Revisionsbyråers konsultverksamhet KKs enkät

Kommerskollegiets enkätundersökning om revisionsbyråernas konsultverksamhet har nu publicerats. Det är svårt att finna några direkt överraskande inslag, skriver FARs biträdande generalsekreterare Margareta Damberg, som läst och här kommenterar rapporten.

Revisorernas och revisionsbyråernas konsultverksamhet har från och till varit föremål för debatt. Påståenden om denna verksamhets omfattning och inriktning har mera haft karaktären av spekulationer än varit väl underbyggda uttalanden om sakförhållandena i branschen. Så inleder Marcus Näslund, numera Hagström & Olsson, sin rapport om revisionsbyråernas konsultverksamhet. Utredningen startade på Kommerskollegium (KK) för ungefär ett år sedan under hans tid på revisorsenheten där. Nu har KK överlämnat rapporten till Civildepartementet.

Enkätundersökningen föranleddes bl.a. av debatten förra hösten i fackpressen om revisorsrollen kontra konsultrollen. På KK var man mån om att framhålla att skriverierna i pressen bara var den utlösande faktorn och att man en längre tid sökt bilda sig en uppfattning om konsultverksamhetens omfattning och inriktning. Bristen på egen kunskap ansågs besvärande på KK när debatten blossade upp.

Undersökningens syfte var alltså att skaffa KK en samlad och mer tillförlitlig kunskap som utgångspunkt för fortsatta diskussioner med bl.a. revisorsorganisationerna.

Vilka var med?

Urvalet har gått till så att man försökt få med samtliga moderbolag bland de auktoriserade och godkända revisionsbolagen. Avsikten var att moderbolagets uppgifter skulle omfatta hela koncernen. Detta urval kompletterades med ett slumpmässigt urval revisionsbyråer företrädda av godkända revisorer. Enkäten skickades därmed till 82 auktoriserade och godkända revisionsbolag (varav merparten var auktoriserade) och 66 byråer företrädda av godkända revisorer. Någon uppdelning av populationen efter byråstorlek gjordes inte – däremot har svaren i rapporten sorterats och analyserats efter byråstorlek, till vilket jag återkommer.

Med detta urval ansåg man sig med rimlig säkerhet kunna uttala sig om konsultverksamheten inom revisionsbyråbranschen. Redovisade svar ligger på drygt 80 % och sammanlagt 95 svar har bearbetats. Dessa omfattar totalt drygt 8.000 personer, varav 1.290 auktoriserade revisorer och 604 godkända. Undersökningen uppges därmed omfatta ca hälften av alla kvalificerade revisorer med en klar övervikt för auktoriserade revisorer eller 75 % av de auktoriserade revisorerna och 35 % av de godkända. Man får dock hålla i minnet att det är byråernas konsultverksamhet man velat skaffa sig en bild av och inte de enskilda revisorernas.

Vad är konsultverksamhet

För att kunna kartlägga revisionsbyråernas konsultverksamhet har man varit tvungen att definiera konsultverksamhet och ange var gränsen går mellan konsultverksamhet och revision. Den definition man valt har man hämtat från Reginald Jägerhorns forskningsrapport, ”Revisorn som konsult och rådgivare”, Helsingfors, 1981. Avgränsningen mot revision har därmed gjorts så att all serviceverksamhet som inte omfattas av den lagstadgade revisionen ansetts falla inom området konsultverksamhet. Denna avgränsning konstateras i rapporten vara mycket förenklad men den enda som står till buds för närvarande. Marcus Näslund framhåller också att det är i främsta hand gentemot förvaltningsrevisionen som det är svårt att dra någon mer exakt gräns.

Han betonar att följande huvudfrågor bör hållas isär:

”Vad för slags konsultverksamhet ska en revisionsbyrå över huvud taget ägna sig åt?” och ”Vad för slags konsultinsatser kan en revisor/revisionsbyrå göra åt en revisionsklient utan att äventyra sin opartiskhet och självständighet som revisor?”

Tyngdpunkten i enkäten och rapporten ligger på den första frågan, d.v.s. på vad som är förenligt med en revisors yrkesutövning.

Enkäten

Enkäten bestod av tio huvudfrågor och omfattade personalstruktur, konsultområden, konsulttjänsternas ekonomiska omfattning, de omsättningsmässigt största konsultområdena, konsultverksamhetens organisation samt utvecklingen på konsultsidan under 80-talet och framåt.

Svaren

Enkätsvaren finns återgivna i form av icke helt lättolkade diagram och stapeldiagram med vissa kommentarer. (31 sidor av den 76-sidiga rapporten utgörs av stapeldiagram över de olika konsultområdena.) Som bidrag till kartläggning av revisionsbranschen är resultaten delvis intressanta och säkert värdefulla för KKs möjligheter att förstå den yrkeskår man har tillsyn över.

Några direkt överraskande inslag är svåra att finna. Utredaren konstaterar dock i sin sammanfattning att ”konsultverksamheten inom revisionsbranschen inte har en sådan ’alarmerande’ omfattning som vissa intressen velat göra gällande”. Möjligen skall man därmed tolka att resultatet varit överraskande för KK – hade man haft en annan bild så hade väl knappast utredningen satts igång. I rapporten konstateras också att de”farhågor” som i olika sammanhang framförts bl.a. i massmedia om att revisionsbyråerna drastiskt håller på att förändras genom att konsulter/specialister tagits in, kommit på skam. Marcus Näslund säger sig inte med bästa vilja i världen kunna se konsulternas/specialisternas andel som något ”hot” mot den traditionella byråstrukturen, utan anser det snarare vara så att andelen konsulter/specialister och annan konsultpersonal är förvånansvärt liten. Han säger att utvecklingen går mot en viss expansion på konsult- och specialistsidan och då främst hos de större byråerna, kanske också hos de medelstora.

Eftersom man såvitt jag förstår inte kan säga om svaren är representativa för de olika storleksgrupperna så nöjer jag mig med att återge siffror för samtliga 95 byråer. Marcus Näslund ägnar en hel del utrymme i rapporten åt att analysera skillnaderna i svaren mellan olika storlekar på byråerna. Den intresserade hänvisas till rapporten som kan beställas hos KK.

Personalstrukturen

Figur 1 visar personalstrukturen för samtliga byråer i undersökningen. Konsulter/specialister och annan konsultpersonal uppgår till 15% av totalt anställda på byråerna.

Konsultområdena

Av de 32 konsultområden som revisionsbyråerna hade i uppgift att ta ställning till, har 18 visat sig vara sådana som byråerna sällan eller aldrig ägnar sig åt. Dessa framgår av fig. 2.

De vanligast förekommande konsulttjänsterna framgår av fig. 3, där jag har listat de 10 främsta i prioritetsordning. Med de främsta menar jag de som lämnas mycket ofta eller ofta. Resultatet i rapporten visas endast i form av stapeldiagram och inte i absoluta tal. Därför gör min sortering inte anspråk på att vara exakt.

Klart dominerande är skatterådgivning bland byråernas konsulttjänster. Denna tjänst är både vad som lämnas och vad som efterfrågas oftast.

Antal konsulter per område

Rapporten visar inom vilka områden konsulter/specialister och annan konsultpersonal är verksamma. Det är alltså inte fråga om hur mycket tid de lägger ner på ifrågavarande områden, utan endast om de är verksamma inom områdena. Skalan för antalet personer framgår inte, och utan möjlighet att vara exakt här heller tolkar jag diagrammet så, att följande områden är de fem viktigaste för konsulter/specialister respektive annan konsultpersonal.

Konsulter/specialister:

1. Skatter (råd etc, upprättande av deklaration)

2. Finansiell planering

3. ADB/redovisningsområdet

4. Skatter/biträde etc i skatteprocessen

5. Administrativ styrning

Annan konsultpersonal:

1. Redovisning/biträde

2. Utredningar

3. Budgets, prognoser

4. Finansiell planering

5. Investeringsfrågor

Marknadsföring

Marcus Näslund ger även några synpunkter på byråernas benägenhet att marknadsföra sina tjänster, som jag funnit svårt att härleda ur det rapporterade undersökningsresultatet. Han konstaterar bl.a. att byråernas benägenhet att marknadsföra tjänsterna är tämligen blygsam och att marknadsföringen är koncentrerad till de traditionella områdena. (Han anger dock inte vilka dessa är.) Han passar också på att ge sin syn på marknadsföringen av revisionsbyråernas tjänster: ”För egen del ser jag endast positivt på detta.”

Andel av faktureringen

En fråga som varit svår att få svar på är hur stor del av byråns/koncernens totala fakturering som svarar mot konsultarbetet. Svårigheterna uppges ha varit både av den arten att byråerna inte kunnat göra den aktuella uppskattningen, och att vissa svar inte gått att bearbeta. Rapportförfattaren anser sig dock kunna få vissa indikationer av svaren som han kan lägga till grund för en del slutsatser:

* Konsulters/specialisters och annan konsultpersonals andel i procent av byråns/koncernens fakturering uppgår i genomsnitt till 24,5 %. (I 21 % av svaren anges andelen vara mindre än 10 %, i 30 % av svaren 10-20 % och i 49 % av svaren mer än 20 %.)

* Revisorernas och revisorsassistenternas konsultinsatser i procent av byråns/koncernens fakturering under senaste räkenskapsår har uppskattats till genomsnittligt 15,5 %. (I 22 % av svaren har man angivit andelen till högst 20 %, i 58 % till 20-30 % och i 20 % till mer än 30 %.)

Marcus Näslund har också analyserat resultaten för olika typer av revisionsbolag och har bl.a. funnit att revisionsbyråer som företräds av godkända revisorer (ca 60 % av samtliga i denna grupp) har angivit att andelen är 30 % eller däröver. En klar tyngdpunkt för dessa byråers konsultinsatser ligger på redovisningssidan och då särskilt redovisning/biträde.

Största konsultområdena

De fem omsättningsmässigt största områdena rangordnades av byråerna själva:

1) Skatter (råd etc. upprättande av deklarationer)

2) Redovisning/råd

3) Redovisning/biträde

4) Företagsvärdering

5) Budgets/prognoser

Övriga områden med framskjutna placeringar är:

Skatter/biträde etc i skatteprocesser

ADB/redovisningsområdet

Företagsöverlåtelse

Bolagsbildningar

Generationsskiften

Finansiell planering

Administrativ styrning

Investeringsfrågor

Utredningar

Även här vågar sig Marcus Näslund på en del personliga funderingar. Han tror att frågor som rör informationsteknologi och internationalisering kommer att spela en betydligt större roll i de stora byråerna och anser att det kommer att finnas ett behov av specialistkompetens där inom dessa områden.

80-talet

Endast 64 byråer har redogjort för hur dess konsultinsatser utvecklats under 80-talet. En majoritet av dessa anser att det skett en expansion inom konsultsidan. Var fjärde anser att läget varit oförändrat. Detta är totalsiffror oberoende av revisorskategori. Om man enbart håller sig till auktoriserade revisionsbyråer så anser nära 3/4 av dessa att konsultverksamheten expanderat. 1/4 anser läget vara oförändrat. Bland förklaringarna som återges i rapporten är att ”komplexiteten i företagsvärlden har ökat och då särskilt genom det regelverk som omger företagandet. Detta har i främsta hand satt spår på skattesidan.” Skatteområdet är också det område som i de flesta fall anges som orsak till att konsultinsatserna ökat.

Andra områden som uppges ha expanderat är ”ADB, företagsöverlåtelser, företagsvärderingar och företagsanalyser, finansiell planering, administrativ styrning och informationsteknologi”. Expansionen anges i flera fall ha skett genom att man anställt eller knutit till sig specialister/konsulter.

Byråer som företräds av godkända revisorer visar en något avvikande bild i och med att hela 26 % anser att både en minskning och en ökning har skett. Skatteområdet anses vara ett expansionsområde och redovisningsområdet ett krympande område. Främsta orsaken uppges vara att biträdesuppdragen på redovisningssidan går tillbaka.

Framtiden

För bolag med auktoriserade och godkända revisorer visar svaren att 62 % tror på en fortsatt expansion på konsultsidan, även om man i flera fall tror på en avmattad ökningstakt. Drygt 30 % tror att läget har stabiliserat sig och 85 % tror på en minskning.

Bl.a. följande expansionsområden återges i rapporten:

* De ”traditionella” områdena

* Skatter

* ADB

* Företagsvärdering

* Informationsteknologi

* Budget, Prognoser

* Finansiering

* Utbildning

Ökad kompetens bedöms vidare komma att krävas p.g.a. bl.a. internationaliseringen.

Byråer med enbart godkända revisorer visar en mycket splittrad och inte särskilt optimistisk bild vad gäller konsultsidans utveckling. Enbart var tredje tror på en positiv utveckling för byrån. Drygt 40 % tror på ett oförändrat läge, 15 % på en minskning.

Rapportens slutkommentar

Rapportskrivaren sammanfattar med att påpeka att rapporten på intet sätt är ett försök att lämna en fullständig redogörelse över konsultverksamheten inom revisionsbranschen. Han hoppas dock att rapporten skall sprida litet mer ljus över området. Hans samlade intryck är, som redan framkommit, att konsultverksamheten inte har en sådan alarmerande omfattning som vissa intressen velat göra gällande. Han avslutar med att ”starkt ifrågasätta om inte det regelverk som omgärdar revisionsbranschens vardag behöver ses över och anpassas till den verklighet vi ser idag”. Han framhåller att detta inte minst är viktigt ”med hänsyn till den ökade internationaliseringen och då främst vad som inom de närmaste åren är att vänta av arbetet inom EG. En harmonisering till vår omvärlds regler är förmodligen oundviklig. Detta måste givetvis också avspegla sig på vår inställning till revisionsbranschens konsultverksamhet.” Det är att hoppas att den utredning som KK nu begärt hos Civildepartementet tar till sig signalerna om en internationellt anpassad syn på revisorns verksamhetsområden. Då är risken måttlig att vi får särregler som försvårar för svenska revisorer att svara mot intressenternas behov.

Margareta Damberg, FARs biträdande generalsekreterare