Kvinnliga revisorer borde våga mer. De borde ställa upp mer i sin revisorsförening för att kunna påverka sitt yrke. Det tycker Gerd Leira, som varit ordförande i FARs norska motsvarighet – och på det viset är en av de kvinnliga revisorer som kommit längst i världen. Men så har hon också kunnat satsa på sin karriär. Hon och hennes man var redan från början överens om att i deras familj fanns det bara plats för en karriär.
Gerd Leira var 1986–88 ordförande i FARs norska motsvarighet. Att bli bas för sitt lands revisorsinstitut var dittills en höjd som bara två andra kvinnor i världen lyckats nå.
Det har med andra ord gått bra för Gerd Leira.
– Jag har egentligen aldrig haft några problem med att vara auktoriserad revisor och kvinna, säger hon och tänder en lång cigarrill.
Hon är partner i KPMG Norsk Revisjon och placerad i sin hembygd i Ålesund på Norges västkust.
Ville bli psykolog
Från början hade hon inte tänkt sig att bli revisor. Hon ville bli psykolog, vilket säkert också hade gått bra.
Hon har inga barn. Men hon är gift och har en boxer.
Från ekonomiskt gymnasium gick hon till universitetsstudier i psykologi. Det var kanske en släng av hemlängtan som gjorde att hon ändå blev revisor.
En granne och auktoriserad revisor i Ålesund ville ha henne på byrån. Hon hoppade av psykologin och accepterade ”tillfälligt” jobbet på revisionsbyrån. Efter ungefär ett år var hon fast i revisorsyrket.
– Det fanns bara en sak att göra: sätta sig på skolbänken igen.
När Gerd Leira halkade in på revisorsyrket var det alltså ingen som försökte avråda henne, snarare tvärtom.
– Nej, jag tog ett tillfälligt jobb på en liten byrå och så väcktes lusten.
Och du har aldrig haft några svårigheter som kvinnlig auktoriserad revisor?
– Om jag säger att jag aldrig märkt några problem så säger folk kanske att jag är dum. Men jag säger det i alla fall.
Aningslös?
Skulle du vilja säga att du varit aningslös på den här punkten?
– Nja, visst har jag hört talas om vissa svårigheter. Men jag har aldrig accepterat dem. Jag har praktiskt tagit aldrig upplevt att man i klientsammanhang sett annorlunda på mitt jobb därför att jag är kvinna. Men jag har hört äldre kolleger som ibland ställt sig undrande till hur jag kunnat agera, begära ordet och tala ut i stora församlingar. Mer är det inte.
Gerd Leira har inte de problem som det kan innebära att ta hand om barn.
– Nej, det har jag inte. Men vi ska inte glömma en sak: min man och jag diskuterade redan från början om vi kunde ha två karriärer i vår familj.
Familjen Leira kom fram till att det kunde man inte – och att det var Gerds karriär som skulle prioriteras. Gerds man arbetar i den kommunala administrationen i Ålesund. Han kan alltid vara på hemmaplan. Han får vara hundmatte när hustrun är ute och reser.
Familjen Leiras modell är naturligtvis inte den enda möjliga:
– Det är mycket möjligt att man kan ha två karriärer i en familj. Men just vi kom fram till att det inte var vad vi ville ha. Det liksom bara blev så.
Bråkade aldrig om det
Var ni osams om detta?
– Vi diskuterade det en tid och sedan har vi över huvud taget aldrig haft det uppe. Den diskussionen ägde rum långt innan Gerd Leira blev auktoriserad 1974. Den inträffade till och med innan de gifte sig. Det var 1969 och de är som sagt fortfarande gifta.
– Vi hade egentligen ett ganska avslappnat förhållande till den här frågan, säger Gerd Leira.
Externt väckte den dock liv i vissa konventionella tankebanor:
– Det var i början när det gavs tillfällen att vara ute på stan och äta middag, berättar Gerd Leira.
Ålesund är en liten stad med 35.000 invånare. Alla känner alla.
Så snart fick Gerds man höra menande kommentarer:
– Jag såg din fru på stan i går kväll...
Men allt det där gick över. I dag skulle folk vara övertygade om att Gerd Leira var ”ute på byen” med en klient – även om hon vore ute i helt andra avsikter. Det har blivit tvärtom mot förr.
Gerd Leira är känd hemma i Ålesund. Till den bilden bidrar också att hon haft omfattande uppdrag i kommunalpolitiken.
Kvinnorna ska hålla sig framme
Gerd Leira vill att de kvinnor som arbetar med revision i Norge ska hålla sig framme bättre.
Det finns just nu en mycket stor andel unga kvinnliga medarbetare. I nyrekryteringen närmar man sig en fifty-fiftyfördelning mellan könen. De kvinnliga auktoriserade revisorerna utgör dock bara cirka tio procent av landets sammanlagt 1.200.
– Och vi har nästan inga kvinnliga partners i byråerna. Varför? Det kan bero på firmapolicy. Men det kan också vara så att kvinnorna ger upp alltför lätt. Man måste göra ganska stora insatser för att bli delägare och det är möjligt att kvinnorna stöter på problem där.
Men vad ska kvinnorna göra för att ta sig framåt?
– En bra väg är att gå via sin förening, ”stiga i graderna” där och arbeta sig in mer och mer. Somliga kan ha turen att dyka upp i rätt tid och på rätt plats. Men man måste ha en aktiv vilja att ställa upp. Man måste ha lust. Man ska inte säga nej eller tveka när det gäller att vara med och påverka sitt yrke.
Så när revisorsföreningen i Norge ville att du skulle göra något – då sa du aldrig nej?
– Nej, och det har också varit mycket roligt att hålla på med arbetet där. Det är den bästa skola jag någonsin gått i.
Gerd Leira fortsätter:
– Jag säger till kvinnorna: ber föreningen dig att ta ett uppdrag så bara gör det. Bekymra dig inte.
Vaknade på nätterna
Gerd Leira kommer att tänka på alla nätter som hon vaknat och satt sig att skriva om anföranden som hon skulle hålla:
– Det är egentligen inget konstigt med sådana bekymmer. Jag tror att män upplever samma problem.
– Dessutom måste man lära sig att rycka på axlarna ibland, säger Gerd Leira. Man ska kunna göra bort sig och kunna skratta åt det efteråt. Till sist är det ändå så att övning ger färdighet. Jag tror att kvinnorna är lite för rädda. De vågar inte ta steget. Jag tycker att om man hela tiden gör så gott man kan så gör man det bättre och bättre. Vill man vara med och påverka så ska man också vara det. Man ska kort och gott konstatera: jag har lust. Och sen ska man handla.
I dag har Gerd Leira dragit ner på sitt eget arbete i den norska revisorsföreningen. Som avgången ordförande sitter hon av tradition i valberedningen. Men hon arbetar också med den nu så aktuella frågan om föreningsstyrd kvalitetskontroll av revisorer.
Kvinnlig representation
Den norska föreningen har åtminstone i förhållande till antalet kvinnliga revisorer haft en hygglig styrelserepresentation för kvinnorna. När Gerd Leira var ordförande satt det två kvinnor i den åtta personer starka styrelsen. I dag har man tio ledamöter och fortfarande två kvinnor.
– Nu ska man kanske inte dra alltför stora växlar på det, säger Gerd Leira. Man måste ju ha kvinnor med. Det skulle säkert vara vanskligt att i dagens Norge få accept för en styrelse med bara män.
KPMG Norsk Revisjon som Gerd Leira tillhör har cirka 300 medarbetare och räknas till de 4–5 största byråerna i landet. Gerd Leira tänker fortsätta att arbeta med lilla Ålesund som bas. Inklämt mellan fjordar och berg ute vid kusten ser det förfärligt svårtillgängligt ut på kartan. Och det är åtminstone sju timmar med bil till huvudstaden. Men med flyg och en kort biltur i tunnel under vattnet tar kontakten med yttervärlden inte mer än en timme. Så fastän Gerd Leira dragit ner på arbetet i revisorsföreningen och nyligen avgått som ordförande i Nordiska Revisorsförbundet (NRF) kommer hon nog att synas även i fortsättningen.
Inge Wennberg