Att rekrytera folk till revisionsbranschen i Norrland är tufft. I det här reportageblocket pratar vi rekrytering och Norrlandsproblem med Lindebergs i Östersund och Öhrlings Reveko i Sundsvall. Vi talar med Sveriges nordligaste auktoriserade revisor. Han heter Eilert Isaksson och finns på Bohlins i Kiruna. I intervjuserien PROFILEN berättar Reinhold Geijer, Öhrlings Grand Old Man i Norrland, om nästan 50 års arbete på samma revisionsbyrå.
I Norrland är det svårt för revisionsbyråer att få personal med praktisk erfarenhet. En som kan intyga det är auktor revisor Bertil Andersson på Lindebergs Revisionsbyrå i Östersund.
– Färskt folk direkt från skolan har vi däremot inga direkta problem att skaffa.
I Östersund finns högskola med inriktning på ekonomi och redovisning. Det betyder mycket från rekryteringssynpunkt. Lindebergs rekryterar också personal från gymnasiet – d.v.s. sådana elever som gått kameral treårig ekonomisk linje eller också gått den ettåriga ekonomiska specialkursen efter någon annan allmän gymnasial utbildning.
Bra med högskolor
– Av de lokala högskolorna har vi verkligen sett en positiv effekt, säger Bertil Andersson. De är oerhört värdefulla så länge de kan skaffa kvalificerade lärare, vilket kan vara ett problem. Av naturliga skäl söker sig många hellre till de etablerade högskolorna för att kanske kunna vidareutveckla sig själva lite bättre.
– En orsak till att vi har så svårt att få erfaret folk till revisionsbyråerna här uppe är utan tvekan själva Norrlandsproblemet, säger Bertil Andersson.
Han tror att det är särskilt accentuerat i inlandet där det är ont om basindustrier med den kultur som följer med dessa.
– Vi känner av Norrlandsproblemet, säger Bertil Andersson, 54. Ta min generation t.ex. Vi har i de flesta fall sökt oss från våra hemorter till de stora städerna. Där har vi skaffat oss utbildning och hittat vår utkomst.
Och så blir man i allmänhet kvar på den större orten någonstans söderut. Man har skaffat familj och blivit svårflyttad.
– Detta är något av en ond cirkel, säger Bertil Andersson. Vi skulle behöva ha hit de här människorna för att höja kvalitet och nivå på mycket här i Norrland.
Måste skaffa två jobb
Det har också blivit svårare att rekrytera kvalificerat folk genom att man i dag för det mesta måste kunna ordna två jobb. Det är svårt på en hel del platser i Norrland med lågt utbud av arbete. Bertil Andersson berättar om en ledare för ett företag som han har som klient. Det här företaget har extra svårt att få folk till fabrikerna som ligger miltals från Östersund. Den här företagsledaren vill ha regionalpolitiskt stöd i form av personliga fördelar till kvalificerat folk – t.ex. lägre skatt eller avskrivningar av studielån.
Det är klart att det ligger något i detta även om det knappast kommer att genomföras.
Men går det inte att locka med den vackra naturen?
– Jo, det tar bra på dem som sätter värde på den, säger Bertil Andersson. Den kategorin av människor är ofta beredda att gå ner kraftigt i lön för att flytta hit. Det rör sig ofta då om hemvändare. Personer som vuxit upp i trakten.
Men frisk luft och vacker natur har sina avigsidor också. Åtminstone i Östersund.
– Sommarklimatet här är dåligt, säger Bertil Andersson. Min fru, som är från Stockholm, brukar klaga över sommaren och våren. Med det vädret kan man inte locka någon söderifrån. Däremot har vi fina höstar, vintrar och vårvintrar. Men de som trivs ute i skog och mark är inte så beroende av klimatet. De är lättare att locka hit.
Bortkastade pengar
Men vad händer om du sätter in en annons där du söker en auktoriserad revisor med tio års erfarenhet?
– Då har vi kastat bort våra pengar. Det är ingen som söker. Då är det lättare att försöka övertala någon man känner.
Lindebergs Revisionsbyrå har på Östersundskontoret – det enda i Norrland – fyra auktoriserade och två godkända revisorer. En auktoriserad och en godkänd slutade för en tid sedan i turbulensen kring vad som skulle hända med Lindebergs (se Balans 8–9/89 sid 4). De hoppade av och öppnade ett kontor för Bohlins i Östersund.
Totalt har kontoret cirka 25 anställda.
Varifrån kommer egentligen de sex auktoriserade och godkända revisorerna hos Lindebergs i Östersund?
Bertil Andersson har just inte tänkt på det förut. Han har aldrig fått frågan. Men när han räknar efter så framstår det problem vi diskuterar med all önskvärd tydlighet:
– Ja, alla sex är födda och uppvuxna här i länet. Det är typiskt. De har alla bott här större delen av sitt liv.
Klienter har samma problem
Men hur är det med arbetsuppgifterna? Finns det några större företag att revidera här?
– Ja, i alla fall med våra mått mätt. Många av våra klienter behöver kvalificerade ekonomer, dels för egen del, dels ställer de krav på att vi har kvalificerat folk. Klienterna har samma typ av rekryteringsproblem som vi har. Om vi ska ha ett försprång här måste vi kunna visa att revisionsyrket är spännande och utvecklande. Vi måste också visa att vi själva ställer upp med utveckling och utbildning.
– I takt med att vi har kunnat sprida sådan information har vi också lyckats bättre med att locka till oss folk, säger Bertil Andersson. Ska vi lyckas måste vi informera om yrket, yrkesrollen och vårt eget företag. Informationsbehovet är stort. Det är en inrotad gammal föreställning att revisorer är ett tråkigt släkte med tråkiga arbetsuppgifter.
Sedan flera år ordnar Lindebergs studiebesök på byrån för elever på gymnasieskolan, berättar vad man jobbar med och vilka möjligheter som finns i arbetet.
Lindebergs har också varit på högskolan och informerat.
Framgång i Östersund
– Efter den informationen har man därifrån blivit mycket mer intresserad av revisorsjobbet, säger Bertil Andersson. Tidigare hade man en alltför diffus bild av vad vi sysslar med. När vi sökt folk per annons är det många av dem som gjort studiebesök hos oss som hört av sig. De har ju fått veta lite grann om vad jobbet innebär. Det underlättar. Och när de väl börjar här kan de prata vidare med sina kamrater. Det hjälper också.
För Lindebergs i Östersund handlar det inte bara om rekryteringsproblem. Det handlar också om framgång.
Ty Östersund är inget traditionellt fäste för Lindebergs. Historiskt var det Dahlgrens som dominerade i Östersund. Men Lindebergs kom hit 1962 (Bertil Andersson 1965) och lyckades bryta sig in och bli störst i stan.
– Vi har lyckats få tag i personer som fungerat bra och trivts tillsammans, säger Bertil Andersson. Tidigare var vi nästan förskonade från att vår personal attraherades av anbud utifrån. Men under de senaste åren har vi tyvärr tappat några personer som hunnit bli varma i kläderna. Jag har två exempel på personal som slutat kort tid före auktorisation och gått till klienter. Men jag kan förstå dem. De har hamnat på mycket stimulerande arbetsuppgifter även på de nya jobben. Men vi samarbetar bra med dem. Vi ser dem också som ”ambassadörer” för oss. Även om de inte är här längre är de nog till fördel för vår organisation.
Många vill läsa vidare
Även att anställa ”färskingar” direkt från skolan kan medföra vissa problem. Många av de här ungdomarna vill studera vidare.
– I stort sett hälften av dem som kommit till oss har läst vidare – antingen på fritid eller också har de tagit tjänstledigt för studier. Det är skönt om de kommer tillbaka. Det får inte vara för många av kategorin som stannar ett par tre år och sedan försvinner ut.
Ingångslönerna i Östersund är cirka 5–10 procent lägre än i Stockholm.
Det tycks inte ha någon avgörande betydelse.
– Vore det så hade vi naturligtvis lagt upp de pengar som behövs, säger Bertil Andersson. Det man lockar med mest här är utveckling och utbildning. Men lovar vi så måste vi naturligtvis hålla våra löften.
Inge Wennberg