Det här är FAR av idag

Balans har i fem nummer uppmärksammat 75-årsminnet av de första revisorsauktorisationerna. Vi har följt tillkomsten av både ett yrke och en yrkesförening – FAR.

Nu lämnar vi åtminstone tills vidare det historiska perspektivet. I detta och kommande nummer visar vi hur föreningen och yrket ser ut i dag. Vi börjar med föreningen.

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR arbetar främst med yrkesutveckling, utbildning, ledamotsservice, extern information, internationellt samarbete och förlagsverksamhet (dit. t.ex. Balans hör).

Till utbildningen räknas då också dotterbolaget IREV (Institutet för Revisorsutbildning). Förlagsverksamheten kompletteras med det hälftenägda ”infobolaget” FAR/SRS Info HB, som ger nyhetsinformation till ledamöterna och deras klienter.

FARs yrkesutveckling är ett uppdrag som dels är självpåtaget, dels nära nog givet av samhället.

– Förarbetena till vår nuvarande aktiebolagslag säger uttryckligen att t.ex. en utvidgad förvaltningsrevision får bero av ”god revisionssed”, säger FARs generalsekreterare Björn Markland. Det kan man bara tolka som ett direkt uppdrag åt FAR. I proppen till bokföringslagen åberopas vi också.

Det här ansvaret försöker FAR leva upp till på tre olika sätt.

Det första är den direkta yrkesutvecklingen – d. v. s. att arbeta fram regler och riktlinjer för yrket.

Det andra är att hjälpa FAR-ledamöterna att leva efter de reglerna. Hjälpmedel tas fram för det konkreta arbetet.

Det tredje och sista gäller den lite otrevligare men minst lika viktiga uppgiften att hålla efter dem som inte lever efter reglerna – d. v. s. i efterhand ta reda på vad som hände när något gått snett.

Separat disciplinnämnd

Disciplinverksamheten ligger dock sedan 1985 i FARs disciplinnämnd. Den lyder inte ens under FARs styrelse utan väljs direkt av ledamöterna på årsstämman, parallellt med valet av styrelse.

Det är en bra ordning, tycker Björn Markland och biträdande generalsekreteraren Margareta Damberg.

Före disciplinnämndens tid upplevdes naturligt nog en viss kluvenhet inför att hjälpa en kollega med goda råd den ena veckan för att sedan i nästa vecka ta itu med en anmälan mot samma kollega i samma ärende.

Så nu kan ni prata fritt med ledamöter som är oroliga för en eventuell disciplinär påföljd?

– Vi kan säga vad vi tycker inom rimliga gränser, säger Björn Markland. Sedan är det disciplinnämnden som tar ställning till vad som är rätt eller fel.

”Nya” FAR

Det här är en del i bilden av ”nya” FAR – som blev verklighet för tre år sedan. Närmare bestämt den 1 maj 1985. Då inrättades posten som generalsekreterare vid kansliet på Norrtullsgatan.

Samtidigt inrättades en befattning som biträdande generalsekreterare. Men Margareta Damberg fanns då redan på plats sedan 1977. Hon var den första auktoriserade revisor som anställts på FAR, vilket varit mycket värdefullt:

– Det är en stor fördel att utifrån den egna erfarenheten känna vilka behov och krav omvärlden har på en auktoriserad revisor, säger Margareta Damberg.

Björn Markland konstaterar också:

– I den allmänna debatten vet alla människor hur en revisor ska bete sig... Då är det bra att från den egna bakgrunden känna till yrkets verkliga möjligheter och begränsningar.

Tanken när man 1977 anställde en auktoriserad revisor var att lyfta över en del yrkesmässigt utvecklingsarbete från styrelser och kommittéer till kansliet.

Så skedde också – förutom att Margareta Damberg gjorde FARs förlagsverksamhet till vad den är i dag.

Trenden att flytta över utvecklingsarbetet till kansliet accentuerades ytterligare när juristen Urban Engerstedt anställdes 1984. I ”nya” FAR blev han föreningsjurist. Senare har ytterligare en jurist, Anders Strömqvist, knutits till FARs kansli.

Flyttade arbetsuppgifter

Björn Markland var ordförande i FAR innan han gick över till posten som generalsekreterare.

– Som jag sett det, säger Margareta Damberg, fick Björn med sig en betydande del av de gamla ordförandeuppgifterna hit. En stor del av FAR-arbetet koncentrerades till kansliet och generalsekretariatet. Tidigare måste alltför många beslut tas av FARs ordförande – och ibland av hela styrelsen.

– Nu fattas de flesta besluten här – och styrelsen hanterar de övergripande policyfrågorna, precis som det ska vara.

FARs kansli är också direkt inblandat i några av de permanenta nämnderna och kommittéerna. Urban Engerstedt är som jurist sekreterare i disciplinnämnden och regelkommittén, men han är också sekreterare i revisionskommittén.

Regelkommittén utvecklar i första hand etikregler, d. v. s. reglerna för god revisorssed.

Revisionskommittén är en av de tyngre av FARs kommittéer. Där bedrivs hela arbetet med FARs revisionsrekommendationer.

Ingen partipolitik

I skattekommittén är Gunnar Rabe sekreterare. Han tillhör inte FARs kansli, men han är chef för FAR/SRS Info HB. Skattekommittén arbetar med FARs policy i skattefrågor, bl. a. genom att bereda FARs ställningstaganden i skatteremisser.

– FAR bekänner sig inte till någon partipolitisk åsikt i skattefrågor, säger Björn Markland. Men vi tycker att vi måste säga ifrån när FAR-revisorernas expertkunskaper visar att effekterna av olika förslag inte blir de väntade. Och naturligtvis finns det mycket i skattefrågorna som berör auktoriserade revisorer som yrkespersoner. Men det är en känslig fråga vilka frågor som experter ska ge sig in på i remissammanhang.

Björn Markland och Margareta Damberg har faktiskt försökt beskriva FARs åsikter i den frågan. Resultatet blev artikeln ”Var står FAR” i Balans 9/84.

Mer projektgrupper

Utöver de nämnda finns ytterligare ett antal andra kommittéer och projektgrupper.

”Nya” FAR strävar efter att arbeta mer med speciella projektgrupper. I sådana grupper har man redan bedrivit de viktiga utvecklingsprojekten Revision I och Revision II, där Margareta Damberg varit både initiativtagare och projektledare.

I den formen arbetar FAR också vidare med Revision III som ska bli en datorbaserad version av Revision II.

Det är också i en projektgrupp som det viktiga arbetet med revisorns konsultroll har bedrivits. I den gruppen har Urban Engerstedt varit kansliets kontaktman.

Yrkesutveckling

FAR-kansliet för tidrapporter, precis som revisorer på en FAR-byrå.

Av dessa kan utläsas att både Björn Markland och Margareta Damberg ägnar en hel del tid åt yrkesutvecklingsfrågor.

En del av det arbetet består i att de helt enkelt sitter och diskuterar, ibland tillsammans med kolleger från olika byråer. Av de samtalen kommer idéer som t.ex. Sifo-undersökningen bland studenterna m. fl. och olika temaprojekt för Balans.

– Vi försöker analysera omvärldens nya krav på revisorsyrket, säger Björn Markland. En del av det arbetet hänger ihop med styrelsens årliga tvådagars internatmöte om långsiktiga frågor.

Styrelsen sammanträder normalt första måndagen i månaden utom i juli och augusti.

Men vid långsiktsplaneringsmötet är det tabu att prata om vardagsärenden. Då handlar det om större frågor kring framtiden och yrket.

Externa kontakter

FAR har fortlöpande kontakter med bl. a. Kommerskollegium, Riksskatteverket, SRS, Riksrevisionsverket och Stockholms Fondbörs. De kontakterna har formaliserats till s. k. samrådsgrupper. Ofta finns det också anledning till diskussioner med Advokatsamfundet och arbetsmarknadens parter. Men i många fall sker diskussionerna genom personliga kontakter med t. ex. lärare, forskare, politiker och andra opinionsbildare.

Till det externa informationsarbetet hör också att följa med vad som skrivs i tidningarna.

– Jag tycker att vi har kunnat bygga upp ett hyggligt kontaktnät bland journalisterna, säger Björn Markland. Var och varannan dag ringer det någon – mera sällan för att intervjua utan oftare för att få hjälp eller bakgrundsinformation.

– Tidigare fanns det en förväntan att ordföranden eller den särskilda informationskommittén skulle sköta journalistkontakterna, säger Margareta Damberg. Nu har massmedierna fått en fast punkt att vända sig till.

– När jag var nyvald vice ordförande i FAR 1980 var jag närmast livrädd när jag fick mina första pressamtal, berättar Björn Markland. Jag har lärt mig två saker: den ena är att det går att kommunicera med journalister utan att ta till ”tjuvtricks”, den andra är att det inte betyder så mycket om det någon gång skulle bli fel.

Påverka tidigt

Remissvaren var en gång i världen den allra viktigaste kanalen för FARs externa påverkan. Så är det inte längre.

– Det är naturligtvis viktigt att vi säger vad vi tycker i våra remissvar, säger Björn Markland. Men vi har lärt oss – inte minst under Eko-kommissionens arbete 1983-–84 – att det är betydligt mer effektivt att vara ute lite tidigare i beslutsprocessen. När ett betänkande går ut på remiss är prestigelåsningarna redan gjorda.

– Om vi är med på ett tidigt stadium – t. ex. i utredningsskedet eller kanske redan innan någon utredning startat – kan vi ofta påverka berörda personer oberoende av politisk inställning. Ibland kan det t. o. m. vara så att vi själva ska initiera en utredning.

När det gällde t. ex. Eko-kommissionens projekt ”Effektivare företagsrevision” arbetade FAR gentemot kommissionen under hela dess arbetstid fram till betänkandet. Och när det kom till formuleringarna av lagförslaget var även departementet öppet för FARs synpunkter.

Utbildning

FAR innebär också utbildningsverksamhet. Den är sedan 1981 organiserad av IREV, där VD heter Liv Jarness. (IREV presenterades närmare i Balans 8–9/87.) IREV arbetar med grundutbildning och vidareutbildning, samt också med ”seniorutbildning” av revisorer med många år i yrket.

Behovet av utbildning är stort. När det gäller vidareutbildning har FAR (liksom SRS) uttalat att revisorerna bör utbildas minst 120 timmar per treårsperiod.

IREVs verksamhet växer kraftigt. Under det senaste läsåret var antalet lärarledda elevtimmar cirka 140.000 – en ökning med 15 procent jämfört med året dessförinnan.

Man skulle kunna tro att de större revisionsbyråerna har ett relativt litet behov av ett yrkesorgan som kan erbjuda utbildning – och för all del också information och tekniska hjälpmedel – men på vissa områden har det visat sig vara tvärtom. Visserligen svarar stora byråer för egen grundutbildning men de är samtidigt stora avnämare av IREVs vidareutbildning.

FAR har också en utbildningskommitté – en renodlad FAR-kommitté. Den arbetar med de auktoriserade revisorernas utbildningsfrågor inte bara i IREV utan också med utbildning internt på byråer, kontakter med universitet och högskolor m. m.

Kretsar bygger på eldsjälar

FAR har också regionala kretsar. Den verksamheten är väl utvecklad på några håll i landet. I östra kretsen är aktiviteten hög liksom i Södra som bl. a. har tagit initiativ till ett ”regionalt internationellt” samarbete mellan skånska och själländska revisorer.

Enligt FARs Sifo-undersökning bland ledamöterna i höstas är många intresserade av utökad lokal och regional verksamhet.

– Men det krävs eldsjälar, säger Björn Markland. Att bilda kretsar är inget man kan sitta i Stockholm och bestämma om. Det behövs ett genuint lokalt intresse.

Försäkring

FAR ser till att ledamöterna har tillgång till en bra ansvarsförsäkring. FARs styrelse har beslutat att minimiförsäkringen numera ska vara tre miljoner kronor mot tidigare bara 300.000 kr. Utöver det ska varje byrå ha ett ”paraplyskydd” på ytterligare tre miljoner.

FAR inbjöd sju bolag att räkna på försäkringen, men bara två svarade och den tidigare uppdragstagaren Skandia kammade hem ordern.

I Sverige är utbetalningar på revisorsförsäkringar inte så vanliga som i USA och England. Men de har dock visat en tendens att öka.

– Vi ser med en viss oro på utvecklingen, säger Björn Markland. Men försäkringen är fortfarande billig jämförd med många andra ansvarsförsäkringar.

Får alla böcker

FARs ledamotsservice är mycket omfattande. I den ingår att ledamöterna får nästan alla nya böcker som FAR ger ut. Revisorerna får på det sättet praktiska arbetsverktyg i sin hand.

En klassiker är den gröna ledamotsförteckningen. Den var förr ett viktigt påverkansinstrument med artiklar i olika frågor.

Numera sprider den kännedom om revisorer huvudsakligen genom att tala om vilka FAR-revisorer som finns. Förteckningen har en upplaga på drygt 30.000 exemplar och sprids till en rad intressenter och potentiella köpare av revisorstjänster.

Den kanske viktigaste publikationen – FARs Samlingsvolym – började utkomma 1979 på initiativ av Margareta Damberg:

– Jag kom ju från en revisionsbyrå och visste hur jobbigt det var när var och en skulle hålla reda på alla lagar, regler och rekommendationer på egen hand.

Samlingsvolymen har blivit flaggskeppet i förlagsverksamheten. Den trycks numera i 25.000 exemplar, en siffra som man på sina håll i förlagsvärlden har svårt att tro på.

En annan mycket uppskattad publikation är FARs engelsk/svenska och svensk/engelska ordlista, som Margareta Damberg tagit fram.

– Embryot till den ordlistan var en strävan att ge den ”rätta” engelska terminologin för uttryck som hänger samman med redovisning och revision. Ordboken har kommit ut i fem successivt utbyggda upplagor, den senaste nu i dagarna.

Detsamma gäller Key to Understanding Swedish Financial Statements, en liten engelsk skrift som FAR ger ut i samarbete med Sweden Business Report och som är avsedd att läggas som bilaga till engelskspråkiga versioner av svenska årsredovisningar. Den förklarar hur man läser en svensk årsredovisning. De redovisningsbegrepp som används i Sverige avviker ju på flera sätt från dem som används i anglosaxiska länder.

Skriften går ut i 30.000 ex om året. Det finns också en enkelsidig version med lika stor upplaga. De här skrifterna har en tendens att bli kopierade. Just nu ligger utgivarna i upphovsrättsförhandlingar med ett större börsföretag.

Ideella insatser

Arbetet i FAR bygger till stor del på ideella insatser. Styrelsens och kommittéernas ordförande och ledamöter har inga arvoden. Värdet av de här frivilliga insatserna beräknas uppgå till mer än vad de sammanlagda medlemsavgifterna ger.

På tal om pengar har många undrat hur FAR har råd att hålla sig med sin omfattande förlagsverksamhet. Många tror att den subventioneras av FARs ledamöter. Så är emellertid inte fallet. Förlaget ger ett rejält bidrag till FAR. Ledamotsavgifterna skulle behöva höjas med en dryg tusenlapp om inte förlaget gav vad det ger i dag.

Bland publikationerna bör också nämnas de som ges ut av FAR/SRS Info HB. Därifrån utkommer bl. a. FAR/SRS Info, ett informationspaket i cirka 15 omgångar per år som samlas i en tjock pärm med flikar för viktiga områden. Dit hör också Revisorn Informerar, som är revisorernas ”kundtidning” och kommer ut i 85.000 ex nio gånger om året. Infobolaget ger också ut en almanacka med en faktadel på 80 sidor. Den trycks i 120.000 exemplar. Att sälja den är en god prestation på en hård marknad. Varje år säljs i Sverige 25 miljoner fickalmanackor och planeringskalendrar!

Är FAR bra?

Allt det här låter bra. Är FAR bra?

– Det är sällan frågan ställs på sin spets, säger Björn Markland. Reaktionerna från ledamöterna (som kan avläsas i Sifo-undersökningen som presenteras på annan plats i detta nummer av Balans) är glädjande positiva. De vill att vi ska göra det vi gör. De flesta har inga önskemål om att FAR ska göra andra saker.

– Men en del vill att vi ska satsa mer på massmedier och beslutsfattare, och på att arbeta regionalt, säger Margareta Damberg som ansvarat för Sifo-undersökningen. I båda de fallen måste vi aktivera oss, delvis kanske genom att berätta bättre vad vi faktiskt gör i dag. Ledamöterna vill att alla ska ha en positiv och korrekt bild av revisorsyrket. Kraven på information utåt har vuxit. Generalsekretariatet konstaterar också med glädje att styrelse- och kommittéledamöter upplever FAR-arbetet som viktigt och givande. Detta trots en hårdnande konkurrens byråerna emellan.

– Men det går naturligtvis inte att komma ifrån att den egna byrån upplevs som viktigast och att det också uppfattas så av omvärlden, säger Björn Markland. Särskilt när det gäller de långsiktiga rekryteringsfrågorna är det svårt att komma ifrån misstankarna att man i första hand ser till rekryteringen till den egna byrån.

Björn Markland fortsätter:

– Det är dock inte meningen att FAR ska göra vad som görs lika bra ute på byråerna. Vi får aldrig komma därhän att yrkesutvecklingen inte i första hand stimuleras av den naturliga tävlan mellan byråerna att ligga längst framme. Men det finns gemensamma uppgifter inom kåren som det är rationellt att sköta centralt. Det bästa exemplet är nog FARs Samlingsvolym, som vi talade om förut. Ibland måste man uppträda gemensamt för att vara slagkraftig inför politiker, myndigheter m. fl.

Internationellt samarbete

FAR bedriver också ett omfattande internationellt samarbete. Det äldsta samarbetet sker de nordiska länderna emellan. Nordiska Revisorsförbundet (NRF), bildat 1931, lär vara världens äldsta ännu existerande revisorssammanslutning. En gång om året hålls ett delegerademöte där presidierna i alla de fem nordiska föreningarna för auktoriserade revisorer träffas. Det är en stor styrka i kontakten med t. ex. politiker att kunna hänvisa till erfarenheter från de andra nordiska länderna. I NRF överlägger man också om hur Norden ska kunna samordna sin representation utåt för att få bättre slagkraft.

I Europa finns sedan ett år en gemensam organisation för EG- och icke-EG-ländernas revisorer, FEE, där FAR företräder Norden i styrelsen genom Björn Markland.

Och i den stora världsorganisationen IFAC har FAR just fått platsen som vice president genom sin förutvarande ordförande Bertil Edlund. 1990 blir han president om allt går i normal ordning.

Inge Wennberg