Han reviderar bara kommunala företag

Jan-Olov Benedictuson, FAR-ledamot och auktoriserad revisor på Kommunförbundets revisionsavdelning i Jönköping, reviderar enbart kommunala företag. Det är ett annorlunda jobb. Han talar varmt för ”koncernrevision” i kommunerna. Idén är genomförd på många ställen – men knappast okontroversiell sedd genom auktoriserade revisorsglasögon. Den kan påverka konkurrenssituationen i revisionsbranschen.

Auktor revisor Jan-Olov Benedictuson kom 1983, efter 18 år på privat revisionsbyrå, till Svenska Kommunförbundets revisionsavdelning i Jönköping. Det innebar en ganska stor förändring för honom.

Han arbetar nu uteslutande med revision av kommunal verksamhet i företagsform och har sammanlagt ett 80-tal klienter. De kommunala företagen är i dagens Sverige en mycket stor bransch. Med balansomslutningen som mått är den till och med större än den vanliga kommunala verksamheten. 1987 uppgick balansomslutningen i kommunala företag till 186 miljarder kronor, mot 184 miljarder i själva kommunerna.

Fler siffror: balansräkningen för Stockholms kommun 1987 upptog 22,7 miljarder i tillgångar, 9,2 miljarder i skulder och 13,5 miljarder i eget kapital. Samma siffror för Stockholms-”koncernen” inklusive alla företag var 46,7 miljarder i tillgångar, 31,1 i skulder och 15,6 i eget kapital (inkl 100 procent av obeskattade reserver).

Två system svetsas samman

– Revisionen i kommunala företag skiljer sig från den som sker i det privata näringslivet, säger Jan-Olov Benedictuson. I kommunala företag gäller det att svetsa samman både aktiebolagslagens och bokföringslagens regler med det kommunala systemet.

Ägaren till det kommunala företaget har i regel en helt annan vilja med bolaget än ägarna i privata företag. Det handlar inte längre om att tjäna pengar.

– Som revisor måste jag också tillsammans med de förtroendevalda revisorerna i bolagen titta på utfallet av verksamheten och bedöma om bolaget verkligen gör det som det ska göra enligt sin bolagsordning, t.ex. att skaffa bra bostäder åt invånarna i Jönköping eller distribuera el på ett säkert sätt i Vetlanda, säger Jan-Olov Benedictuson. Till det behöver man ofta hjälp av socionomer, tekniker och folk med annan kompetens.

Inte bara ”fackidioter”

Jan-Olov Benedictuson fortsätter:

– När man reviderar privata företag är ens medrevisor ofta också ”fackidiot”. Vi är två fackidioter som kommer för att se om företaget följer aktiebolagslagen.

I de kommunala bolagen står Jan-Olov Benedictuson fortfarande för den yrkesrevisionella biten. Han ska kunna lagar, veta hur man värderar och ställer upp saker och ting.

Medrevisorerna kommer däremot från det politiska livet. Deras roll är inte att kunna ABL i alla dess delar.

– Tillsammans går vi igenom årsredovisning, förvaltningsberättelse och verksamheten under året, säger Jan-Olov Benedictuson. Men de förtroendevalda ska också bedöma om bolaget gör just det som de tycker att det är viktigt att det gör.

Jan-Olov Benedictuson har fått en ny dimension på jobbet som auktoriserad revisor under de här sex åren på Kommunförbundet. Bara för att en kommunal verksamhet sätts på bolag försvinner inte det kommunala sättet att se på målen för verksamheten.

– Kommunala företag är medel för att utföra kommunal verksamhet, säger Jan-Olov Benedictuson. Kommunala bolag får inte vara medel för att få bort insynen, även om det tyvärr har inträffat sådant.

Men bolagisering är ändå ett slags systembyte? Kommunallagen säger inget om kommunala bolag.

– Ja, det är ett systembyte. Och det är inte alltid som politikerna är på det klara med det.

Inga äkta koncerner

Jan-Olov Benedictuson tillhör de flitigaste tillskyndarna av koncernredovisning i kommuner, även om kommuner knappast kan kallas ”äkta” koncerner. Koncernrevision i kommunen ger bl.a. bättre insyn och kontroll över bolagen.

– Och företagen är ju som sagt instrument för kommunal verksamhet – det är kommunen som bär både det politiska och ekonomiska ansvaret för verksamheterna, säger Jan-Olov Benedictuson. Det gäller ju också en avsevärd förmögenhetsförvaltning i dessa ”koncerner”.

Koncernredovisning finns redan i en hel del kommuner. Det är troligt att man framöver i kommunerna går ifrån FARs rekommendation att koncernredovisa om ägandet uppgår till 50 procent av röstetalet eller mer. Kommunförbundet har föreslagit en annorlunda, mer proportionell modell. Om bolaget ägs av kommunen till exempelvis 60 procent delar man helt enkelt både balansräkning och resultaträkning – alla poster – så att just 60 procent räknas in i koncernredovisningen. På motsvarande sätt gör man också om kommunen bara äger 20 procent av bolaget.

– Detta är både mer rättvisande och lättare att förstå, tycker Jan-Olov Benedictuson.

Ändrar konkurrenssituationen?

Han menar också att – i linje med aktiebolagslagen – moderbolagets (kommunens) revisorer ska finnas i dotterbolagen.

Så är det för det mesta rent formellt och faktiskt. Det vanligaste är att de kommunala företagens förtroendevalda revisorer – en eller oftast två – också hämtas från kommunrevisionens krets.

Den som arbetar på Kommunförbundets revisionsavdelning utvidgar gärna detta resonemang. Det anses sålunda naturligt att Kommunförbundets företagsrevisorer finns i kommunens bolag, eftersom Kommunförbundets revisionskonsulter arbetar åt kommunrevisionen i de flesta kommuner.

Synsättet är naturligtvis kontroversiellt. En förändring skulle slå ganska hårt mot privata revisionsbyråer som arbetar i kommunala bolag. De är ganska många – även om Kommunförbundet dominerar inom vissa områden: verksamhetsmässigt när det gäller kommunala bostadsbolag och energiverk, geografiskt när det gäller södra Sverige.

Jämför med privat näringsliv

Jan-Olov Benedictuson:

– Jag säger inte att vi ska ha monopol på kommunal företagsrevision. Jag sticker däremot ut hakan och säger att de kommunala bolagen ska välja oss därför att vi är bäst på det här området.

Han tycker att det är lite lustigt att Kommunförbundet beskylls för att sträva efter monopol i de kommunala bolagen. Han jämför med vad som händer i privata koncernsituationer:

– De stora privata revisionsbyråerna kan ju sitta och få en ny klient genom att deras klient köper upp ett mindre företag, påpekar Jan-Olov Benedictuson. Den mindre byrån som kanske skött företagets revision i många år får med posten ett brev med tack för den tid som varit. Detta anses inte fult på något sätt. Varför är det värre när Kommunförbundets företagsrevisorer tar över bolag i ”kommunala koncerner”?

Auktoriserad revisor i kommunen?

Men vad tycker auktoriserade revisorn Jan-Olov Benedictuson om att lagen kräver auktoriserade/godkända revisorer för att revidera aktiebolagen men inte för att arbeta med revisionen av själva kommunen? Han betonar ju själv att det är kommunal verksamhet som bedrivs även i de kommunala bolagen. Om kommunal verksamhet i bolag kräver auktoriserad revisor, varför behövs motsvarande kompetens inte för ”kommun-kommunal” verksamhet?

– Jag förstår resonemanget, säger Jan-Olov Benedictuson. För aktiebolagen uppställer lagen sina krav. Men jag är inte övertygad om att en auktoriserad revisor är bäst i själva kommunen. Jag kan revidera ett företag enligt lagens och FARs regler. Men det säger ju inte att jag är bäst på att revidera verksamheten i kommunen. Jag kan göra vissa organisationsutredningar m.m. men jag kan knappast bedöma hur åldringsvården sköts i en kommun. För det måste vi ha folk med andra erfarenheter.

När det gäller kommunala bolag bortfaller behovet av vissa kunskaper som auktoriserade revisorer har. De allmännyttiga bostadsbolagen (av vilka cirka 60 procent anlitar Kommunförbundets revisorer) är befriade från skatt.

Självkostnadsprincipen

– Där har man ingen nytta av det privata näringslivets skattekunskaper, säger Jan-Olov Benedictuson. Behovet av skattekunskaper är också litet i övriga kommunala företag.

I kommunerna gäller nämligen självkostnadsprincipen. En kommun får inte driva någon verksamhet i vinstsyfte (vilket dock inte hindrar att ett kommunalt bolag tar ut en skälig förräntning på investerat kapital).

Ett annat problem som revisorn i kommunala bolag sällan behöver ägna sig åt är aktieutdelningar. Det är få kommunala bolag som ger någon utdelning.

Utlandsaffärer är inte heller särskilt vanliga.

– Som revisor i bl.a. tung verkstadsindustri lärde jag mig mycket om tillverkningsplanering, produkter i arbete och sådant, säger Jan-Olov Benedictuson. Det har jag heller ingen nytta av här.

– Det här med att äga och styra, alltså ägarens roll, har inte samma innebörd på det kommunala planet. Här i Sverige är vi inte särskilt vana vid att utöva makt i ett demokratiskt system.

Vilka är då dina nyttiga kunskaper?

– Bl.a. detta att jag vet mycket om många företag som jobbar i samma miljö, säger Jan-Olov Benedictuson. Jag tror att jag gör stor nytta i Vetlandas allmännyttiga bostadsföretag och energiverk därför att jag också reviderar en massa andra bostadsföretag och energiverk. Mina erfarenheter från t.ex. Volvo betyder däremot inte så mycket för Vetlanda.

Har kommunala bolag större likheter med själva kommunerna än de har med vanliga aktiebolag?

– Javisst, eftersom det är kommunal verksamhet de bedriver.

Kontakter med politiker

Hur sker de personliga kontakterna mellan det kommunala bolagets auktoriserade revisor och kommunens folk?

Jan-Olov Benedictuson känner sitt kommunalfolk. Han träffar kommunalråd, kommunstyrelser eller kommunstyrelsers arbetsutskott när de vill gå igenom sina företag.

När han gör revisionsbesök på bolagen meddelar han de förtroendevalda medrevisorerna, ber dem komma och försöker hitta en tid som passar alla.

– De förtroendevalda får jag mycket information av, säger Jan-Olov Benedictuson. De är ju starkt förankrade i den kommunala bilden. Kontakterna med politikerna är en förutsättning för att få ett grepp om den kommunala ”koncernen”.

Redaktionen

Inge Wennberg