Det händer mycket på revisionsfronten i de nordiska länderna. I Norge och Sverige tycks lagstiftaren gå skattemyndigheternas ärenden i ”lömska” anslag mot revisorernas integritet. I Finland och Danmark brottas man med rekryterings- och utbildningsfrågor. Och vad händer egentligen i Island? Läs Balans översikt av rapporter från de nordiska revisorsföreningarna.

Gunnar Sigurdsson, Island, utsågs till ny ordförande efter Gerd Leira, Norge, när Nordiska Revisorsförbundet (NRF) höll sitt årliga delegerademöte i Vadstena.

Mötet beslöt bl.a. att på ett internationellt tema genomföra Nordiska Revisorskongressen i Bergen den 4–6 september 1991.

Det blev också en lång principiell diskussion om förbundets framtid och inriktning.

Man kom överens om att i ökad omfattning använda NRF som medel för information, påverkan, harmonisering och internationellt gemensamt uppträdande.

Det kan innebära att NRFs ordförande får en annan roll och att NRF behöver ökade resurser. Ett sekreterarmöte förbereder frågan inför ett ordförandemöte våren 1990. Ett konkret förslag ska ligga klart till delegerademötet i Island sommaren 1990.

Balans gör här en kort sammanfattning av de rapporter som de nordiska ländernas auktoriserade revisorsföreningar hade med sig till mötet.

Bättre för skattemyndigheten

I Norge har det hänt mycket. Där har man haft problem med statsmakternas önskan att ändra revisorslagen så att revisorns uppgifter skulle utformas för att bättre passa skattemyndigheternas önskemål.

Bland annat skulle revisor förbjudas att ge råd i anslutning till att årsredovisningen upprättas.

Detta skulle äventyra revisorns oberoende.

Lagen skulle tvinga revisorn att utarbeta en revisionsplan och löpande dokumentera att arbetet utfördes i enlighet med lagar och god revisionssed. Planen skulle på begäran visas för skattemyndigheterna.

Vidare skulle revisor alltid uttala sig om den interna kontrollen i revisionsberättelsen.

Avgående revisor skulle också vara enligt lag skyldig att redogöra för tiden intill uppdragets slut – och dessutom om orsaken till att det upphört. Den redogörelsen skulle bifogas deklarationen.

Stortinget sa nej

Med en rösts övervikt sa Stortinget emellertid nej till förslagen. Majoriteten menade att lagtexterna skulle leda till missförstånd och att revisorerna felaktigt skulle komma att närma sig skattemyndigheterna i sitt arbete. Det skulle kunna bli farligt för förtroendet mellan revisor och klient. Stortingsmajoriteten menade att tankarna bakom förslagen redan täcktes av lagen så långt det var yrkesmässigt och praktiskt möjligt. Däremot blev det bl.a. beslutat att alla bokföringspliktiga verksamheter med över 2 Mkr i driftsintäkter blir revisionspliktiga.

Reglerna om revisorsjäv har blivit strängare i norsk lag. Men Norges Statsautoriserte Revisorers Forening (NSRF) har inte haft något att invända. De egna reglerna därvidlag är fortfarande strängast.

Numera står det också i lagen att en revisor inte får ge konsulttjänster till en klient om det kan påverka eller resa tvivel om revisorns oberoende. Men så står det sedan länge i NSRFs egna regler.

Kvalitetskontroll

Skriftliga påpekanden som revisor gör angående ett företag ska numreras löpande och journalföras.

Förnyelse av auktorisation vart femte år införs. Hur det ska gå till är inte bestämt men Finansdepartementet pekar på den svenska modellen.

Reglerna om sanktioner mot revisorer har preciserats och utvidgats.

Reglerna om tystnadsplikt har ändrats så att NSRF formellt sett har möjlighet att införa en föreningsstyrd kvalitetskontroll.

Den norska föreningen tolkar både de ej antagna förslagen och dem som blivit lag som en önskan från Stortinget om att redovisningslagstiftningen efterlevs bättre och blir föremål för en utvidgad offentlig kontroll. Ändringarna uppfattas inte alls som bagatellartade. Myndigheterna väntas kontrollera revisorerna och deras arbete hårdare.

När det gäller efterlevnaden av redovisningsregler har, som Balans tidigare berättat, en Norsk Regnskapsstiftelse inrättats.

Utvidgad vidareutbildning

På utbildningssidan räknar NSRF med att de ovannämnda lagändringarna kan kräva en utvidgad vidareutbildning.

Föreningens tidning Revisjon och Regnskap har en upplaga som närmar sig 8.000 ex.

Antalet auktoriserade revisorer i Norge uppgick per den 1.3.89 till 1.201 (1.160 förra året). Av dem var 1.106 (1.052) organiserade i föreningen. 92,1 (90,7) procent är därmed organiserade.

Andelen kvinnor bland medlemmarna är 9,5 procent.

I Norge finns inga krav på att man måste arbeta med extern revision för att vara auktoriserad eller medlem i föreningen. Det är i verkligheten bara 76 procent av medlemmarna som arbetar med extern revision.

Trenden mot allt större revisionsbyråer gäller också i Norge. För bara två år sedan fanns mer än hälften av alla auktoriserade revisorer på byråer med nio eller färre auktoriserade revisorer. I år återfinns en ännu större majoritet på byråer med mer än 50 auktoriserade revisorer (”De 6 store”).

Slipper vänta två år på prov

I Island måste man för att bli auktoriserad revisor, förutom akademisk utbildning med revision som specialitet samt minst tre års praktik, också klara fyra praktiska prov med anknytning till yrket.

Dessa prov har hittills bara hållits vartannat år. Nu återkommer de varje år. Det är säkert en välkommen förändring. Vid det senaste provet var det bara 13 av 35 som klarade sig.

Förändringar av den isländska aktiebolagslagen har skett. Ett bolag med minst 100 anställda eller ett aktiekapital på sex miljoner isländska kronor måste ha minst en auktoriserad revisor. Revisorn är skyldig att uttala sig om huruvida årsredovisningen är i harmoni med räkenskaperna och innehåller de upplysningar som lagen kräver. Bolagsregistret får numera inte heller registrera en revisor för ett bolag utan att denne lämnat en skriftlig bekräftelse.

Begränsad avdragsrätt

På skattesidan har avdragsmöjligheterna begränsats. Räntor för bostadsköp får inte längre dras av men i gengäld är ränteintäkter inte skattepliktiga för fysiska personer. Ett visst bidrag betalas till dem som köper sin första bostad. Och en lag om skatt på realränta är på gång.

Avdragsrätten för företag har begränsats. Tidigare kunde varulager skrivas ned med tio procent. Det går inte längre. Avskrivningsmöjligheterna har också försämrats. Tjänstebilar får inte dras av utöver den summa som den anställde får skatta för.

Till isländska investeringsfonder får överföras 15 procent av skattepliktig inkomst mot tidigare 30 procent.

En ny lag om mervärdesskatt väntas träda i kraft till årsskiftet.

En ny lag ställer som villkor för leasingverksamhet att denna revideras av auktoriserad revisor.

Motsvarande gäller handel med värdepapper.

Den isländska föreningen har 180 (170) medlemmar. 158 arbetar självständigt i revisorsyrket. Nio är revisorer i det offentliga och 13 arbetar inte alls med revision.

Svårt att rekrytera

Från Finland rapporteras om rekryteringssvårigheter. Försöken att anlita CGR-revisorer som gästföreläsare på högskolorna har inte nämnvärt underlättat svårigheterna att rekrytera nytt folk till revisionsbyråerna.

Studenterna på de högskolor som tidigare varit stora producenter av redovisningsekonomer är inte längre lika villiga att välja redovisning som huvudämne. Konkurrensen om dessa ekonomer har med andra ord blivit ännu hårdare än förut.

Vissa planer finns på att starta revisionskurser i samarbete med högskolorna. Landets internrevisorer är igång med ett sådant projekt och vill nu också att Föreningen CGR medverkar i de här strävandena.

Vissa finländska statliga verk omorganiseras och ska revideras av oberoende revisorer. Detta är klart i tre mindre verk. I början av 1990 står Statens järnvägar och Post- och televerket i tur.

Nya lagar på gång

Nytt i bolagslagstiftningen är att enbart bolag med en omsättning över fyra miljoner mark eller en balansomslutning över två miljoner mark behöver skicka in kopia av bokslut och revisionsberättelse till registermyndigheten inom två månader. Övriga bolag behöver bara ha papperen tillgängliga för envar på bolagets huvudkontor.

En ny värdepappersmarknadslag gäller sedan den 1 augusti i år.

Ny föreningslag träder i kraft vid årsskiftet.

Fastighetsbeskattningen och lagen om omsättningsskatt håller på att revideras liksom också konkurslagstiftningen. Bokföringslagstiftningen ses över.

Ett nytt allmänt skattesystem är på väg även i Finland. Här, liksom i Sverige och Danmark, gäller det att bredda underlaget och sänka marginalskatterna.

Noteras kan också att en rekommendation om granskning av delårsrapporter är under arbete.

Den finländska föreningens tidning Tilintarkastus Revision redovisar en upplaga på cirka 5.000 ex.

Föreningen har 381 (357) medlemmar per den 31.5.89. Bara drygt 60 procent av dem beräknas vara verksamma i yrket. En majoritet av dessa finns inom de 4–5 största byråerna.

Mer målinriktad studieplan

I Danmark arbetas det i samarbete med handelshögskolorna på att få till stånd en mer målinriktad studieplan. Den danska föreningen anser att utbildningen behöver stramas upp.

De skattemässiga fördelarna med att investera i andelar (kommanditbolag m.m.) har minskats genom att sådana verksamheter beskattas under inkomstkällan kapital. Värdet av underskott har därmed sänkts från 68 till cirka 51 procent. Underskottet kan dock bara avräknas från framtida överskott i samma verksamhet. Vissa undantag finns dock. Bland annat gäller de nya reglerna bara om antalet ägare i andelsverksamheten är större än tio och den skattskyldige inte i väsentlig utsträckning arbetar i verksamheten.

Liknande regler har införts för inkomst av leasing.

Industriministeriet fortsätter med att utforma ett lagförslag för att implementera EGs sjunde direktiv om koncernredovisning. Samtidigt kommer vissa ändringar i bokföringslagen.

Nytt skattepaket

Ett skattepaket i stil med det svenska och det finländska är på gång också i Danmark. Bland mycket annat så sänks bolagsskatten från 50 till 35 procent. Möjligheterna att skriva ned varulager (f.n. 30 procent) ska gradvis avskaffas. Statsskatten består f.n. av en proportionell del på 22 procent och två progressiva delar (”6%-skatten” och ”12%-skatten”). Den proportionella delen sänks till 18 procent, sexprocentsskatten avskaffas och tolvprocentsskatten sänks till åtta procent.

Denna sistnämnda skatt betalas på den del av inkomsten som överstiger 216.400 kr. Kommunalskatten sänks med två procent. Skatten på kapitalinkomst sänks till cirka 40 procent. Underskotten blir värda cirka 40 procent mot cirka 51 procent i dag. Överskotten beskattas f.n. med cirka 57 procent.

En omfattande avdragssanering följer med det nya skattepaketet.

Tidskriften Revision & Regnskabsvæsen rapporterar en upplaga på drygt 7.000 ex.

Danmark har per 1.4.89 2.490 (2.445) auktoriserade revisorer, varav 2.393 (2.366) är medlemmar i föreningen. Procenttalet organiserade är 96,1 (96,8).

Noteras bör att 418 (408) medlemmar har ”deponert beskikkelse”. Vad de egentligen gör finns det ingen statistik över men det antas att övervägande delen är yrkesverksamma.

Översiktlig granskning

I Sverige har ett nytt inregistreringskontrakt trätt i kraft mellan börsbolagen och Stockholms Fondbörs. En ny regel är att börsbolagens delårsrapporter ska upplysa om huruvida de varit föremål för ”översiktlig granskning” (review) av revisorerna. Nu har det dock visat sig att ganska få av de stora börsbolagen brytt sig om att låta göra någon sådan granskning.

Börsledningen tar allvarligt på detta. En orsak till de uteblivna granskningarna kan vara att bolagen överskattar revisorernas tidsåtgång, och därmed kostnaden, för granskningen.

Med stöd av en lagändring har taxeringsrevisioner satts igång vid fyra revisionsbyråer i syfte att undersöka om deras klienter genomfört s.k. skalbolagsaffärer. Tidigare hade Riksskatteverket sagt att den lagändring som möjliggör sådana här ”tredjemansrevisioner” inte skulle rikta sig mot integritetskänsliga företag som t.ex. revisionsbyråer. FAR har motsatt sig förfarandet. En av de drabbade byråerna har med stöd av FAR också vägrat att lämna ut material till skattemyndigheten.

Ändringar i aktiebolagslagen?

Den s.k. Fermenta-affären ledde till att en kommission tillsattes av börsstyrelsen. Kommissionens rapport och andra yttranden ska nu tjäna som underlag för en utredning om ändringar av aktiebolagslagen.

Flera fusioner har ägt rum i revisionsbranschen så att i dag arbetar ungefär hälften av alla FAR-revisorer i de tre största byråerna.

FARs presidium kommer i fortsättningen att systematiskt kontakta de stora byråerna för att diskutera centrala kårfrågor. En arbetsgrupp har också tillsatts för att utreda hur de små byråerna ska kunna tillförsäkras ett adekvat inflytande i FAR.

Lagen om att alla aktiebolag ska ha auktoriserad eller godkänd revisor trädde i full kraft 1988. Registreringsmyndigheten kontrollerar nu att alla bolag har behörig revisor. I en del bolag kan revisorer komma att tvångsförordnas. FAR och SRS har varnat för att unga och oerfarna revisorer kan komma att förordnas på dessa ofta särskilt svåra uppdrag, där företagsledningarna kan ha en negativ attityd till revisorn. Efter en rundfråga från FAR har cirka 200 auktoriserade revisorer förklarat sig tillräckligt erfarna att ta sådana här uppdrag. Listan på dessa revisorer skickas vidare till länsstyrelserna som står för tvångsförordnandet.

Skattereformer

Skattereformer är som sagt på gång i Sverige. Utredningarna om ny företagsbeskattning, ny inkomstbeskattning för privatpersoner och nya regler för indirekt beskattning har presenterat sina förslag under sommaren 1989.

FAR har fullbordat projektet Revision III, som är ett PC-baserat datorprogram för att utarbeta och redigera revisionsplaner.

FARs tidning Balans hade 1988 en TS-kontrollerad upplaga på 14.806 ex.

FAR hade när NRF-rapporten skrevs 1.551 (1.406) ledamöter. Totala antalet auktoriserade revisorer uppgick till 1.879 (1.642). Procenttalet organiserade uppgår till 82,5.

Alla FARs ledamöter utom två är verksamma i revisionspraktik. De två undantagen är generalsekreteraren och biträdande generalsekreteraren i FAR.

FAR-byråerna har totalt cirka 8.100 (7.300) heltidssysselsatta (deltidare omräknade till heltid).

Inge Wennberg