Bilden av revisorsyrket

FAR har gjort en uppföljning av den SIFO-undersökning bland ekonomstuderande som gjordes för två år sedan om vad som är viktigt vid yrkesvalet och om hur de ser på revisorsyrket. Studenterna verkar på vissa punkter ha ändrat sina preferenser för yrkesval på ett sätt som kan komma att påverka rekryteringen till revisorsyrket. Bl.a. anser betydligt fler nu att det är viktigt att det yrke man väljer medför resor – utomlands och inom Sverige. Avservärt fler tycker också att status utåt är viktigt och att arbetet inte får medföra mycket övertid. Auktor revisor Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare i FAR, kommenterar här utfallet av den nya intervjuundersökningen och gör en del reflexioner i anslutning.

I november 1986 lät FAR SIFO göra en undersökning om bl.a. ekonomstuderandes uppfattningar om revisorsyrket och allmänna prioriteringar vid yrkesval. Detta gjordes i form av telefonintervjuer med ekonomstuderande vid landets samtliga universitet och högskolor med ekonomutbildning. Urvalet var slumpmässigt så att den bild som kom fram blev representativ för landets samtliga ekonomstuderande under andra studieåret. Den gången intervjuades 230 studenter.

Under november och december 1988 gjordes en uppföljning bland 245 studenter som också läste på sitt andra studieår. De fick samma frågor som studenterna två år tidigare och uppläggningen gjordes på ett sätt som skulle följa den tidigare undersökningen så nära som möjligt för att få jämförbara resultat. En tilläggsfråga ställdes dock om den information från FAR som gått ut till studenterna. Den enda skillnaden i övrigt var att även andra frågor än FARs ställdes till studenterna, eftersom undersökningen denna gång ingick i en större undersökning.

Viktigt vid yrkesvalet

Att arbetet ska vara mångsidigt anser de flesta ekonomstuderande vara viktigt vid yrkesvalet. När de ombads att spontant nämna vad som är viktigt för dem när de ska välja yrke, angav hälften mångsidiga, omväxlande arbetsuppgifter, fyra av tio att yrket ska ge goda inkomster och tre av tio att det ger möjlighet till vidareutbildning. Var fjärde vill att det ska vara utåtriktat med mycket kontakter. Andra krav var att arbetet ska:

Innebära resor utomlands

Spänna över ett vitt fält

Ge kunskaper användbara i annat jobb

Innebära stort ansvar

Vara lätt att få

Innebära aktiv roll vid beslutsfattande

Innebära status

Vara intressant och trivsamt

Ge goda inkomster

Innebära valfrihet vad gäller arbetsuppgifter, arbetsplats o.s.v.

Vara kreativt

Finnas i en bra arbetsmiljö

Innebära goda anställningsvillkor

Vara nära geografiskt

Ge goda utvecklings- och befordringsmöjligheter

Innebära självständighet

Innebära frihet

Ge uppskattning

Ge anställningstrygghet

Arbetet ska vidare inte innebära mycket övertid och stress och inte vara enformigt, framhöll några.

När studenterna fick höra olika svarsalternativ läsas upp innan de svarade på frågan om vad som är viktigt vid yrkesvalet blev bilden delvis annorlunda. Om man till den lägger de spontana svaren enligt ovan, så blir bilden följande:

Nästan alla (95%) svarar att mångsidiga, omväxlande arbetsuppgifter är viktigt. Nio av tio tycker att möjlighet till vidareutbildning är viktigt och nästan lika många att det är viktigt att arbetet är utåtriktat med mycket kontakter och att det innebär en aktiv roll vid beslutsfattande. Åtta av tio tycker att det är viktigt med goda inkomster.

Tabell 1 visar den sammanlagda bilden av spontana svar och svar på explicita frågor om respektive faktor är viktig vid yrkesvalet.

Tabell 1. Viktiga faktorer vid yrkesval

Faktorer som påtagligt många fler tycker är viktiga 1988 jämfört med 1986 är att arbetet ska innebära resor (två av tre vill nu resa utomlands, en av tre vill resa i Sverige), att det inte ska innebära mycket övertid (var tredje är nu negativ till övertidsarbete) och att det ska ge status utåt (var fjärde vill nu ha ett arbete med status).

I övrigt är förändringarna knappast så väsentliga att de kan sägas ge uttryck för en åsiktsförändring bland de andraårsstuderande.

Uppfattning om revisorsyrket

”Att vara auktoriserad revisor är ett arbete med stort ansvar och mycket övertid, där man är uppbunden av regelsystem i sitt arbete. Däremot är det lätt att få jobb och arbetet ger kunskaper som kan användas i annat arbete.” Så tycker en överväldigande majoritet av de intervjuade ekonomstuderandena både 1986 och 1988, och några större förändringar i attityderna tycks inte finnas här.

En klar majoritet anser att arbetet är utåtriktat, ger möjlighet till vidareutbildning, är välbetalt och ger status utåt. De flesta menar att det är mångsidigt och omväxlande och innebär en aktiv roll vid beslutsfattande.

I 1988 års studie anser 6% fler att arbetet är utåtriktat med mycket kontakter och möjligen kan detta tolkas som att FARs budskap om just detta haft viss inverkan.

10% färre har nu uppfattningen att en auktoriserad revisor har goda inkomster, vilket är en mer svårtolkad förändring.

7% fler har uppfattningen att den auktoriserade revisorns arbete ger status utåt och lika många fler att det innebär resor inom Sverige.

Endast några få instämmer i att arbetet innebär resor utomlands, vilket är intressant i sammanhanget eftersom intresse för att arbeta utomlands är en av de faktorer som andraårsstudenterna fäster större vikt vid i studien 1988.

Tabell 2 visar den andel studenter som instämmer i respektive påstående.

Tabell 2. Stämmer på revisorsyrket

Undersökningen visar vidare att 77 procent av de ekonomstuderande vet att det tar fem år för en civilekonom att bli auktoriserad revisor. Nästan lika många, 71 procent (mot 65 procent 1986), tror att en revisor har lägre lön än andra med motsvarande kompetens före auktorisationen. Eftersom goda inkomster är en viktig faktor vid yrkesvalet för så mycket som 83% av studenterna, är detta något för FAR-byråerna att fundera kring – är lönen verkligen lägre än vad alternativa yrkesval skulle ge och måste den i så fall vara det?

Information från FAR

80 procent av de tillfrågade ekonomstuderande uppger att de aldrig har fått någon information om revisorsyrket från FAR. Att siffran är så hög är naturligtvis nedslående och pekar på att vi måste informera denna målgrupp på ett effektivare sätt. Positivt är emellertid att 58% av dem som uppger att de fått information tycker att den var bra medan endast 13 procent tycker att den var dålig.

Välja revisorsbanan?

Av de tillfrågade andraårsstuderande har 50 procent funderat på att välja revisorsbanan (mot 46 procent 1986). Detta är en stor andel och en väsentlig grupp att påverka med information om yrket! Med en information som ger rätt bild av yrket har vi stora möjligheter att få dem som passar in och kan förväntas stanna. Antalet civilekonomer kommer enligt aktuella beräkningar att fördubblas under den närmaste tjugoårsperioden 1, och det är väsentligt för yrkets utveckling och ställning i samhället att ”de rätta” rekryteras som blivande auktoriserade revisorer.

Auktor revisor Margareta Damberg är biträdande generalsekreterare i FAR