Om styrelsen ”sitter” på viktig information som borde gå ut till aktieägarna, ska revisorn då själv lämna informationen vidare till bolagsstämman?
Om revisorn föreslår att något borde rättas till inom bolaget men styrelsen struntar i det, ska revisorn då tala om detta på stämman även om det inte rör sig om något direkt fel? Jan Blomberg, som är vice VD i Procordia, anser att de här frågorna är värda att diskutera och överväga.
I vissa allvarliga situationer borde revisorn gå förbi styrelsen och rapportera direkt till bolagsstämman även om det inte är några direkta fel som begåtts.
Det anser Jan Blomberg, VVD och chef för Ekonomi och finans i Procordia AB. Han tycker att det är dags att åtminstone ta upp frågan till diskussion.
– Det kan röra sig om att lämna information om förhållanden som kan påverka värderingen av ett börsbolag – men där styrelsen trots erinringar från revisorerna ”sitter” på informationen utan att vilja t.ex. i årsredovisningen föra den vidare till aktieägarna, säger Jan Blomberg.
Viktiga affärshändelser
Det kan vara som t.ex. i fallet Fermenta den omständigheten att ett fåtal affärshändelser påverkade resultatet ganska ordentligt.
– I ett sånt fall tycker jag att revisorerna ska säga till styrelsen att ta upp detta i årsredovisningen. Det rör sig ju om en väsentlig upplysning till marknaden.
Men om styrelsen inte gör detta ska revisorerna alltså på stämman tala om att de till styrelsen framfört sin uppfattning om hur mycket de aktuella affärshändelserna påverkat vinsten – och att styrelsen struntat i att informera om detta?
– Jag vill inte påstå att jag har ett färdigt svar på det, säger Jan Blomberg. Men jag tycker det är viktigt att frågan ställs. Upplysningar som är väsentliga för bedömningen av bolaget kan behöva komma fram i sådana här fall. Både styrelsen och revisorerna sitter på aktieägarnas mandat. Om den ena instansen inte lämnar information finns det skäl för den andra att göra det.
Företag i gungning?
Gäller detta speciellt företag som är i gungning och har stora huvudaktieägare?
– Ja, sannolikheten talar för att det framför allt är viktigt då. Men även i företag med god lönsamhet kan man tänka sig att ett par, tre affärer får mycket stor inverkan på resultatet. Då är detta viktig information för aktieägarna på vilkas uppdrag revisorerna arbetar.
Jan Blomberg medger att det finns vissa svårigheter med resonemanget:
– Revisorerna får aldrig bli affärsansvariga. Det måste man vara noga med. Därför kan det bli känsligt för dem att gå förbi styrelsen, som har det högsta affärsmässiga ansvaret. Det är först när revisorerna anser att det hänt viktiga saker i bolaget som revisorerna sagt till om och som bör rapporteras vidare – först då bör revisorerna agera. Första steget ska alltid vara att gå till styrelsen. Någon extra påminnelse ska dock inte behövas. Om styrelsen sedan inte gör någonting bör revisorerna kunna gå vidare till stämman.
Svår sits för revisorn
Jan Blomberg säger att han är medveten om att det här kan bli en ganska besvärlig situation för en revisor – att inte ha det affärsmässiga ansvaret men ändå tvingas göra en på sätt och vis affärsmässig bedömning.
Jan Blomberg betonar att det inte kan vara i särskilt många fall som ett sånt här förfaringssätt kan komma i fråga. Det måste gälla mycket speciella och väsentliga förhållanden.
Om det blir nödvändigt att rapportera vidare på det här sättet kan det också hända att det är bråttom. Det går kanske inte att vänta till ordinarie bolagsstämma. Revisorerna kan då begära en extra stämma. Ska de göra det?
– Det finns i alla fall en tidsaspekt här som är värd att fundera över, säger Jan Blomberg. Hur de olika detaljerna ska lösas kan jag inte gå in på så mycket. Vi pratar ju ändå bara om undantag. De flesta bolag sköter sig och styrelsen brukar också vara angelägen om att lyssna på revisorerna och göra de ändringar som föreslås.
Sällsynta problem
Men man ska inte bortse från problem även om de är sällsynta. Jan Blomberg berättar historien om engelsmannen som tjänstgjort på UD åren 1903–1950 och efteråt berättade om uppgifterna som han fått från alla sina rapportörer: ”Jag fick höra de mest vilda rykten om olika krigsförberedelser och olika orsaker till varför krig kunde utbryta. Till slut lyssnade jag aldrig på det där. Så här i efterhand kan jag konstatera att jag bara hade fel två gånger.”
– Det är samma sak, säger Jan
Blomberg. De få fall man missar – undantagen – kan vara av väldigt omfattande karaktär. Jag vill i och för sig inte ta undantagen som utgångspunkt för att ändra något som i övrigt fungerar bra. Men man måste vara öppen för att undantagen faktiskt inträffar. Det är bra om revisorerna funderar över hur de ska agera om styrelsen inte vill vidta någon åtgärd och revisorerna själva bedömer det som viktigt.
– Grunden till denna och många andra diskussioner vi har är egentligen att det finns en förvaltningsrevision här i Sverige, påpekar Jan Blomberg. Om det gällde, såsom i många anglosaxiska länder, att bara granska räkenskaperna vore problemet mycket enklare. Nu måste man vidare tänka på att revisorerna inte får gå för långt så att de skadar företaget genom att kila förbi styrelsen och gå direkt på stämman. Detta kan skapa problem.
Möten med revisorerna
Jan Blomberg säger också att han har mer och mer sympati för tanken att styrelsen träffar revisorerna regelbundet:
– Det ska inte behövas några speciella skäl. Det är lämpligt att revisorn träffar styrelsen, går igenom sina iakttagelser och berättar vad han själv tycker och tänker om bolagets sätt att följa god redovisningssed. Samtidigt får styrelsen möjlighet att ställa frågor. Styrelsen kan till och med behöva stärka sin ställning gentemot revisorerna genom att ha mer kontakt med dem. I dag finns ofta ingen kontakt alls.
Inge Wennberg