IREVs nye ordförande satsar på en examen

Att försöka fånga äldre revisorer till vidareutbildning och att genomföra revisorsexamen är två av de viktigaste frågorna för IREV, revisorernas utbildningsinstitut, under 90-talet. Det anser Anders Holm, nyvald ordförande för IREV.

Men min första uppgift blir att hitta en ny bra chef. Liv Jarness som startade IREV har uträttat ett fantastiskt jobb. Ifrån en liten verksamhet 1982 har vi vuxit till en av landets stora utbildningsarrangörer, säger Anders Holm. Vad det handlar om nu är att hitta en chef som kan hålla ledstjärnan lika högt under 90-talet.

Halkade in i yrket

Anders Holm föddes 1945 i Sundsvall, men växte upp i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Sin civilekonomexamen läste han in i Lund.

– Sedan halkade jag mer eller mindre in på revisorsbanan. Jag praktiserade på en konsultbyrå som trainee, men tyckte det kändes begränsande. Min FAR arbetade som ekonomidirektör på Lantbruksförbundet, nuvarande LRF, och hade kontakt med Bohlins och ordnade en plats där åt mig. Här har jag arbetat sedan dess.

– Blir man inte låst om man arbetar på samma byrå så länge?

– Det kanske kan synas så. I verkligheten lär man sig något nytt varje dag. Du byter hela tiden miljöer och av min arbetstid tillbringar jag minst del på kontoret. Mest är jag ute hos klienterna.

– Det är viktigt att man emellanåt går kurser, säger han. Uppdateringarna är mycket viktiga. Alla människor har kunskaper som emellanåt måste väckas till liv igen.

Jag frågar vad han själv har läst på IREV.

”Ett antal olika kurser.” Han förtydligar:

– Jag började med kursen i högre revisionsteknik och har sedan bland annat gått kurs i revision i krisföretag, varit med på ett seminarium med USA-resa och senast läste jag årsredovisning i publika företag. Jag tyckte att det var en mycket hög standard på utbildningarna.

Topputbildar kår

– Tycker du att revisorer i allmänhet är tillräckligt utbildade?

– Revisorskåren är en av de mest utbildade yrkeskårerna och har en bra akademisk grundexamen. Sedan går de flesta ett femårigt basutbildningsprogram. Nu håller vi på att genomföra examination av revisorer. Vi vet att det är många som vill ha en sådan kvalitetstitel.

– När de kommer till vidareutbildningarna skiljer det sig åt mellan olika åldersgrupper, säger Anders. De yngre uppfyller mycket väl kvoten. De som vi framför allt vill komma i kontakt med är den tysta gruppen och de som deltar i kurser utanför IREV.

IREV har inga direkta konkurrenter, tycker Anders, men säger att bilden kan ändras.

Följer IREVs upplägg

– De stora byråerna har egna basutbildningar för att skapa en egen företagskultur. De följer i stort sett IREVs upplägg och med dem ser jag ingen konkurrens. Det är flera institut som har närliggande ämnen och som gärna ser revisorer som deltagare. Nu ser alla över sina utbildningar för att anpassa sig till de nya momsreglerna och det kan förändra konkurrenssituationen. Det finns en fara för att det blir en del dubbelarbete och då är det bättre att vi försöker samarbeta.

Jag frågar honom om IREVs styrka, och han säger:

– Kvalitet, bredd, kontinuitet och duktig personal. Många som står utanför de stora byråerna skulle inte få tillräcklig utbildning om inte IREV fanns. Vår styrka är att vi har bra lärare och kurser och att vi skapar möjligheter att träffa kolleger från andra byråer.

Billigare och bredare

– Vi kan pressa kostnaderna mycket mer än byråerna eftersom vi har fler deltagare, säger han. IREV har även möjlighet att välja mellan en bredare kader av lärare som dessutom skärper sig extra mycket eftersom de står inför en samling okända människor.

– Är det inte svårt att locka de kvalificerade revisorerna som arbetat i flera år? frågar jag.

– Jämfört med det totala antalet revisorer är det inte tillräckligt många som går vidareutbildningskurserna. Intresset varierar dock år för år mellan olika aktiviteter. Vi fick till exempel utöka antalet platser till seminarierna för yngre auktoriserade revisorer i år för att inte väntelistan skulle bli för lång. Vi har också tyvärr tvingats ställa in en del kurser på grund av för lågt deltagande.

Frågan är vad Anders Holm kan göra för att fånga upp fler deltagare.

Testar nya kursformer

– Det är inte lätt att få grepp om vissa grupper. Vi skall prova med nya former. Många har svårt att vara borta en hel vecka, så vi kan testa med kortkurser, weekendkurser, distansundervisning etc.

– Vi har mycket bra erfarenhet, svarar han på min fråga om det kan bli fler kurser förlagda utomlands. ”Sammanhållningen blir mycket större och gruppen fungerar bättre.”

– Det är överhuvudtaget viktigt med utlandserfarenhet. Mycket talar för ytterligare internationalisering under 90-talet. Vi har visst utbyte med FEE, revisorernas europeiska federation, och vi har arrangerat internationellt inriktade kurser, bland annat USA-seminarier, språkkurser och ett återkommande EG-seminarium.

– Det är en ständig debatt i t.ex. journalistkretsar om man överhuvudtaget kan utbilda sig till yrket eller om inte skickligheten måste grunda sig på praktiskt arbete. Har ni samma diskussion bland revisorer?

Teori behöver praktik

– Ja, det liknar faktiskt vår diskussion. Svaret är att det måste vara både teori och praktik. Det finns annars en risk att man urvattnar det teoretiska kunnandet. Man måste hela tiden återvända till de teoretiska modellerna för att klara av att analysera företagen. Det är oerhört viktigt att man varvar!

– Vilka utbildningsbehov finns det idag som ni inte uppfyller?

– Utvecklingen går för närvarande väldigt fort. Den pågående diskussionen om revisorers ansvar kanske har ändrat omvärldens förväntningar på vilken roll revisorn skall ha. Vi har diskussioner om vilka slutsatser vi skall dra utifrån samhällsdebatten, bland annat i FARs styrelse där jag även sitter med.

Klarar säkerheten

– Säkerhetsfolk är nyfikna på om revisorer klarar av dagens ADB-säkerhet eftersom kunskaperna i ADB ibland är alldeles för små. Skulle det behövas mer kurser på det området?

– Vi tycker att vi klarar av ADB-säkerheten. Vi har ingen separat ADB-säkerhetskurs, men vi diskuterar om vi kanske skulle ha mer ADB i basutbildningen. Men när det gäller oegentligheter har revisionen inte till primär uppgift att upptäcka sådant. Vi skall självklart vara medvetna om att det finns risker för oegentligheter, till och med kriminella handlingar, men vi skall inte utgå ifrån att det generellt förekommer i företagen.

– Hur vet man att utbildningarna är de riktiga?

– Vi har ständiga utvärderingar och vi ser också till att knyta de bästa lärarna till oss. En intressant väg var när några av landets mest erfarna revisorer gick kursen i modern revision. De ifrågasatte väldigt mycket. Till exempel om revisionerna i mindre företag inte var tillräckligt effektiva. De ansåg att vi alltför mycket gick in för att granska företagets egen kontroll, så kallad intern kontroll-granskning. Vi gör sedan dess en avvägning mellan denna och substansgranskning.

– Den erfarenheten gav väldigt mycket, säger Anders. FAR hade tidigare ett årligt seminarium för seniorrevisorer. Vi hoppas kunna återuppta dessa träffar i IREVs regi.

Snabbt ny utbildning

– Är ni så självständiga så att ni kan fatta egna beslut?

– Javisst, vi kan ta fram all utbildning som vi anser vara av intresse. Nya skattereformen krävde snabbt en ny utbildning och då väntade vi inte på utbildningskommittéerna.

Men vilka utbildningar vi skall ha bestäms i första hand av våra kommittéer där det sitter representanter med från FAR och SRS. Vi skall förmedla ägarorganisationernas syn på revisorsrollen.

Kan ni erbjuda andra tjänster än utbildningar?

– Vi har precis bestämt oss för att köpa in en kraftigare dator och kommer att få Sveriges bästa utbildningsadministrativa system. I framtiden skall vi kunna sälja ”utbildnings – know how”.

Anders Holm kommenterar också frågan om han inte vill se ett mer fritt IREV där ”ni till exempel själva kan bestämma över ert eget överskott”?

– Frågan har väckts i IREV men vi kom fram till att det är bra som det är. Ifrån FAR och SRS, som får överskottet, har vi blivit försäkrade att vi får det kapital som behövs. Det blir inga minskade satsningar under 90-talet. Tvärtom.

Anders Elgemyr