Styrelsen revisorn: Slipper bli manipulerad

Rolf Ängfors, 57, är styrelseproffs. Som sådan är han också en av de mest erfarna i Sverige. Han har hållit på sedan 1969. Han anser att kontakterna styrelse/revisorer fått en extra skjuts framåt efter Fermenta. Han är själv noggrannare än förr i sina kontakter med revisorerna.

Goda revisorskontakter kan också skydda styrelseledamoten mot att bli manipuleraD av ledningen, anser Ängfors.

Rolf Ängfors är styrelseordförande i Spendrups, Round Office, NEFAB (ett transportemballageföretag i Hälsingland med 250 mkr i omsättning och fabriker även i England, Frankrike, Spanien och Kanada), Brindfors Annonsbyrå (häromåret utnämnd till Sveriges bästa annonsbyrå med Ikea, SAS och H & M bland kontona) samt i Brunnberggruppen (ett av de större arkitektkontoren).

Han är dessutom bland annat styrelseledamot i Sydsvenska Dagbladet.

Styr på heltid

Rolf Ängfors hamnade i ”styrelsesvängen” när han i slutet på 60-talet var VD för Oscaria. Sedan han sålt detta gamla familjeföretag till Bata blev det styrelsejobb för hela slanten. Det är ”allt han gör” sedan snart 20 år tillbaka. Med gatuhuset i Sigtunas gamla kvarter som bas rycker han ut på sina uppdrag.

Givetvis har han under alla de här styrelseåren träffat många revisorer. Och kontakterna har blivit tätare med åren.

– Det började redan med de kriser som många företag råkade ut för i mitten av 70-talet, säger Rolf Ängfors. Allt fler började då förstå vikten av att förbättra kontakterna med revisorerna. Samtidigt har också revisorerna bättre förstått hur viktig deras uppgift är. Det har, tror jag, vuxit fram en helt ny generation av revisorer som ser på sin uppgift på ett annat sätt än man gjorde förut.

Hur då?

– Revisorerna har blivit en viktig del av makt- och intressebalanserna kring varje företag. Samtidigt har revisorernas rådgivande roll blivit viktigare – och det beror på att mycket blivit så komplicerat. Konsultarbetet har tvingats fram genom att en oändlig massa lagar kommit till. Lagar som väldigt få behärskar. Men jag ser inget problem i att revisorerna ger råd så länge de kommer ihåg sin huvuduppgift.

Nyttig påminnelse

Enligt vad Balans erfarit har kontakterna mellan styrelseordförande och revisorer ökat kraftigt efter Fermenta. Allt fler tar kontakt med revisorerna och vill att de kommer och berättar vad de håller på med. Tycker du också att Fermenta har fungerat som ett slags väckarklocka?

– Trenden till ökade kontakter mellan styrelse och revisorer fanns redan förut. Men att Fermenta blev en nyttig påminnelse för både styrelser och revisorer råder det inget tvivel om.

Men också andra faktorer har betydelse.

– Revisionen har blivit en så pass stor post i företagen att dessa mer och mer vill veta vad de får för pengarna. Kraven har ökat på att revisorerna ska redovisa för sitt fögderi. Och sedan har man ju nästan undantagslöst ställt krav på dem att revisionsbyråerna ingår i ett internationellt nät. En rad olika händelser har lett fram till det växande kravet på att huvudrevisorn har full kontroll över revisionen i samtliga dotterbolag.

Rolf Ängfors anser dock att revisorerna har en del kvar att lära i de här avseendena. De har inte alltid funnit de rätta formerna för att informera och de måste ofta bättre precisera vad de önskar i kontakterna med styrelsen.

– Det här är en ömsesidig process som pågår, säger Rolf Ängfors. Den fungerar bättre och bättre. I de företag som jag själv har upplever jag inte längre några problem av det här slaget.

Klara spelregler

Rolf Ängfors förutsätter klara spelregler för informationen. I regel ska styrelsen direktinformeras eller också ska det vara helt klart att styrelsens ordförande för information vidare till resten av styrelsen.

– Aktiebolagslagen ger alla ledamöter samma rätt till information, säger Rolf Ängfors. Det har ju funnits fall, t.ex. Folksam, där styrelsens ordförande hållit inne med information. I sådana fall anser jag att även revisorerna ska medverka till att övriga ledamöter informeras, även om det egentligen ligger på styrelsens ordförande att informera de andra om allt av vikt.

Rolf Ängfors tycker också att informationen i regel också ska gå till VD.

Noggrannare än förr

Har du i ”dina” bolag på senare tid bett att få bättre kontakter med revisorerna?

– Jag är noggrannare än förr med kontakterna. Där jag är ordförande försöker jag se till att revisorerna är med vid ett styrelsesammanträde en gång om året. Däremot ska de inte vara med vid varje sammanträde. Då kommer de alltför lätt in i det beslutsfattande och ansvarstagande som ligger på styrelsen.

Bokslutssammanträdet är i regel det bästa tillfället för revisorer och styrelse att mötas.

– Där har de tillfälle att kommentera den revisionsrapport som de skickat ut tidigare.

I de bolag där Rolf Ängfors inte är ordförande utan bara vanlig ledamot kräver han i regel att kontakter med revisorerna ordnas om inte ordföranden sörjer för det.

Kontakten styrelseledamöter/revisorer är enligt Rolf Ängfors styrelsens enda egentliga möjlighet att minska risken att bli ställd till ansvar i den mån detta ansvar kan hänföras till ledningen av företaget.

– Om styrelsearbetet står i något så när rimlig proportion till arbetsinsatsen och detsamma gäller för revisorerna, så säger det sig självt att revisorerna har helt andra möjligheter att tränga bakom den ekonomiska verkligheten än vad styrelsen har. Så det är egentligen bara genom ett bra informationsutbyte mellan revisorer och styrelse som styrelsen kan klara sin kontrollfunktion.

Risk att manipuleras

Utan revisorernas hjälp finns alltså risken att styrelseledamoten sitter och inte vet hur han/hon blir manipulerad av ledningen?

– Just det. Då finns risken att man ställs till ansvar för något som man inte känner till. Och även om man sedan blir friad inför domstol, så är utredningar, skriverier m.m. kanske väl så obehagligt som en fällande dom. Den här typen av människor är inte vana vid att bli behandlade på det sätt som rättsväsendet behandlar människor. Man ska ha klart för sig att även aldrig så hederliga styrelseledamöter kan råka in i mycket tråkiga ansvarsproblem trots att de har gjort sitt allra bästa.

Rolf Ängfors ser ingen annan möjlighet att minska de här riskerna än ett gott samarbete med revisorerna.

Naturligtvis är det allra bästa att ha en bra företagsledning. Men när den fallerar är revisorerna mycket bra att ha.

Men fallet Fermenta har inte under det senaste året i något av dina företag lett till en önskan om ökad kontakt med revisorerna?

– Nej, inte direkt. Om Fermenta har det legat närmare till hands att skämta. Men det går inte att komma ifrån att trenden mot bättre kontakter styrelse/revisorer fick en extra skjuts och auktoritet genom Fermenta. Man ska heller inte glömma att fallet Fermenta egentligen träffade revisorerna lika hårt som styrelsen. Då bortser jag från vad som händer vid domstolar. Fermenta måste ha varit en oerhört obehaglig upplevelse för revisorerna. Både revisorer och styrelse måste odla kontakterna sinsemellan.

Ett unikt fall

Mer om Fermenta:

– Många har kanske fixerat sig alltför mycket vid Fermenta. Men kom ihåg att Fermenta är ett så unikt fall att det för de allra flesta ligger långt utanför vad man skulle kunna föreställa sig. Det är väl därför man också drar på munnen åt Fermentafallet. Under de senaste 20 åren har jag intensivt följt ett 50-tal företag i med- och motgång och aldrig sett något som ens kan liknas vid Fermenta.

Kontakterna styrelse/revisorer har ökat och förbättrats, men Rolf Ängfors efterlyser däremot ett bättre samarbete mellan revisorerna själva – när ett företag byter revisorer.

– Det är inte ovanligt att ganska dramatiska saker inträffar när företagen byter revisorer, säger Rolf Ängfors. Jag har egen erfarenhet av det. Tråkiga saker kan plötsligt hända utan att företagsledningen har gjort något särskilt.

Man kan tänka sig två orsaker till detta:

1. Ett företags bokslut kan bedömas på olika sätt.

2. Det är stor skillnad mellan olika revisorers sätt att genomföra en revision.

Kontakt mellan revisorer

– Revisorsbyte kan ibland vara en ganska bra åtgärd – men det är en viktig händelse som det tas alldeles för litet hänsyn till, säger Rolf Ängfors. Det blir sällan klarlagt om revisorsbytet orsakas av att den gamle revisorn och styrelsen råkat på kollisionskurs angående revisionen, och i så fall varför. Då är det ytterst förbluffande att revisorsbytet sker utan kontakt mellan revisorerna. Vad som helst kan hända.

Rolf Ängfors är förvånad över att man kan byta mellan två stora välrenommerade revisionsföretag utan att dessa ser mer på riskerna att en konflikt av viss betydelse kan ligga bakom bytet.

– Jag förstår att det finns en sekretessproblematik i detta, men det borde kunna lösas.

Om ingen direkt konflikt ligger bakom kan man naturligtvis också tänka sig att bytet sker därför att företagsledningen tycker att den gamle revisorn gjort ett dåligt jobb.

– I det läget är det egentligen företagsledningen och styrelsen som utåt sett får skulden för det som händer när de nya revisorerna eventuellt skärper övervakningen och får fram en dramatisk försämring i nästa bokslut, säger Rolf Ängfors. Varulagret eller osäkra kundfordringar värderas kanske på ett annat sätt. Man kan alltid säga att det är företagsledningen som ska se till att varulagret etc. är rätt bokfört. Men jag menar att revisorerna också kan anses ha gjort fel. Det borde finnas en levande diskussion mellan revisorerna om dessa problem. Kollegial hövlighet får inte hindra att man diskuterar en dålig revision. I pressen är det nästan alltid styrelsen som får bära hundhuvudet för sådant här. Det kan vara fel. Därför borde revisorsbyten vara föremål för större uppmärksamhet – åtminstone i börsnoterade företag.

Uppdragsregister

Rolf Ängfors tycker också att det borde vara lättare att ta reda på vilka uppdrag en revisor har.

– Den som söker en revisor vill veta om revisorn är bra, säger Rolf Ängfors. Uppgifterna om uppdragen är offentliga, men det är mycket arbetsamt att ta fram dem. Det som ändå är offentligt borde också göras tillgängligt.

Rolf Ängfors anser att FAR kunde sköta registret.