Det är omöjligt att göra en lista över skadeståndsgrundande handlingar. Det fattas – och får fattas – många till synes vårdslösa beslut i bolagen utan att något ska göras åt det.

Det går inte att fastställa vilka risker som är tillåtna. Det säger advokat Björn Edgren på Advokatfirman Vinge. Han föreslår fler revisions-PM till styrelserna – och att de verkligen når adressaterna. Många fallissemang kan undvikas om så sker. Björn Edgren kan också tänka sig audit committees som en effektiv länk mellan styrelse och revisorer.

Advokat Björn Edgren på Advokatfirman Vinge i Stockholm betecknar det som en definitivt hopplös idé att göra en lista på skadeståndsgrundande handlingar som ledningen begår mot bolaget:

– Varje handling som man försöker beskriva objektivt har ett subjektivt moment. Det är klart att det finns en ”bottom line” någonstans också. Men därnere är det knappast några problem.

Vi pratar om låneförbudet i ABL – som är det enda exemplet på en skadeståndsgrundande handling med avstyrkande av ansvarsfrihet som följd, om man läser FARs samlingsvolym.

Det här exemplet är tydligt men håller ändå inte i alla lägen.

Många revisorer kan tänka sig att tillstyrka ansvarsfrihet i ett sådant fall, t.ex. om de lånade pengarna har kommit tillbaka. Detta trots att den förbjudna gärningen faktiskt har begåtts och de skyldiga kan dömas till straff. Ansvarsfriheten mäts i princip i pengar.

– Brott mot låneförbudet kom nog in som exempel i FARs rekommendation därför att det ansågs nytt, modernt och enkelt att fastställa, säger Björn Edgren.

Inte alltid något bra exempel

Men det är inte alltid något bra exempel:

– Om en mycket rik person har lånat pengarna är det till sin kärna inte längre någon skadeståndsgrundande handling, säger Björn Edgren. Att man numera inte får låna beror på att det anses förenat med viss risk. Den risken minskar ju rikare den som lånar är.

Björn Edgren ser ingen möjlighet att komma vidare på spåret med en exempelsamling.

– Se på fallissemangen som vi har. Där förekommer ofta mycket grov brottslighet, t.ex. i samband med skalbolagsaffärer. Vad hjälper det om revisorerna ser skalbolagsaffärerna i sin linda, vilket de kanske gör? Vad hjälper det om de inte ser det onda uppsåtet, vilket många gånger är omöjligt?

– I många fallissemang har vi ju också den situationen att borgenärerna är högst ”affärsmässigt motiverade”.

En svårighet med att göra en lista över skadeståndsgrundande handlingar är att företag faktiskt får fatta dåliga beslut.

Dåliga beslut i bra företag

– Låt oss säga att styrelsen i ett företag som går väldigt bra fattar ett vårdslöst beslut, säger Björn Edgren. Det är ett enda isolerat mycket dåligt beslut i ett företag där det kanske har fattats många bra beslut. Hur blir det med ”kvittningen” där? Och vad ska göras om man fattar ett dåligt beslut den 1 december, som leder till att man förlorar pengar den 1 januari?

Mismanagement måste ses i sådana perspektiv, betonar Björn Edgren. Volvos beslut att ge sig in i Fermenta måste ha kostat ett antal hundra miljoner.

– Ingen säger att Volvo har en dålig styrelse som ska betala skadestånd. Men det var ett mycket dåligt beslut att gå in i Fermenta. Jag har också en känsla av att Volvos oljesatsningar var mycket dåliga – men ändå anses Volvo som ett mycket välskött företag.

I Fermenta har det pekats på vissa beslut som kostat pengar.

– Ställs frågan på sin spets på det här sättet, säger Björn Edgren, tror jag att man varit ute i ogjort väder även i vissa fall där. Men det är en sak för sig.

Björn Edgren tycker i och för sig om teorin med en lista på skadeståndsgrundande handlingar:

– Men det blir väldigt svårt att ställa upp generella regler – bortsett från sådant som att man ska bokföra rätt, inte dribbla med representation, bil och annat. Men det är ju inga konstigheter.

Tillåtna äventyr

Äventyrliga affärer kan vara i högsta grad tillåtna beroende på vem som gör dem.

– Om du ska borra efter olja på Svalbard eller vaska guld i Brasilien – vilka riskodds får du ha? Det är omöjligt att svara på generellt. Och ta Venture Capital-bolag. De är till för att ta stora risker.

– En annan sak är att vissa branscher kan ställa upp vissa regler. Banker kan t.ex. ha regler för att låna ut pengar. Men det får branscherna själva ordna.

Björn Edgren:

– Jag skulle vilja se den revisor som ingriper mot en helt igenom vårdslös affärsidé som genomförs och sedan visar sig vara helt lysande. Då kan man förstås säga att det inte har uppstått någon skada och saken kan glömmas. Men är man hela tiden ute efter effekten tappar man det viktiga: Hur ska man bete sig?

De som drar igång med en enastående bra affärsidé kan ju å andra sidan ha otur och gå i konkurs.

– Ska man då gå efter ett effektrekvisit? säger Björn Edgren. Vilket man antagligen gjort i Fermenta.

Bonus pater familias

Men hur ska man då bete sig?

Ja, Björn Edgren vill gärna hänvisa till den gamla romerskrättsliga figuren Bonus pater familias. Det innebär att man i varje styrelserum ska vara klok och förnuftig.

Man ska ställa högre krav på juridiska bedömningar av en advokat som sitter i styrelsen.

Osökt kommer vi in på den särskilde granskningsmannens rapport i Gusum-fallet, där styrelseledamöter ”utifrån” sluppit lindrigt undan:

– Jag vill inte påstå att de externa styrelseledamöterna i Gusum är ansvariga, säger Björn Edgren. Det tror jag inte att de är. Men jag tycker att den särskilde granskningsmannen avfärdar dem alltför lätt.

Men man kan alltså göra skillnad på styrelseledamöter?

– Ja, ordföranden har en särskild funktion. Han ska se till att sammanträden hålls och att protokoll upprättas. Vad det betyder i praktiken är svårt att säga men nominellt har han ett större ansvar.

– Om särskilda uppdrag ges åt vissa styrelseledamöter är jag däremot inte alldeles säker på att det ligger inom styrelsen så att säga. Den delegering man då ger till styrelseledamoten liknar mer ett vanligt uppdragsförhållande.

Inget hedersuppdrag

Men det får väl aldrig bli något ”hedersuppdrag” att vara styrelseledamot?

– Nej, man ska vara vaken. Men det där går i vågor. När det gick åt pipan för Wenner-Grens gamla bolag i början av 70-talet hade där suttit en massa professorer och liknande i Wenner-Grenska stiftelsen m.m.

De råkade ganska illa ut. En tid framöver blev professorer försiktiga med att sitta i styrelser. Sedan har Fermenta skakat om lite grann på samma sätt.

– Och, lite tillspetsat, Gusum hade den styrelse man hade: alla var jägare och Gusum hade fina jaktmarker. Det var lite av tradition där. Jag tror att man får se lite nyanserat på skuldproblematiken i olika sorters styrelser. Se på de kommunala bolagen med jättelika kanske helt meningslösa styrelser. De fyller väl någon kommunalpolitisk funktion eller så. Begreppet styrelse är i verkligheten ingen enhetlig figur.

PM till styrelsen

Björn Edgren säger att han har arbetat i 15 år med att göra revisorerna mer meddelsamma.

– Bland det viktigaste revisorerna kan göra är att skriva revisions-PM till styrelsen. Men de ska inte ställas till VD. De ska skickas ut till samtliga styrelseledamöter personligen. Det är enda garantin för att de kommer fram. Och jag tycker att det är en så oerhört enkel åtgärd.

Många revisions-PM har enligt Björn Edgren ställts till VD. Andra har ställts till styrelsen, c/o bolaget. De kommer heller inte fram.

– Det ligger i revisorernas eget intresse att deras skrivelser verkligen når adressaterna.

Björn Edgren säger att han har många goda erfarenheter av revisorskåren men menar att många olyckor kunde ha undvikits om revisorerna riktat sin kritik direkt till styrelsen.

Kan tänka sig audit committees

Björn Edgren tillhör dem som inte vill släppa den många gånger i Balans diskuterade frågan om audit committees.

– Det verkar kunna ge en oerhört bra koppling till styrelsen, säger han.

Han menar att som styrelseledamot får man bara information genom VD och andra som företaget delegerar till styrelsen. Därutöver finns revisionsberättelsen och PM under löpande revision.

– Styrelseledamoten kan knappast själv gå in i bolaget och säga: Det här är konstigt och skurkaktigt. Finns där en korrupt VD har styrelseledamoten inte en chans att komma igenom. VDn har täckt upp allt med sina polare, finanschef o.s.v. Därför är revisorernas iakttagelser ytterst viktiga.

– Likadant är revisorernas information viktig om där finns en hederlig VD som kanske inte sköter det han ska därför att han inte förstår bättre.

Informationen måste fram

Björn Edgren skräder inte orden:

– I nästan vartenda stort fallissemang har det brustit i spridningen av informationen från revisorerna. Men naturligtvis måste informationen också på något sätt komma till revisorns kännedom. Gör den inte det måste man tänka i sådana banor som audit committees. Det är möjligt att var och en sköter sitt jobb jättebra. Men de ska i så fall tala om det för andra. Det kan behövas en länk – någon som inte är med i styrelsen, som har talat med revisorerna och som kan tala om vad som verkar konstigt. Det fungerar nog lättare med en tredje part som kan rapportera, som får vara med när han vill och som inte har något styrelseansvar. Men som ansvarar för att till styrelsen ta med det som revisorerna har.

Inge Wennberg