Nynäs Petroleum har via omvägen över Venezuela ”drabbats” av amerikanskt inflytande. Det har lett till att det gamla svenska oljebolaget numera har en audit committee. Under två år har den sammanträtt fyra gånger.
AB Nynäs Petroleum är ett av de sällsynta företag i Sverige som har en audit committee.
Stora förändringar
Bakgrunden till det är den ägarmässiga förändring som företaget genomgått på senare år.
1982 såldes hela den svenska bensin- och oljerörelsen till Shell. Affärerna inriktades mot två nischer: dels bitumen (bindemedel för asfalt), dels nafteniska (vaxfria) specialoljor.
Sedan 1982 baserar Nynäs hela sin råoljeförsörjning uteslutande på s.k. tung olja från Venezuela. Den råoljan är rik på just bitumen och nafteniska oljor.
Till det nya nischtänkandet fogades en internationalisering och decentralisering av Nynäs verksamhet. I dag görs över hälften av bolagets affärer utanför Sverige.
1986 resulterade de mångåriga kontakterna med Venezuela i att den statliga oljeindustrin under holdingbolaget Petroleos de Venezuela S.A. (PDV) gick in som hälftenägare i Nynäs. Dessutom konverterade Investeringsbanken ett lån motsvarande 23 procent. A. Johnson & Co HAB, numera Axel Johnson AB, behöll 27 procent.
I samband med detta inleddes ett investeringsprogram på 800 Mkr över tre år. Ett raffinaderi i Belgien införlivades med Nynäs 1986. Samtidigt förvärvades nya marknadskanaler för att sälja företagets produkter.
I dag har Nynäs två produktionsställen i Sverige och ett i Belgien. Distribution och försäljning sker över hela Västeuropa.
Organisatoriskt är Nynäs indelat i åtta operativa affärsområden som skär över den legala organisationen på ungefär 35 bolag.
Finansdirektör Jan Lindström berättar:
– Affärsområdesverksamheten är ekonomiskt styrd efter ett operativt koncept så att ansvaret för finansiella poster inte ligger ute på affärsområdena utan är centraliserat till en finansorganisation uppbyggd kring en intern bank i Sverige och ett finansbolag i Belgien i form av ett coordination center, ett återförsäkringsbolag, en pensionsstiftelse och rörelse- och projektfinansiering.
Företaget har cirka 1.000 anställda varav färre än 2 procent på gruppnivå. Resten finns ute på de åtta operativa enheterna.
Hälftenägaren Petroleos de Venezuela syftar inte bara till att arbeta med att prospektera och utvinna olja i hemlandet. Man vill också ta del i förädlingsledet.
Internationella joint ventures
Därför gav man sig 1986 in i fyra internationella joint ventures – två relativt omfattande i USA, en ren raffinaderirörelse i Västtyskland och så affären med Nynäs.
– Venezuela var egentligen det första OPEC-landet som slog in på den här policyn, säger Jan Lindström. I dag har Kuwait och Saudiarabien följt efter med engagemang i BP resp. Texaco.
PDV påverkades naturligtvis av att man gick in i amerikanska bolag. En stor del av utbildningen för de venezolaner som kommit längre i oljeindustrin sker i USA. Ett viktigt faktum är också att de operativa enheterna i Venezuela under paraplyorganisationen PDV härstammar från multinationella oljebolags (Mobil, Exxon, Shell m.fl.) tidigare engagemang i landet. Påverkan av amerikanska värderingar är stor.
– Det är utan tvekan så att PDVs två nya stora engagemang i USA har lett till att institutionen audit committee förts fram till våra venezolanska delägare, säger Jan Lindström. Det var i det perspektivet som förslaget dök upp även inom Nynäs Petroleum.
Förslaget visades all respekt. Reaktionen från de två svenska ägarna till Nynäs blev positiv.
Extra säkerhetsnät
Varför det?
– En intressant fråga som jag kanske bör vara försiktig att uttala mig om, säger Jan Lindström. Jag tror i ärlighetens namn att det inte var hundraprocentigt genomtänkt. Men jag har nog fått känslan av att man upplever en audit committee som ytterligare ett säkerhetsnät.
Som ett ”hängsle” att sätta på sig som inte kan göra någon skada?
– Exakt.
Nynäs Petroleum har Bohlins som revisor. Men när beslutet om att införa en audit committee fattades hade man faktiskt tre revisorer. De tre ägarna hade använt var sin revisor vid förvärvsförhandlingarna 1986.
– Från managements sida, fortsätter Jan Lindström, försökte vi avstyra det hela med motiveringen att de regler och förordningar som gäller i USA – med den relativt sett mer komplicerade redovisning som krävs där – inte går att tillämpa på svenska förhållanden. Ansvarsmässigt förändras inte heller styrelseledamöternas roll på något sätt. Detta leder till att en audit committee här blir en byråkratisk apparat som inte fyller något speciellt stort syfte.
Jan Lindström hade i stället förordat en ordning där auktor revisor Sten Lundvall på Bohlins en gång om året skulle berätta för styrelsen om det arbete som revisionsbyrån utfört. På det sättet skulle man få en kommunikation med samtliga styrelsemedlemmar och inte bara ett par stycken. (En från varje delägare, är sammansättningen i denna audit committee.)
Jan Lindström fick inte mycket gehör för att de amerikanska legala reglerna starkt skiljer sig från de skandinaviska.
Kommitténs uppgifter
Det blev en audit committee. Dess uppgift beskrevs. Kommittén skulle förbättra den direkta kommunikationen mellan styrelsen och de externa revisorerna. På styrelsens uppdrag skulle den titta på revisorernas rapporter, utvärdera och samtycka till revisionsprogram, gå igenom de interna kontrollsystemen, överväga revisionsfunktionernas förslag till förbättringar och fastslå bolagets huvudsakliga redovisningsprinciper m.m. Kommittén skulle då och då rapportera till styrelsen om sina aktiviteter.
Och hur har det gått?
– Helt bortsett från det icke oväsentliga faktum att det funnits lite att anmärka på inom Nynäs Petroleum så får man nog säga att effekten av det här organisatoriska greppet har varit liten, säger Jan Lindström.
Fyra sammanträden på två år
Nynäs audit committee har sammanträtt totalt fyra gånger under två år. Det skulle enligt planerna ha varit åtta gånger. Jan Lindström, som suttit med, skulle också vilja påstå att sammankomsterna varit av lösare karaktär. Det har inte varit något kristallklart audit committee-möte.
Finns det en osäkerhet angående vad kommittén ska göra?
– Jag tror att man egentligen inte har tänkt igenom syftet med det här från början. Genom att kommittén har setts som något som ”inte kan göra någon skada” har arbetet blivit dåligt fokuserat på själva syftet.
Jan Lindström fortsätter:
– Nynäs är ett företag med en hel del intressanta tillväxt- och strukturfrågor. De frågorna är viktigare än redovisnings- och audit committee-problem, som blivit sekundära. Vi har ett väl utvecklat internt rapportsystem med maskinell rapportering inom gruppen. Vi har fastlagda redovisningsprinciper. Basen finns där i väldigt hög grad när det gäller principer och instrument.
– Visst kan man alltid sitta och dryfta spörsmål kring lagerredovisning och lagervärdering som man kan i alla tillverkande bolag. Men kan medlemmar i en audit committee lämna konstruktiva synpunkter på sådant som ligger långt ner i organisationen?
– Ska jag vara riktigt ärlig har ännu inte mycket av konstruktiv natur kommit ut av idén om en audit committee, säger Jan Lindström. Min högst personliga tolkning är att vi går mot en avveckling av vår audit committee och ersätter det hela med att styrelsen möter Sten Lundvall en gång om året.
Inge Wennberg