Efter fallet Fermenta har styrelseordförandena i företagen kommit att se betydligt allvarligare på risken för att kritiseras av revisorerna. Det här är en klar och tydlig tendens. Revisorerna har, erfar Balans, fått allt fler samtal från oroliga ordförande i olika bolagsstyrelser. Balans har diskuterat den nya situationen med ett antal styrelseordförande och revisorer. Relationen styrelse/revisorer har också tidigare uppmärksammats i Balans. Se bl.a. nr. 6–7 och 8–9/87.
Bo Rydin, som i nästa månad blir styrelseordförande och koncernchef i SCA, trycker hårt på att påpekanden som görs av revisorerna aldrig får stanna hos verkställande direktören.
Verkställande direktören i SCA Bo Rydin blir i maj både styrelseordförande och koncernchef i detta företag. Ordförande är han redan i dotterbolag som t.ex. Mölnlycke och Bålforsen.
Utanför SCA håller han i klubban i bl.a. Transatlantic och Kungliga Teatern (Operan). Dessutom är han ledamot av en rad olika styrelser.
Mer information till ordföranden
Har han sett att kontakterna mellan styrelseordförande och revisorer har ökat efter händelser såsom Fermenta?
– Jag har alltid tyckt att det varit fel att information, påpekanden och annat som kommer från revisorerna stannar hos verkställande direktören, säger han. Visst skrivs det revisionsrapporter – men det är så sällan. Det finns ibland ganska små saker som kan vara början till någonting värre. Ordföranden måste vara informerad.
När Bo Rydin kom till SCA som VD begärde han av revisorerna att en kopia av de rapporter som han fick alltid skulle gå till styrelsens ordförande. På det viset var det styrelseordföranden som fick ansvaret för att olika frågor togs upp i styrelsen.
– Jag överlät ansvaret på den punkten. Naturligtvis kan en VD också ta upp de aktuella ärendena i styrelsen – formellt blev vi således två personer som såg till att styrelsen hölls informerad.
– Det finns säkert exempel på att en VD aldrig vidarebefordrat sådant som senare lett till en revisionsanmärkning – då det kanske varit för sent att vidta åtgärder, säger Bo Rydin.
Möter styrelsen i SCA
I SCA tänker Bo Rydin föreslå styrelsen att den en gång om året tar emot ett besök av huvudrevisorn.
– Det gör jag dels eftersom vi utan tvekan är en aning påverkade av Fermenta-händelserna, dels på grund av vår nya organisation, där jag blir både styrelseordförande och koncernchef.
Ett problem med kombinationen ordförande/koncernchef är att den inte är reglerad i lag. Bo Rydin vill genom det årliga mötet med huvudrevisorn försöka förhindra att den nya situationen skulle kunna missbrukas.
Vid mötena med styrelsen ska revisorerna kunna säga ifrån vad de tycker. Men framför allt torde det vara av intresse för styrelsen att kunna ställa frågor.
Huruvida det årliga mötet hade föreslagits utan Fermenta-händelserna i bakgrunden, är naturligtvis en hypotetisk fråga.
– Det kan nog vara bra för en styrelse att en gång om året kunna träffa revisorn och ställa frågor. Det ser jag bl.a. på Operan.
En gång om året räcker
Upplever du i övrigt som styrelseordförande att du behöver mer kontakt med revisorerna?
– Det räcker att man träffas en gång om året, säger Bo Rydin. Det ska till ganska mycket innan man som styrelseordförande ringer upp revisorn och ställer frågor. I så fall är det kris på gång. I de bolag som jag varit ordförande i har det aldrig varit något behov av att direkt ringa upp revisorn.
Kan du se några situationer där man måste vara särskilt noggrann med att hålla god kontakt med revisorn? I Fermenta fanns ju utländska dotterbolag som man kanske visste för litet om.
– I SCAs fall finns det extra goda skäl att ha bra kontakter med revisorerna eftersom vi inte har någon egen internrevision. Det jobbet har vi lagt ut på ett utomstående företag. Dessa revisorer behöver också vara en aning operativa. Vi behöver information inte bara i samband med revisionen utan också kontinuerligt när det eventuellt dyker upp något som ser mindre bra ut. För dotterbolagen ute i världen använder vi en internationell firma. Det är viktigt att också denna kan informera på samma sätt som en internrevision.
Revisorer som konsulter
Att SCA valt att inte ha en egen internrevision beror bl.a. på att man vill förhindra att olika vänskapsförhållanden kan utnyttjas felaktigt.
– Sådana förhållanden kan uppstå också med utomstående revisorer, säger Bo Rydin. Men risken är trots allt mindre.
Internt har SCA controllers. Men sådana sysslar som bekant mera med lönsamhet och inte alls med revision.
I samband med större affärer har SCA vid flera tillfällen konsulterat sina revisorer.
– Jag kan se faran i att de då arbetar som rådgivare åt oss, säger Bo Rydin. Men hittills har problemet gått att hantera. Dessutom är det svårt att hitta någon annan vettig lösning. Revisorerna besitter ofta stor kunskap i sådana här frågor. Det vore dumt att inte fråga dem. Sedan gäller det för dem att verkligen kunna uppträda som revisorer när de gör sin granskning i efterhand. Vore jag revisor skulle jag uppleva det som en viss svårighet. Men den har som sagt gått att hantera.
Nya kontrollsystem
Bo Rydin anser också att revisorerna spelar en viktig roll när det gäller nya finansiella instrument.
– Man har ju sett hur det har gått snett med optioner och annat, säger Bo Rydin. Här bör revisorerna vara med och hitta lämpliga kontrollsystem innan företagen startar sådan verksamhet. Det ligger verkligen i företagsledningarnas intresse att ha kontroll över den här nya verksamheten, där besluten ofta fattas väldigt snabbt.
Bo Rydin säger att revisorerna således kommer att ha fullt upp att göra i framtiden.
Måttligt förtjust är han i en del av de stora internationella revisionsföretag som svenska revisionsbyråer samarbetar med.
Höga revisionsräkningar
– De här firmorna är väldigt dyra. Revisionsräkningarna börjar bli mycket höga när man tar in allt fler internationella bolag. Revisionen får faktiskt inte kosta hur mycket som helst.
Bo Rydin har också exempel på att kvaliteten på det arbete som utförs av de internationella revisionsjättarna inte alltid är så hög.
– Man kan få revisionsarbetet väl så bra utfört av lokala firmor som tar betydligt mindre betalt, säger Bo Rydin. Det här är någonting som revisionsbyråerna i Sverige bör tänka på. De bör arbeta på system för att koppla ihop sådana här små lokala firmor med revisionen härhemma. Kan man ordna god kvalitet till lägre kostnad finns det alla skäl att göra det.
Att stora internationella firmor gör sina missar kan Bo Rydin i och för sig förstå.
– Dessa företag består också av människor, de anställer också nytt folk. Men de har bl.a. stora overhead-kostnader. ”Small is beautiful.” När det gäller service.
Inge Wennberg