Att vara auktoriserad revisor och samtidigt leda det egna företaget är tufft.

VD:n måste också arbeta med revision, annars förlorar han sin auktorisation och då får man inte vara VD.

Samtidigt måste han ta sig tid med arbetarnas behov och intressen.

Auktoriserade revisionsbyråer ägs av auktoriserade revisorer. Så ska det vara enligt reglerna.

Alla byråer av någorlunda storlek behöver ha någon person som ägnar betydande tid åt att leda det egna företaget.

Den personen väljs ur kretsen av ägare.

Samtidigt som den revisorn leder företaget måste han/hon arbeta med revision under minst fem hundra timmar per år. I annat fall ska auktorisationen dras in. Och då får revisorn inte vara med och äga – och leda – företaget.

Det går inte ihop

En ond cirkel? Ja, det kan i alla fall inte vara så lätt att både leda sitt företag och arbeta med revision.

– Nej, det går egentligen inte alls ihop.

Det säger auktor revisor Sven-Erik Johansson, koncernchef i Tönnerviksgruppen, som är en organisation av ett antal regionala bolag med sammanlagt cirka 400 delägare och anställda på 38 kontor landet runt.

Det är mycket svårt för revisorn/företagsledaren att i förväg begränsa revisionsarbetet till de stipulerade fem hundra timmarna.

Företagsledaren väljs naturligt nog bland byråns mest kvalificerade revisorer. Dessa hör ofta också till byråns duktigaste rådgivare.

– Därför kan de inte isolera sitt arbete med revision, bestämma sig för att bara ta vissa uppdrag och sätta av ett visst antal timmar för revision, säger Sven-Erik Johansson. Det fungerar inte på det sättet i praktiken.

Byrån försummas

Ty plötsligt blir det kanske lite kris i något av uppdragen. Kanske är en viktig strategiförändring på gång. Då blir revisorn automatiskt med som rådgivare. Fler timmar går åt till det, och färre blir över för att leda det egna företaget.

– Vad blir då följderna för ledandet av revisionsbyrån, frågar jag.

– Jag tror att det egna företaget blir försummat, svarar han. Det följer redan av revisorsutbildningen. Det är alltid klienterna som vi prioriterar. Revisorer är fokuserade på klienterna i mycket hög grad. Ibland finns det inga gränser. För att spetsa till det: det är nog många revisorers äktenskap som har knäckts beroende på klientfokuseringen.

Talar för proffs-VD

– Revisorn ska alltid ställa upp, eller hur?

– Ja, det ligger i yrket. Det gäller även internationellt.

Sven-Erik Johansson har länge talat för att åtminstone de större byråerna skulle ha en möjlighet att få anställa professionella verkställande direktörer.

Själv fungerar han som koncernchef och styrelseordförande. Men han är också VD.

Dock har Tönnerviksgruppen för verksamheten i Stockholmsregionen, som är den tyngsta biten, en chef som heter Elisabet Annell.

Man kan säga att det är hon som är operativ chef för större delen av Tönnerviksgruppen. Men hon får inte kalla sig VD och hon får inte sitta i byråns styrelse, eftersom hon inte är auktoriserad revisor. Det går inte tillsynsmyndigheten Kommerskollegium med på.

– Och det har jag naturligtvis den största respekt för, säger Sven-Erik Johansson.

Ohållbar situation

Elisabet Annell har dock en bakgrund som auktoriserad revisor och delägare i Bohlins under många år. Senare blev hon vice VD i Svenska Managementgruppen och fick då säga upp sin auktorisation.

– För ett par år sedan insåg jag och delägarna här att det var ohållbart att jag skulle fortsätta fungera som administrativ ledare, säger Sven-Erik Johansson. Då gav vi oss ut och sökte en person som skulle fungera i företagsledarrollen. För oss passade Elisabet Annell perfekt.

Hon skulle förstås kunna börja arbeta med revision i sådan omfattning att hon får tillbaka sin auktorisation. Men det har hon inte gjort och kan därför fungera fullt ut som företagsledare.

– Eftersom Elisabet Annell verkligen kan revisorsyrket tycker jag att vi med gott samvete kan ha det här arrangemanget med henne som administrativ ledare, säger Sven-Erik Johansson. Om hon tog tillbaka sin auktorisation skulle hon på grund av sina kvalifikationer ganska snart hamna i samma pressade situation som jag var i tidigare. Därför är det bra som det är.

Likadant på andra byråer

Sven-Erik Johansson är övertygad om att en hel del liknande arrangemang förekommer på andra större byråer. Man får alltid delegera.

Han anser inte att ledarproblemt är så stort på byråer med 20–25 anställda. Gränsen för när man måste skaffa sig någon typ av VD går kanske vid 50 eller 70 medarbetare.

– Är det till hjälp eller stjälp för chefsfunktionen att man som på revisionsbyråerna alltid arbetar med delägarna runt omkring sig?

– Det är farligt att generalisera där. Det finns så många olika byråkulturer.

Vid starten av en revisionsbyrå är det knappast några problem. Ett litet antal revisorer slår sig ihop och samverkar intimt. De är inriktade på att bygga upp sin klientstruktur. De vill växa. En viss fördelning av arbetet uppstår. Någon ansvarar för ekonomi och administration, någon annan är kanske mer inriktad på marknaden.

Så växer byrån och plockar in allt fler delägare.

– Gör man det på rätt sätt så att partnerna verkligen känner sig som delägare så är det bra. Men tyvärr händer det nog också att man når fram till delägarskap som förknippas med allt för lite känsla för företaget. Delägarskapet kommer då efter ett visst antal år i byrån. Det ger bara del i vinsten och lite status. Känslan av att ”det här är mitt” saknas.

Varför så många uppdrag?

– De personer som leder de större byråerna har i regel ganska många revisionsuppdrag, säger jag. Varför är det så? De borde ju inte ha tid med så mycket jobb?

– Revisionsbyråerna är kunskapsföretag, svarar han. Då är det viktigt med kontakter på marknaden och med namn och image – och just i vår bransch är det viktigt vem som man ”sitter” på uppdragen. Man sitter egentligen inte där så mycket för att man blivit utsedd till revisor utan mera för att man gentemot klienten representerar revisionsföretaget och dess auktoritet.

– Du menar att det är andra medarbetare som gör jobbet?

– Ja. Annars skulle det aldrig fungera.

Sven-Erik Johansson har själv ett mycket stort antal uppdrag.

Det bara blir så, säger han.

Tönnerviksgruppens klienter vill gärna ha en Sven-Erik Johansson som revisor. Precis som klienter hos Öhrlings Reveko och Bohlins vill ha en Bertil Edlund respektive en Caj Nackstad.

Måste hantera stress

Men givetvis gör de här företagsledarna åtskilligt på sina uppdrag.

– Som företagsledare och auktoriserad revisor måste du därför ha förmågan att hantera stress, säger Sven-Erik Johansson. Du måste kunna leva dag ut och dag in med en ständigt fulltecknad almanacka och ändå vara flexibel.

– Hur hanterar du det?

– Det gör jag genom en övergripande planering så att jag vet vilka marginaler jag har och har någorlunda framhållning inför problem som kan uppstå.

– Men den planeringen måste väl bli överkörd hela tiden?

– Ja. Då måste jag disponera om. Av någon anledning går det nästan alltid att göra.

Men det krävs mer av revisorn/företagsledaren. Sven-Erik säger:

– Jag måste kunna ta i anspråk ett mycket stort antal av dygnets timmar när det klämmer. Jag klarar mig på att sova 4–5 timmar per natt under ganska lång tid. Och så har jag ganska lite fritid.

Tänkte lämna yrket

Sven-Erik Johansson måste helst känna att arbetet är roligt.

Så fort jobbet upplevs som ”bara stress” är det inte bra.

– Har ditt arbete någon gång känts för tungt för dig?

– Nej, inte för tungt. Däremot har det hänt att jag känt mig riktigt blasé under ett par ganska långa perioder.

Första gången var 1976. Han hade fått FARt på revisionsbyrån som han hade köpt 1970, doktorsavhandlingen var avklarad och han hade varit ett halvt år på Harvard Business School.

– Då fick jag en sån där psykologisk reaktion. Jag hade förverkligat så mycket, tyckte jag. Sedan blev livet bara ett slags eko. Det tog mig ett par år att komma över det, och jag var faktiskt på väg att lämna yrket.

– Jag hade ännu en sådan period i mitten av 80-talet. Det var mest en sorts ålderskris. Jag började närma mig de 50 och ville börja på något nytt. Det händer ju att man funderar över om livet ska se likadant ut hela tiden. Men så kommer man över det, och det är roligt att jobba igen. Nu kan jag tänka mig att hålla på sådär tio år till så länge som fysiken håller, säger Sven-Erik Johansson, idag fyllda 55.

Ny utmaning

En ny utmaning för Sven-Erik Johansson är att han nyligen blivit adjungerad professor vid Göteborgs universitet med placering vid högskolan i Skövde. Där arbetar han på deltid med att bygga upp ett stort program för att utbilda och utveckla ekonomiska rådgivare med särskild inriktning mot mindre och medelstora företag.

Sven-Erik Johansson betonar vikten av att kunna koppla av. Tidigare joggade han, sprang maraton och Lidingölopp. Efter ett benbrott för ett par år sedan kan han inte springa längre.

Kan koppla av

– Men det går alltid att koppla av. Jag går på gym, simmar och har börjat spela golf.

– Är det bra för personalen på en revisionsbyrå att chefen sitter med den typ av almanacka som du har, undrar jag?

– Det går åt mycket tid till att jobba med personal och administration i en lite större byrå. När man ska prata med medarbetare måste man kunna sitta i lugn och ro då och då. Det duger inte att pressa in en timme här och där. Därför är det bra med den chefslösning som vi har och de liknande former som man arbetar med både i andra svenska byråer och internationellt.

Inte utbildade att leda

– Är auktoriserade revisorer egentligen särskilt lämpade som ledare för företag?

– Nja, det ingår inte i vår utbildning att leda företag. Vi kan granska, ge råd, vara duktiga strategikonsulter, se helheter och sådant. Men vi är inte skolade för att leda människor.

– Men ni har ju inblick i hur andra företag leds? Hjälper inte det invänder jag.

– Jo, men man kan lägga märke till att det är förhållandevis få revisorer som lämnat yrket för att bli företagsledare. De har blivit finanschefer, ekonomidirektörer och liknande. Att skapa en utbildning som gör revisorer till bättre ledare av sina egna företag skulle inte vara fel.

Stabil kundbas bra

–Är det allmänt sett svårare att leda en revisionsbyrå än att styra ett ”vanligt” företag?

– Både och, säger Sven-Erik Johansson. Det som är lätt är den stabila kundbasen. Att byta revisor är fortfarande en ganska traumatisk upplevelse. Det ska mycket till för att göra det, och det sker mest när företag säljs. Kundstabiliteten gör det enklare att organisera byråns arbete. Det är inte särskilt svårt att räkna ut hur mycket tilläggsuppgifter som det totalt kan bli på de olika uppdragen.

– Men det är svårt att alltid hitta rätt slags människor. Det är också svårt att fördela uppdragen på medarbetare och partnerna så att det blir rätt balans i arbetet.

Mycket utbildning

– Vi måste också satsa mycket på utbildning, fortsätter han. Att duktiga medarbetare slutar kostar både pengar och, framför allt, inre oro. Det är under åren närmast före och efter auktorisationen som problemet med avhoppande medarbetare är som störst.

Det är också svårt att ha några större individuella avvikelser i lönesättningen eller vinstdelningssystemet på en revisionsbyrå:

– Jag kan se att en viss ung medarbetare har ett väldigt stort engagemang. Jag kan se att han eller hon kommer att bli en mycket bra revisor. Det kanske man vill kompensera på något sätt. Men här är spelutrymmet förhållandevis litet innan personen är riktigt etablerad.

Utveckla medarbetarna

– Är inte medarbetare på revisionsbyråer ganska självgående – något som kanske underlättar ledningen av företaget? försöker jag.

– Jo, de är i stor utsträckning självgående. Absolut. Men det gäller ju också att kunna leva med medarbetare så att man förstår deras behov och intressen – och därmed kan lyfta och utveckla dem. Det kräver tid och engagemang och är en av de viktigaste uppgifterna för en ledare i dag.

Att utveckla och lyfta människor måste framför allt göras i praktiken. Det betyder att sätta dem på jobb.

– Det innebär för byrån att ta begränsade risker. Då krävs ganska mycket personalledning. Den kan vanligen skötas på avdelningschefsnivå. Men det måste ändå komma en kultur och en anda från toppen. Och det kräver mycket. Arbetet med att utveckla medarbetare i praktiken gör att vi lever relativt sett farligare än andra konsultföretag. Vi har inte råd att göra några dåliga revisioner.

Inge Wennberg