Auktoriserade revisorer får inte arbeta som ombud för försäkringsbolag. Det äventyrar deras oberoende. Det gäller för revisorerna att se upp med erbjudandena som dimper ner i postlådan.
Avsändarna är sällan insatta i vad som är god revisorssed.
Då och då hamnar lockande anbud i den auktoriserade revisorns brevlåda.
Någon enstaka gång går revisorn i fällan och blir ett fall för FARs disciplinnämnd.
Det genomgående temat i erbjudandena är att revisorn ska utnyttja sina kontakter för egen vinnings skull.
Lönande upplägg
Bland frestelserna från senare tid finner vi ett s.k. upplägg från Farel Finans. Ett exempel visar att revisorn kan göra ett klipp på 40.000 kr.
Det ömsesidiga livförslaget RKA vill att revisorn ska använda vänner och affärsbekanta för att sälja diverse försäkringar. Konfidentiell behandling utlovas.
Rådhuset Värdepapper AB utlovar provision per andel – 125 kr vid kontantköp och 200 kr vid lånefinansiering hos Rådhuset.
Andra vill sälja andelar i transportcontainrar. Sådana som sysslar med bolagsbildning vill också utnyttja revisorernas kontakter.
– Det är många som tycker att de är jättefiffiga när de vill använda oss som förmedlingsorgan, säger auktor revisor Siv Berlin som är ordförande i FARs regelkommitté.
Men så fiffigt för revisorn är det inte.
Strider mot god revisorssed
När FARs disciplinnämnd senast (förra våren) gav en erinran åt en auktoriserad revisor som uppträtt som försäkringsombud skrev nämnden:
”Auktoriserade revisorer får inte vid sidan av revisionsverksamheten ägna sig åt annan näringsverksamhet. Bestämmelser härom har av ålder funnits i Sverige och har med skärpa övervakats av yrkeskåren. Motivet till dessa bestämmelser är att en yrkesutövande revisor skall stå oberoende i sin yrkesutövning. Den som anlitar en auktoriserad revisor skall kunna göra det i förvissningen om att revisorn inte står i t.ex. något ekonomiskt förhållande till någon av klientföretagets intressenter.”
Att en auktoriserad revisor arbetar som försäkringsombud strider både mot revisorsförordningen och FARs regler för god revisorssed. Detsamma gäller enligt FARs uppfattning också om en FAR-ledamot medverkar till uppdrag som försäkringsombud för någon närståendes räkning.
Kräver påminnelser
– Det är utmärkt att Balans tar upp det här, säger Siv Berlin. Det borde skrivas om varje år. I en sådan här stor yrkeskår är det alltid någon som hamnar i fällan. Ingen ska kunna ifrågasätta vårt oberoende.
Siv Berlin fortsätter:
– För det första ska ingen kunna utnyttja vår kunskap till annat, för det andra ska vi inte ha någon reveny av något förmedlingsarbete – det tillhör inte våra arbetsuppgifter.
– Den som utnyttjar en klient för sånt här ska veta att klienten säkert också utgår från att revisorn får en hacka som provision i slutändan. D.v.s. att vår rådgivning skulle framstå som färgad av egna personliga intressen. Så får det inte vara.
Siv Berlin är knappast förvånad över att de här erbjudandena kommer:
– Omvärldens kunskap om de regler som gäller för revisorer i sådana här avseenden är mycket liten.
Trodde inte det var olämpligt
Lars Widestrand som undertecknade det erbjudande som gick ut från det ovannämnda Rådhuset berättar att det inte var någon slump att revisorer fick hans brev.
Nej, han köpte adresserna över auktoriserade och godkända revisorer från Postens adressregister.
– Det slog mig aldrig att det var något olämpligt vi gjorde. Vi tycker att vi har många produkter som skulle vara lämpliga för revisorer och vi ville gå ut och informera om dem.
Pengarna som utskicket kostade kunde dock lika gärna ha kastats i sjön. Enligt Lars Widestrand var det inte en enda revisor som nappade:
– Det tyder ju på att vi har en hög standard på våra auktoriserade och godkända revisorer – även om jag inte begriper etiken i sammanhanget.
Balans: Det handlar om att revisorerna ska slå vakt om sitt oberoende.
– Jo, nu när du säger det så borde vi kanske ha insett det.
Inge Wennberg