Hur koncernredovisning ska ske om man har bolag i EG är den från svensk revisionssynpunkt viktigaste EG-frågan. Det menar auktor revisor Olle Herolf, FARs representant i FEEs EG-kommitté.
Auktor revisor Olle Herolf hos Price Waterhouse i Stockholm är svensk (och finsk) representant i den europeiska revisorssammanslutningen FEEs EG-kommitté. (FEE = Fédération des Experts Comptables Européens.)
Kommittén fungerar bl.a. som ett kontaktorgan mellan de europeiska revisorsinstituten och EG-kommissionen.
Det innebär dels att kommissionen, d.v.s. EGs kansli, ställer frågor i olika sammanhang till kommittén, dels att revisorsinstituten har möjlighet att ta upp frågor med kommissionen.
Från svensk sida har man dock inte tagit upp några frågor med anknytning till EG och 1992.
– Vad jag främst gör är att bevaka de frågor som ändå kommer upp, säger Olle Herolf, för att föra dem vidare till FAR och det finska revisorsinstitutet.
Koncernredovisning viktig fråga
Som den viktigaste frågan för Sverige som utanför EG stående land betecknar Olle Herolf det sjunde direktivet – om hur koncernredovisning ska ske i bolag med huvudkontor utanför EG.
Direktivet kräver en särskild koncernredovisning för de enheter som bolagen har inom EG. Den koncernredovisningen kan dock ersättas med en koncernredovisning upprättad utanför EG.
– Men då måste den uppfylla EGs krav och hur detta ska tolkas vet man faktiskt inte ännu, säger Olle Herolf.
Kommissionen funderar på saken men det hela ligger på ett ganska preliminärt stadium.
– Det finns med andra ord inget konkret att hetsa upp sig över ännu. Men det kommer att bli en viktig fråga.
I övrigt konstaterar Olle Herolf att man från svensk sida inte har några väsentligt avvikande uppfattningar i de frågor som hittills kommit upp.
Sverige observatör
Sverige kan för övrigt inte sätta särskilt mycket makt bakom orden om det skulle kärva till sig.
– Om det skulle uppstå diametralt motsatta uppfattningar i någon fråga som är gemensam för oss och EG blir det naturligtvis svårt att köra över de stora länderna, särskilt som vi inte har rösträtt utan bara observatörsstatus, säger Olle Herolf.
En stor fråga inom kommittén har varit hur man ska få utnyttja en professionell examen i andra länder än där man tagit den. På det området har man haft diskussioner inom FEE och försökt påverka kommissionen – dock utan någon större framgång.
Frågan är knappast aktuell för Sverige, inte så länge vi inte går med i EG.
Vad tror du själv att EG och 1992 betyder för de svenska revisionsbyråerna?
– Det beror helt och hållet på hur Sverige kommer att agera, säger Olle Herolf. Om vi söker medlemskap blir allt detta ohyggligt viktigt. Då kommer vi att se stora förändringar. I annat fall beror det på våra förhandlingar med EG. Det är i dag svårt att säga hur EG kommer att påverka oss.
– Dock är det helt klart att svenska företag påverkas av EG. Indirekt påverkar detta byråerna.
Kvartalsrapportering?
Det är inte omöjligt att börserna inom EG kommer att kräva kvartalsrapportering. Det finns redan direktiv om halvårsrapport. Givetvis kan de svenska bolagen då tvingas lägga om sin delårsrapportering.
Detta har redan skapat problem. Olle Herolf berättar att ett svensk företag som försökt gå in i Danmark misslyckades med att få dispens från rapportkravet.
– För byråerna är det inget problem, säger Olle Herolf. Att göra fler bokslut är ju inget märkvärdigt utan främst en kostnadsfråga.
I övrigt menar Olle Herolf att byråerna inte påverkas särskilt mycket av de redovisningsregler som EG ställt upp. De reglerna påverkar de lokala boksluten, inte de svenska.
Inge Wennberg