– I kommunerna är det framför allt verksamheten ”på marken” som ska granskas, säger Lars Munters, direktör för Svenska Kommunförbundets revisionsavdelning, som bland sina anställda räknar f.d. rektorer, socialchefer, sjuksköterskor m.fl. experter på kommunal verksamhet. Lars Munters skulle aldrig drömma om att t.ex. släppa loss en auktoriserad revisor i en skolförvaltning. I kommunerna behövs en annan kompetensbild.

Revisionsavdelningen, som har 400 anställda och omsätter närmare 150 milj kr, är Svenska Kommunförbundets största avdelning. Avdelningen jobbar helt på marknadens villkor utan hjälp av medlemsavgifter. Den här stora ”revisionsbyrån” har ett hundratal kontor i landet.

Kommunförbundets revisionsavdelning har uppdrag i 272 av landets 284 kommuner, i tio landsting, i drygt 700 kommunala aktiebolag och mer än 800 kyrkliga församlingar.

Till avdelningen hör cirka 20 auktoriserade och 15 godkända revisorer. De sysslar dock huvudsakligen med revision i kommunala aktiebolag.

– Vi kräver dock att våra auktoriserade och godkända revisorer ska kunna det kommunala området, säger Lars Munters, som är direktör för Kommunförbundets revisionsavdelning. Ty kommunala bolag är och förblir ändå kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har alltid en målsättning för bolagsägandet.

Lika stor kompetens

Hur ser du på att lagen kräver auktoriserad/godkänd revisor i små aktiebolag men inte i de jätteföretag som kommuner ändå är?

– Ja, det finns ju ytterligheter som det lilla bolaget med två anställda som kanske omsätter 450.000 kr och det stora kommunala energiverket med en omsättning på 500 milj kr, säger Lars Munters. Då säger jag: Vi måste självklart ställa upp med minst lika stor kompetens i det stora energiverket.

Men varför bör inte kommunerna revideras av auktoriserade revisorer?

– Varför det, ja? Jag har träffat många auktoriserade revisorer som inte vet vad det står om revision i kommunallagen. Här behövs annan kompetens. Ska du revidera t.ex. det tekniska verket är det självklart att du behöver en tekniker. Vi har sådana anställda. Vi måste med skärpa lägga tonvikten vid att se på hur saker och ting fungerar s.a.s. ”på marken”. Detta sagt utan att förringa det rent ekonomiska.

De ska vara riktiga politiker

Men vad är det för människor som ska jobba med kommunal revision?

Lars Munters svävar inte på målet när han i första hand talar om de förtroendevalda revisorerna:

– De ska vara politiker! Och de ska vara lekmän.

Politiska partier i vissa kommuner tänker, enligt Munters, så här: Jaha, nu ska vi välja revisorer och förmodligen gäller det ekonomer för det första, ekonomer för det andra och ekonomer för det tredje. För det fjärde ska vi nog titta på reseräkningar. Och för det femte vill vi se om det finns några förskingringar. Vi måste alltså ha en viss profil på de här ”politikerna”.

– Vi på Kommunförbundets revisionsavdelning står för budskapet att revisorerna i kommunen ska väljas på grundval av sin politiska kompetens – precis som politikerna i olika nämnder, säger Lars Munters. Detta står klart uttryckt i förarbetena till kommunallagen. Det är experterna på det politiska systemet som ska in i revisionen.

Nu börjar det alltmer bli så.

Lars Munters har förteckningar på alla förtroendevalda revisorer i kommunerna.

– Men tro det eller ej – på några ställen står det namn på en person som anger en känd revisionsbyrå som sin adress fastän han är politiker. Skulle jag som gammal kommunpolitiker i Ekerö sätta ut Kommunförbundet som min adress?!? De här revisorerna har missuppfattat sin roll. De tror att de sitter i revisionen som yrkesrevisorer.

Verksamheten ska granskas

Lars Munters har sett många exempel på sånt här.

Han har frågat nya förtroendevalda yrkesrevisorer vilket parti de representerar och fått till svar att det har de egentligen ingen aning om. De har ingen egentlig kontakt med sin partigrupp. De säger stolt att de aldrig sysslat med kommunalpolitik.

– Detta är ju absurt, säger Lars Munters. Hur ska en sådan person t.ex. kunna förstå sig på saker såsom barnomsorgens effektivitet i förhållande till uppställda mål? Det är lagens mening att politikerna ska prioritera vad som ska granskas. Då måste de vara insatta i verksamheten – för det är primärt den som ska granskas.

Lars Munters anser att 70 procent av resurserna i den kommunala revisionen ska läggas på verksamhetsgranskning, 30 procent på den mer formella ”aktiebolagsliknande” granskningen.

– Den sistnämnda är naturligtvis oerhört viktig, säger Lars Munters. Men den är primärt ingen uppgift för politikerna. Politikerna ska syssla med verksamhetsfrågor.

Till exempel:

Varför har kommunen så ont om pengar? Hur kan man få dem att räcka längre?

Hur har läroplanen för grundskolan slagit igenom? Vad är det för kvalitet på undervisningen?

Hur har det gått med att bygga ut barnomsorgen?

Hur lång tid tar det att få bygglov i kommunen?

Hur sårbart är kommunens datasystem?

Vad innebär i verkligheten ett tjusigt politiskt mål som ”Meningsfull fritid åt alla”?

Revisionskonsulter

Lars Munters tycker att det är rätt att det praktiska arbetet med revisionen i kommunerna utförs av människor som inte är revisorer. De auktoriserade och godkända revisorer som Kommunförbundets revisionsavdelning faktiskt har arbetar främst med de kommunala bolagen.

– Vår personal som arbetar ute i kommunerna är i lagens mening revisionskonsulter, säger Lars Munters. Revisorer – det är de förtroendevalda. De ska bestämma vad som ska granskas. Och de ska bestämma i enlighet med kommunallagens krav och inte enligt aktiebolagslagens. I kommunerna gäller kommunallagen vare sig vi gillar det eller ej.

Reglerna finns i kommunallagen 5 kap 3 §. Där står först att revisionen ska pröva om verksamheten skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Som andra punkt kommer rättvisande räkenskaper och den kontroll som utövas i nämnderna.

Men vad är det nu för folk som jobbar på Kommunförbundets revisionsavdelning?

I stora drag är det en blandning av ekonomer, socionomer, sociologer, statsvetare, tekniker m.fl.

Bland de anställda finns många med tidigare erfarenhet som rektorer, skoladministratörer, socialchefer, sjuksköterskor o.s.v.

– Vi har en stor arbets-”meny”, säger Lars Munters. Därför har vi ett tiotal olika kompetenser representerade. När det gäller kompetens i vår avdelning så måste den anpassas till de mål som lagstiftaren har ställt upp.

De rätta frågorna

– Tänk om jag skickade en oprövad människa rakt in i granskningen av en skolförvaltning – det vore ett enkelt sätt att göra folk konsternerade, säger Lars Munters. Man måste kunna ställa de rätta frågorna.

Kommunförbundets revisionsavdelning arbetar mycket med enkäter – som ofta ger värdefulla jämförelser mellan kommuner.

– Kommunerna är intresserade av att lära av varandra och vi har också en ambition att sprida det goda exemplet.

– Det är bra att jag fått svara på frågan om vår kompetens, säger Lars Munters. Och, okej, vi skulle gärna vilja ha fler auktoriserade och godkända revisorer. Vi vill gärna ha revision i fler kommunala bolag. Men detta är naturligtvis också ett rekryteringsproblem.

Kan det vara så att ni valt att använda andra experter därför att ni inte kan rekrytera tillräckligt många auktoriserade revisorer?

– Jag är inte betjänt av en auktoriserad revisor som går in i t.ex. en skolförvaltning. Jag vet inte vad jag skulle använda honom till om han inte av en ren händelse var expert på statsbidragssystemen i skolan. Däremot skulle jag med glädje använda auktoriserade revisorer i affärsdrivande verk, vilket vi också gör. I verken kommer vi rätt nära den auktoriserade revisorns normala villkor.

Poliser och banktjänstemän

Lars Munters betonar att om någon har något att invända mot den nuvarande lagstiftningen så tar han inte emot reklamationerna:

– Har lagstiftaren sagt att vi ska granska de kommunala verksamheternas effektivitet så ska vi göra det. Vi måste ha folk som kan det, vi får inte bara stirra på siffrorna. Det är tråkigt att man i vissa kommuner inte förstår detta. Orsaken är de personer som de valt till revisorer. Det är sorgligt att de väljer revisorer utifrån yrkesbakgrund.

Lars Munters erinrar sig ett tillfälle där han satt med sju förtroendevalda revisorer varav tre var poliser. Vid ett annat tillfälle var fyra av sju banktjänstemän.

– Dessa personer visste inte särskilt mycket om vad en kommun är, säger Lars Munters. De var säkert duktiga på att utreda förskingringar och räkna pengar. Men det klarar även våra medarbetare. Dessutom är vi datoriserade.

Varje revisor är suverän

Numera ser Lars Munters till sin stora glädje att sysslorna som förtroendevald revisor börjar få högre status. Många ungdomsförbundare vill börja sin politiska bana i revisionen. Där har de chansen att gå in på all verksamhet i kommunen. Även f.d. nämndordförande och f.d. riksdagsmän är intresserade.

– Detta är idealiskt, säger Lars Munters. Statusen på de här uppdragen måste upp. Revisorerna får inte hämtas ur de politiska B- och C-lagen.

Revision har alltså börjat bli politiskt intressant.

En kommunal förtroendevald revisor har också en unik makt. Varje revisor personligen är ett eget kommunalt organ. Den kommunala revisionen är ingen nämnd. Varje enskild revisor har därför möjlighet att titta på det han/hon själv vill. Man kan aldrig bli nedröstad.

– Detta är en gyllene chans för minoritetspartier, säger Lars Munters. Vilket de mycket genomgående missat. De tror att ”de där sossarna röstar ner oss andra”. Men så är det inte. Varje revisor kan skriva sin egen revisionsberättelse.

Inge Wennberg