Auktoriserad revisor Anders Scherman, Hagström & Olsson i Malmö, har inom FARs revisionskommitté arbetat med att ta fram det nu publicerade utkastet till rekommendation om översiktlig granskning av delårsrapport. Balans har bett honom om några kommentarer till utkastet.

Ett nytt inregistreringskontrakt gäller vid Stockholms Fondbörs från 1 januari 1989. Enligt detta skall det framgå av delårsrapport ”huruvida bolagets revisorer gjort en översiktlig granskning av rapporten”.

I decembernumret av Balans refererades ett rundabordssamtal om översiktlig granskning av delårsrapporter. Av den artikeln framgick de flesta principiella överväganden som revisionskommittén gjort. Det framgick också att vissa frågor inte var helt lösta. Arbetet med att ta fram riktlinjer för denna nya situation för revisorerna har fortsatt inom FARs revisionskommitté. En begränsad remissrunda till ett antal revisorer med stor erfarenhet från revision av börsbolag har också genomförts. FARs styrelse tog vid sitt januarimöte del av revisionskommitténs utkast till rekommendation.

Ny situation

Granskning av delårsrapport har hittills reglerats i en FAR-rekommendation med samma namn. Denna granskning, som omfattar alla bolag som avger delårsrapport, är en rent svensk företeelse med utgångspunkt i aktiebolagslagens regler om förvaltningsrevision. Kravet på sådan granskning förändras ej. Eventuella iakttagelser från granskningen avrapporteras i den vanliga årliga revisionsberättelsen.

Den nya situationen kräver däremot en direkt rapportering av revisorn redan i delårsrapporten. Och denna form av rapportering är en för svenska förhållanden ny företeelse.

Internationella förebilder

Internationellt har man sedan länge arbetat med flera granskningsnivåer. Detta finns senast beskrivet i IFACs Framework of International Guidelines on Auditing and Related Services (febr -88).

Den granskningssituation som nu föreligger kan närmast liknas vid review-begreppet. Detta begrepp har IFAC beskrivit dels i RS 1 Basic Principles Governing Review Engagements, dels i RS 2 Review of Financial Statements. Dessa skrivningar kommer att intagas i FARs Omnibusupplaga för 1989. (De fanns som utkast i 1988 års volym på sid 111 resp 114).

Inte revision

Det har varit viktigt att på alla sätt stryka under att den nya nivån översiktlig granskning är något annat än en revision. Detta har naturligtvis främst skett genom rapportens utformning. (Men benämningen rapport i stället för berättelse är också ett led i försöket att markera skillnaden.) En översiktlig granskning avslutas med en s.k. negative assurance, vilket också enligt de internationella förebilderna innebär en betydligt lägre grad av intygande än vid en revision. Detta markeras också av IFAC genom att revisionsrekommendationer ges ut i en serie, IAG, övriga däremot i en serie som heter RS, Related Services, till vilken även review hör.

Det är lätt att se risker för att förväntningsgap kan uppstå. En ny rapporteringskanal från revisorn kan skapa orealistiska förväntningar på nivån på denna nya kvalitetsstämpel. Det finns därför anledning att i alla sammanhang markera skillnaderna mot en revision. Både genom att förvaltningsrevision ej ingår och genom att granskningsåtgärderna är annorlunda.

Skillnaderna i det praktiska granskningsarbetet framkommer främst i sättet att insamla information. En översiktlig granskning innefattar inte inhämtande av bekräftelser, inventeringar eller andra verifieringsåtgärder. Slutsatserna baseras i stället på intervjuer och analyser.

Revisorn i styrelserummet

En fråga som diskuterats mycket är vid vilken tidpunkt revisorn kan vara klar att sätta sin kvalitetsstämpel på delårsrapporten. Som framgår av Balans decembernummer ville man gärna från börsens sida att revisorns rapport skulle finnas med redan vid styrelsens offentliggörande. Denna fråga behandlades särskilt i den remiss som genomförts. Reaktionen var både stark och entydig; alla praktiska skäl ansågs tala för att revisorns rapport kan intagas först i den tryckta handlingen. Detta har också klart markerats i den slutliga skrivningen från FAR. I de fortsatta diskussionerna har också förståelse för detta visats från börsledningens sida.

Förfarandet blir alltså jämförbart med bokslutskommuniké – årsredovisning om än med ett i detta fall mycket kort tidsmellanrum. Naturligtvis kommer förhållandena i det enskilda fallet till slut att avgöra den praktiska hanteringen. Det finns skäl att uppmärksamma utkastets förslag att upprätta en skriftlig bekräftelse av de tidsplaner etc som skall gälla!

Prognoserna – igen!

Vid varje tillfälle som granskning av prognoser kommer upp blir diskussionen häftig. Så även denna gång. Många förslag har lämnats om att särskild friskrivning från granskning av prognosuppgifter bör ske.

I rekommendationsutkastet har ändå intagits ett avsnitt om prognoser som i stort överensstämmer med dem som finns intagna i rekommendationerna. Granskning av information i årsredovisningen utöver resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys och Granskning av emissionsprospekt (båda förslag). Dessa skrivningar har redan i sig en karaktär av översiktlighet. Då delårsrapporter oftast innehåller prognosuppgifter i form av uttalande om helårsresultatet har ett kortare tillägg dock gjorts. Detta för att markera att granskningen i normalfallet endast blir en uppföljning mot de löpande helårsprognoser som de flesta börsnoterade företag arbetar med.

Från revisionskommitténs sida har utgångspunkten varit att prognosgranskning bör vara konsekvent behandlad i olika sammanhang. Frågan om reglerna kring granskning av prognoser skall ändras eller helt utgå får därför behandlas i annat sammanhang.

Utländska dotterbolag

En stor praktisk fråga blir naturligtvis vilka dotterbolag, kanske främst utländska, som måste bli föremål för översiktlig granskning, och vilka som kan lämnas utan granskning. Att ge något exakt svar på detta går naturligtvis inte. Men något krav på att alla dotterbolag skall granskas kan man inte ställa. Väsentlighetsbedömningar måste göras. En tumregel skulle kunna vara att samma väsentlighetsbedömningar skall gälla som i årsrevisionen. Bolag som man kräver en fullständig revision av skall bli föremål för översiktlig granskning, bolag som man accepterar review eller annan form av rapportering från vid årsrevisionen kan vara ogranskade.

Kanske en praktisk åtgärd för dessa ogranskade bolag då kan vara att låta dotterbolagets VD skriva på de interna bokslutshandlingarna. Det markerar ju i alla fall att extra vikt lägges vid just denna rapport från dotterbolaget.

Granskningens praktiska omfattning

I rekommendationsutkastet har inte intagits några detaljanvisningar för enskilda arbetsmoment. Det har ju varit tradition i FARs revisionskommitté att inte vara så detaljerad. Praktiska anvisningar har i stället utvecklats i läroböcker och kurser m.m. Och så blir det även denna gång även om uttalandet i många avseenden blivit utförligare än traditionen bjuder.

Det bör dock nämnas att IFAC har en detaljerad bilaga över olika tänkbara granskningsåtgärder vid en review. Denna återfinns på sid 117 ff i 1988 års Omnibusupplaga från FAR. Här kan praktiska tips erhållas.

Samtidigt bör kanske påpekas att många av granskningsåtgärderna är av sådan natur att viss erfarenhet krävs för deras utförande. Översiktlig granskning torde, trots benämningen, inte komma att bli någon nybörjarsyssla.

En eller flera

Uppdraget att översiktligt granska delårsrapport kan för vissa företag komma att omfatta en eller flera rapporter. Om bara en av flera angivna delårsrapporter blir granskad – vilket kanske kan förmodas bli förhållandet till att börja med – uppstår frågan hur detta anges. I inregistreringskontraktet används ju begreppet ”huruvida”. Om granskning ej skett skall detta alltså framgå. Följande formuleringsförslag kan lämnas: ”Denna delårsrapport är ej granskad av bolagets revisorer” med tillägg i förekommande fall av ”Översiktlig granskning genom revisorerna kommer däremot att företas/resp har däremot företagits) av rapporten för perioden x-y”.

Oavsett om en eller flera delårsrapporter skall bli föremål för översiktlig granskning blir det viktigt att i samband med vårens revisioner – om ej tidigare – diskutera de praktiska effekterna av denna nya situation. Alla frågor får säkert inte sina slutliga lösningar vid första försöket. För både företagen och deras revisorer måste väl få tillgodoräknas en viss inkörningsperiod?

Anders Scherman, auktor revisor, Hagström & Olsson i Malmö