FARs styrelse har i många sammanhang behandlat frågan om revisorns konsultroll. FARs ordförande Göran Tidström sammanfattar här de slutsatser som kan dras av diskussionerna.
Konsultinsatserna från revisionsbyråerna sätts gärna under lupp i dag. Det gäller då två olika slags insatser: dem som revisorerna själva utför som rådgivare och dem som utförs av specialister vid byråerna. FARs styrelse har slagit fast att konsultverksamheten är både viktig och ändamålsenlig, för såväl klienterna som samhället. Styrelsen anser att kravet på hög integritet vid revision är väl förenligt med konsultverksamhet under förutsättning av att vissa restriktioner iakttas.
Naturlig rådgivare
En grundsyn bland FARs ledamöter är att revisorskåren och dess samlade kompetens är och kan uppfattas som en viktig samhällsresurs. Denna resurs bör utnyttjas under former som är praktiska för såväl klienter som revisorer. Ett naturligt led i ett sådant resursutnyttjande är att revisorskårens arbetsuppgifter i betydande utsträckning också skall kunna vara rådgivande.
En annan grundtes är att en god revisionsinsats ofta förutsätter tillgång till specialister, och att många byråer rekryterar även sådana specialister som inte har revisionskompetens. FAR anser att även sådana specialister ska kunna vara delägare i revisionsbyråer.
Självständiga uppdrag
Under senare år har, i Sverige liksom utomlands, allt fler konsulter rekryterats till branschen utan att avsikten varit att komplettera revisorerna i genomförandet av själva revisionsuppdraget. I stället utför de självständiga konsult- och utredningsuppdrag, dels av sådan art som en auktoriserad revisor med specialinriktning skulle ha kunnat göra, dels sådana som förutsätter en annan typ av specialistkompetens som endast konsulter kunnat skaffa sig.
Denna utveckling hade självfallet inte kommit till stånd om det inte funnits en naturlig efterfrågan på sådana konsulttjänster från revisionsbyråerna i anslutning till de traditionella revisionstjänsterna. Man kan med fog hävda att revisionsbyråerna har en närmast unik professionell miljö som gör dem särdeles lämpade att även härbärgera konsulter inom områden som är närliggande till revision i snäv bemärkelse.
Näringslivet är betjänt av att byråerna utvecklar konsulttjänster som efterfrågas av klienterna. Revisionsbyråerna kan vara konkurrenskraftiga även på områden som EG-frågor, tullfrågor, produktionsekonomi och dylikt. Svenska byråer måste också tillåtas följa den internationella utvecklingen i rimlig utsträckning för att behålla sin konkurrensförmåga när svenska företag nu alltmer internationaliserar sin verksamhet.
Svår gränsdragning
Frågan om gränsdragningen uppstår självfallet. Kan, med hänsyn till revisorsförordningen, alla konsulttjänster som utbjuds vara med revisorsyrket förenlig verksamhet? Utrymmet för tolkning måste anses vara stort och en precis gränsdragning är både omöjlig och olämplig att göra. Ett dynamiskt synsätt måste anläggas.
En viktig avgränsning är dock innebörden av FARs regler för god revisorssed, regel 4. Där åtskiljs konsultverksamhet som innefattar enbart rådgivning från sådan som är knuten till deltagande i affärsverksamhet eller medverkan som beslutsfattare hos klient. Den senare formen är ej tillåten.
I utlandet har ofta mycket stora konsultenheter växt upp kring de stora revisionsbyråerna. Lämpligheten härav har vid olika tillfällen ifrågasatts och prövats. Fördelarna har dock befunnits väga tyngre än nackdelarna.
Den liberala syn som styr uppbyggnaden av konsultverksamhet för utländska byråer påverkar självfallet de svenska byråernas konkurrenssituation. Det bör således observeras att de internationella revisionsbyråerna kan etablera sig i Sverige utan restriktioner för konsultverksamhetens art. Den byrå som ser att gällande svenska regelsystem för auktoriserade revisorer hindrar uppbyggnaden av viss konsultverksamhet kan således utan svårighet arrangera så att byråns internationella samarbetspartner i stället etablerar motsvarande verksamhet i Sverige.
Kommerskollegium har sedan länge stött den dynamiska synen på innebörden av förenlig verksamhet. Någon avvikande uppfattning har inte aktualiserats till följd av KKs nu genomförda konsultenkät (se Balans 12/89). Enkäten bekräftar vad FAR tidigare framhållit, nämligen att merparten av konsultinsatserna utförs av revisorer samt att specialisternas antal alltjämt är marginellt i förhållande till revisorernas. Det har heller inte framkommit verksamheter av betydelse som kollegiet bedömer som oförenliga. Några initiativ från KK i syfte att begränsa nuvarande omfattning på konsultverksamheten är således inte att förvänta.
Konklusionen blir att inriktningen på de tjänster som revisionsbyråerna tillhandahåller kommer att styras av marknadens efterfrågan och det internationella tjänsteutbudet i kombination med vilken kompetensuppbyggnad som kan få sin naturliga hemvist i en revisorsorganisation.
Motverka negativa effekter
Frågan blir då: vilken inverkan får en sådan ”liberal” syn på konsultverksamhetens omfattning på revisorernas och revisionsbyråernas oberoende? Risken för negativa effekter får inte negligeras, även om den teoretiska och ibland överdrivna konflikten mellan revision och rådgivning ofta saknar praktisk förankring.
För att motverka tendensen till negativa effekter blir det viktigt att dels ha ett regelkomplex som borgar för god etik vid utförande av konsultuppdrag, dels säkerställa att kvaliteten i konsultarbetet är acceptabel. FAR utvärderar därför behovet av att vidareutveckla reglerna för konsultuppdrag samt verkar för god kvalitetskontroll över konsultverksamheten. Dessa frågor bereds f.n. av FARs regelkommitté.
En ökning av den konsultverksamhet som med internationell förebild tillhandahålls av ickerevisorer kan på sikt påverka samhällets syn på revisionsbyråerna. Uppfattningen av revisorsrollen kan komma att uttunnas. Det kan också framstå som om revisorerna i betydande omfattning utnyttjade den särställning de fått genom auktorisationen som en konkurrensfördel vid tillhandahållande av tjänster som inte har direkt anknytning till revisionen.
Någon påtaglig risk att konsultverksamheten i dess nuvarande omfattning skall inverka negativt på samhällets uppfattning om revisorer och revisorsrollen torde dock inte föreligga f. n. Därtill är den specialistbaserade konsultverksamheten alltjämt för begränsad.
Ålägga sig restriktioner
För att motverka att en kraftig tillväxt av konsultverksamheten efter internationell förebild under det kommande decenniet sker till priset av en nedtonad profil för revisionsverksamheten bör revisorskåren ändå överväga att ålägga sig vissa restriktioner, exempelvis:
* att utveckla regler för god sed vid tillhandahållande av konsulttjänster, även innefattande kvalitetskontroll
* att introducera regler som även gäller för namnlika och samarbetande konsultföretag.
* att begränsa den arvodesvolym som konsultverksamheten får generera i förhållande till revision
* att möjlighet till delägande för icke-revisorer ej bör gå längre än till minoritetsägande.
Om man förutsätter att vissa restriktioner av ovanstående slag kan accepteras är en växande konsultverksamhet en positiv faktor för revisionsföretagens utveckling. Revisionsbyråernas karaktär av kunskapsföretag liksom deras betydelse som samhällsresurs accentueras på ett sätt som bör kunna välkomnas av vår strategiskt betydelsefulla yrkeskår.
Göran Tidström, FARs ordförande