regler tilltalar.
Men därmed är inte saken klar.
Man får inte glömma att mängden av andra redovisningstraditioner är stor. Och USAs hållning har stor betydelse. Där har man som bekant hårdare regler för att klara SECs krav på korrekt information till aktieägare.
Ny undersökning
I FEEs Coordination Committee har man nu på EG-kommissionens begäran beslutat följa upp den stora undersökningen av europeisk redovisningspraxis. Den förra kartläggningen gällde 1987 års redovisningar. Nu ska man titta på 1989 eller 1990 och undersökningen utvidgas till att också omfatta de nordiska länderna.
– Det är ytterligare ett bevis på att man inte längre bara är enögt intresserad av EG, säger Öystein Fjeldberg.
En annan sak som FEE visat stort intresse för är den sedan flera år pågående GATT-rundan.
Just nu är ”professional services” något som GATT-förhandlarna vill ha bort onödiga gränser för. (Se Balans 5/90.)
Revisionstjänsterna är en viktig del i detta.
Marknaderna öppnas
– GATT-förhandlingarna kan resultera i en större öppning av de internationella marknaderna för revisorer, säger Öystein Fjeldberg.
I sammanhanget kan nämnas att EG sedan länge arbetat med, som det heter, ”mutual recognition” (ömsesidigt erkännande) av revisorer över nationsgränserna. Man är i princip överens om att en revisor i ett EG-land ska kunna starta verksamhet i ett annat EG-land. Värdlandets krav på kunskaper ska i princip bli att revisorn känner till förhållandena i landet.
Nordiska rådet hade för övrigt uppe den här frågan i sin vårsession 1989. Det finns ju sedan många år en gemensam nordisk arbetsmarknad. Men på vissa områden där det krävs speciell nationell kompetens har det hittills inte fungerat. – Jag kan mycket väl tänka mig att en revisor har praktik i ett annat land och då själv ansvarar för sin kompetens, säger Öystein Fjeldberg. Det är inget konstigt med det. Likaväl som andra kan lära sig något nytt så kan revisorer göra det.
Öppet i Holland
Något av den filosofin ligger bakom den öppna situation som redan nu råder i Holland.
– Dit kan alla som har en europeisk revisorsutbildning resa och starta praktik. De behöver bara visa att de kan läsa, förstå och återge innehållet i en text på landets språk. Utvecklingen kan gå i den riktningen i fler länder.
– I Norden är vi närmast inne på den modell som EG-kommissionen lanserat, dvs. att man får gå igenom ett lämplighetstest i värdlandet. Kanske får man under en kortare tid arbeta under en i landet auktoriserad revisor.
– Vissa begränsningar måste kanske vara kvar för att säkerställa en hög kvalitetsnivå, säger Öystein Fjeldberg. Men det finns protektionistiska bestämmelser, tillkomna exempelvis för att skydda revisorskolleger, som GATT knappast kan acceptera.
FEE mötte GATT-förhandlare
FEEs generalsekreterare John Hegarty har engagerat sig starkt i GATT-frågorna. Aktiviteterna kulminerade vid ett möte i höstas.
Där fick såväl FEE-representanter som folk från de stora internationella byråerna träffa GATT-förhandlare från olika länder.
FEE-representanterna informerade om revisorsyrket och problemen som är förknippade med det.
– Vi tror att de här kontakterna kan påverka utvecklingen av GATT-förhandlingarna, säger Öystein Fjeldberg.
Är det helt klart vilken utveckling FEE-medlemmarna vill se?
– Bland exempelvis de fransktalande länderna finns nationalistiska och europeistiska inslag. Men på det hela taget finns det i dag en stor vilja att nå framåt.
Motsättningar
Till problemen inom FEE hör vissa motsättningar mellan de sydliga länderna och dem i väst och nord.
Det rör sig om skillnader i traditioner. Motsättningarna kom särskilt till uttryck vid generalförsamlingen 1988, när Malta skulle väljas in i FEE.
Malta är ett litet land genomsyrat av brittiska traditioner. Om Malta kom in i FEE skulle i praktiken en förskjutning av rösterna i FEE ske i riktning mot ”nordvästblocket”.
Det var inte populärt söderöver. Coordination Committee sattes att utforska det lilla öriket i Medelhavet. Malta kunde väljas in först vid en extrainkallad generalförsamling 1989.
Östrevisorer på väg in?
Nu kommer en ny medlemspotential för FEE – Östeuropa.
Några formella åtgärder har inte vidtagits ännu. Men det har förekommit kontakter.
Har de revisorer där borta i öst?
– Ja, uppenbarligen – även om de kanske inte är som våra. I Sovjet finns till och med ett nationellt revisorsinstitut, fastän det mest liknar vad vi skulle kalla ett riksrevisionsverk.
– Jag har fått veta att Estland har tagit kontakter med den finska föreningen för att kunna bygga upp ett eget revisorsinstitut, säger Öystein Fjeldberg. I Östtyskland kan man vidare räkna med en assimilering med västtysk revision. Men det dröjer naturligtvis. Människorna i öst har haft mycket att tänka på. Jag tror inte att revisorsfrågorna hamnat särskilt högt på listan ännu.
– Men öst kommer och FEE som organisation står öppen för samarbete, säger Öystein Fjeldberg.
Inge Wennberg