Drömmen för många unga revisorer är att få tillbringa några år på en utländsk revisionsbyrå. Auktor revisor Anders Hult på Reveko i Stockholm hör till dem som fick chansen. Hos Thorne Ernst & Whinney i Toronto fick han en grundlig inblick i hur det är att vara revisor i Kanada. Tillsammans med Jo-Anne Olafson, Chartered Accountant med svenskt påbrå, redogör han här för det kanadensiska revisorsyrket.

Varför blir man Chartered Accountant i Kanada? Många lockas av titeln Chartered Accountant (CA) på grund av yrkets höga status.

Buy me a drink, I’m a C.A.!!

Auktorisation som revisor (Chartered Accountant) representeras i Kanada av en examen.

Till skillnad från Sverige behöver auktorisationen inte förnyas, utan det enda som krävs är ett upprätthållet medlemskap i en revisorsförening (Institute of Chartered Accountants).

För att i artikeln särskilja det svenska begreppet auktoriserad revisor från det kanadensiska Chartered Accountant (CA), använder vi genomgående den kanadensiska benämningen där det är applicerbart.

CICA uttalas inte ”sicka” utan ”siajsiäj”.

1986 gav ”the Long-Range Strategic Planning Committee”, en kommitté inom CICA (the Canadian Institute of Chartered Accountants), ut en rapport baserad på enkäter där följande konstaterades:

  • De flesta människor ser på CAs som pålitliga, yrkesmässiga, förtroendeingivande, högkvalificerade och kompetenta.

  • Folk inom näringslivet anser att CAs på ett bra sätt arbetar för att etablera redovisnings- och revisionsnormer.

  • CAs har ett gott rykte för sin objektivitet och sitt oberoende.

  • Det är stor efterfrågan på CAs som rådgivare till små och medelstora företag.

  • CAs utgör den största gruppen av revisorer/redovisningsmän i Kanada.

  • De flesta ekonomichefer (CFO) i kanadensiska företag har examen som Chartered Accountant.

Att arbeta på revisionsbyrå är också lockande för många personer på grund av den status, utmaning och flexibilitet som arbetet innebär.

I Kanada är det så att den som blir Chartered Accountant, behåller denna examenstitel så länge han/hon betalar sina medlemsavgifter till institutet och så länge han/hon följer gällande regler för yrkesmässigt uppträdande. Långt ifrån alla som ger sig in på revisionsbanan har tänkt sig att stanna kvar och arbeta inom en revisionsbyrå. Följaktligen kommer ofta nyckelpersoner i olika företagsledningar från yrkesgruppen Chartered Accountants. Dessa fortsätter normalt att använda titeln ”CA” efter sina namn i offentliga sammanhang, på visitkort, när de undertecknar brev och skrivelser etc.

Utbildnings- och praktikkrav är också sådana att de garanterar solid bakgrundskunskap och erfarenhet inom praktisk företagsekonomi för dem som uppnår CA-nivån. Man kan därefter t.ex. välja att arbeta inom näringslivet, utbildningsväsendet eller den offentliga sektorn. För en CA som arbetar på auktoriserad revisionsbyrå erbjuds många möjligheter att arbeta med och studera olika typer av företagsmiljöer. Detta kan naturligtvis påverka personen i fråga i valet var han/hon vill arbeta om det skulle bli aktuellt att lämna revisionsbyrån.

Bland annat på grund av denna exponering har revisionsbranschen vissa problem som vi kommer att diskutera senare i artikeln. För att läsaren skall förstå de omständigheter som en kanadensisk revisor arbetar under, ger vi först litet bakgrundsinformation om revisorsyrket.

Bakgrund

Redovisning/revision är ett ganska nytt yrkesområde i Kanada. De första lokala föreningarna för revisorer bildades på 1880- och 1890-talen av revisorer/redovisningsmän, av vilka de flesta kom från Skottland och England. På grund av deras ursprung finns det många likheter mellan de kanadensiska och de brittiska yrkeskårerna och deras regler.

1902 bildade dessa föreningar tillsammans en nationell förening. Denna kallades ”the Dominion Association of Chartered Accountants” som numera övergått till att kallas CICA.

1946 började CAs utveckla skrivna regler för yrkesmässigt uppträdande, och 1968 utgav CICA för första gången sin handbok, som då var den enda tillgängliga regelsamlingen rörande redovisnings- och revisionsnormer i Kanada. 1975 fick CICAs handbok officiellt erkännande i lagstiftningen (The Canada Business Corporations Act) som norm för företagens redovisning. Eftersom denna lagstiftning har överlåtit till CICA att ta ansvaret för att utarbeta normer, upplever yrkeskåren väldigt litet påverkan från olika statliga organ i dessa frågor.

1981 började CICA arbeta tillsammans med statliga representanter för att utveckla redovisnings- och revisionsnormer även för den offentliga sektorn.

De olika föreningarna

CICA har mer än 41.000 medlemmar. Yrkeskåren är självstyrande med regler för professionellt uppträdande som är mycket långtgående och som innehåller höga etiska normer.

CICA

  • Utveckling inom redovisnings- och revisionsområdena.

  • Att samarbeta med landets regering, olika departement samt andra rikstäckande organisationer.

  • Att föra fram yrkeskårens synpunkter på vissa problem av rikstäckande karaktär.

  • Att utge tidskriften CA Magazine och andra publikationer.

  • Att inhämta och sprida information över hela nationen.

  • Att representera den kanadensiska yrkeskåren internationellt.

Provinsiellt

  • Utbildning, fortbildning och antagande av nya medlemmar.

  • Bevakning av efterlevnad av etiska regler, inklusive disciplinära åtgärder samt utredning av klagomål.

  • Att samarbeta med regeringen, departement samt organisationer inom den egna provinsen.

  • Att inom provinsen sköta informationsspridning och att administrera de tjänster som tillhandahålls inom provinsen.

Delat ansvar

  • Utvecklingsarbete inom yrkesområdet och kurser för CAs.

  • Långsiktsplanering för yrkeskåren som helhet.

Struktur

Kanadas federala/provinsiella uppdelning återspeglas i strukturen inom CAs föreningar. Ansvaret för vissa funktioner ligger på CICA, medan andra ansvarsområden är tilldelade de provinsiella föreningarna och en tredje grupp områden är delade mellan federalt och provinsiellt ansvar.

Både de provinsiella föreningarna och CICA självt är ickevinstdrivande organisationer, som stöds enbart genom medlemmarnas avgifter samt ersättning för vissa typer av tjänster.

Stöd till yrkeskåren/medlemmarna

Allmänt har CICA ansvar för utvecklande av redovisnings- och revisionsregler, medan de provinsiella föreningarna i första hand tar hand om utbildning av nya medlemmar och bevakar professionellt uppträdande och yrkesetik.

Tjänsterna

Ett flertal olika typer av tjänster erbjuds av föreningarna. Tex. tillhandahåller CICA en Technical Advisory Bureau som svarar på frågor om redovisning och revision eller årsredovisningens framtagande. Denna service tar man betalt för, och den erbjuds på Kanadas båda officiella språk, engelska och franska.

Yrkeskåren erbjuder också viss gratisservice som är tillgänglig för allmänheten. Den vanligaste av dessa är skatterådgivning (typ deklarationsbyråer) där CAs arbetar tillsammans med socialassistenter för att hjälpa låginkomsttagare, åldringar, handikappade m.fl. att sammanställa sina deklarationer.

Utbildningskrav

Minimikravet för att börja arbeta inom revisionsyrket är universitelsexamen. För att kvalificera sig som CA, måste den nyanställde fullfölja ett specifikt utbildningsprogram innehållande både krav på praktik hos en auktoriserad revisionsbyrå och ett antal skriftliga tentamina som ges enhetligt över hela Kanada.

Precis som i Sverige möter den kanadensiska yrkeskåren problemet att få tag i och behålla de bästa nyutexaminerade högskolestudenterna. I vissa fall kan man se en trend bort från revision/redovisning som yrkesområde betraktat. Det är svårt att övertyga högskolestudenter om att de som Chartered Accountant fortfarande ges exceptionella karriärmöjligheter ur ekonomisk synvinkel eftersom de vet att skillnaderna i begynnelselön mellan revisionsbyråer och andra nya affärsområden för ekonomer, såsom internationella bankaffärer, blir större och större. Man känner också till att yrkeskåren brottas med ett ökande antal problem i form av stämningar samt svårigheter inom området ansvarsförsäkring.

Eftersom utbildning är en provinsiell angelägenhet, varierar utbildningsprogrammen mellan de olika provinserna.

Det följande är en beskrivning av de steg som en nyanställd måste gå igenom för att bli Chartered Accountant i provinsen Ontario, där ungefär 40 % av Kanadas CAs bor och verkar.

Kursprogram för universitelsexamen

Det finns ett flertal olika högskoleutbildningar som berättigar till att bli CA. Den vanligaste vägen är dock en examen som inkluderar Ontario-föreningens universitetskrav. Dessa krav innefattar kurser i redovisning, revision, skatter, ADB, kalkylmetoder, finansiering, nationalekonomi, handelsrätt och företagsekonomi. Det är också möjligt att arbeta på en auktoriserad revisionsbyrå samtidigt som man fullföljer sina högskolestudier. Samarbets- eller arbets/studieprogram tillåter studenter att registrera sig vid Ontario-föreningen och samtidigt med studierna få arbetslivserfarenhet hos en revisionsbyrå.

Fastän de flesta personer som börjar ett utbildningsprogram för att bli Chartered Accountant har motsvarande civilekonomexamen, finns det också studenter från andra områden, t.ex. humanister. Ingenjörer och studenter med naturvetenskaplig inriktning är också tillåtna att börja detta utbildningsprogram. Revisionsbyråer är i första hand intresserade av att fastställa om en individ har de rätta personliga egenskaperna för att bli Chartered Accountant, mer än vad hans/hennes formella examen innefattar.

Anställning hos en CA

Revisionsbyrån måste vara godkänd av Ontario-föreningen för att få anställa personer som skall genomgå utbildningsprogrammet till CA. Dessa personer kallas internt ”students”. Generellt kan man säga att byråerna måste kunna erbjuda arbetsuppgifter som är varierade i tillräcklig grad för att en ”student” skall få en mångsidig arbetserfarenhet under praktiktiden.

Registrering

Nyanställda (”students”) ansluter sig som medlemmar i Ontario-föreningen när de påbörjar heltidsarbete vid en revisionsbyrå. För de flesta studenter med avklarad examen börjar arbetet i september månad.

Praktisk erfarenhet

För att bli CA krävs tre års yrkeserfarenhet hos en revisionsbyrå. I vissa undantagsfall kan det räcka med två år. Detta om praktikanten (student) har klarat de flesta av de universitetskurser som krävs, och dessutom har haft höga poäng på en ”General Management Admission Test” där man testar analytisk förmåga, problemlösningsförmåga och bedömningsförmåga.

Ontario-föreningens skola för redovisning/revision

School of Accountancy ingår som en del i utbildningsprogrammet efter universitelsexamen.

Antagningsprov (steg 1)

Antagningsproven till School of Accountancy är inom ämnena redovisning, revision och skatter och hålls varje år i augusti och maj. Genom de här proven får praktikanterna tidigt en uppfattning om sin kapacitet och chanser att klara av hela utbildningsprogrammet till CA.

School of Accountancy (steg 2)

Ontario-föreningen håller i juni en fyra veckors heltidskurs inom området redovisning/revision för praktikanter som har klarat inträdesproven, genomgår praktikutbildning och har universitelsexamen. Praktikanterna har normalt inte lön under den här tiden, men de flesta revisionsbyråer har som policy att de antingen betalar i förväg eller återbetalar eleven för de utlägg han/hon har för att studera vid School of Accountancy. Praktikanter i Ontario som följer denna kurs har sedan rätt att skriva Uniform Final Examination (UFE) om de klarar provet som skrivs i slutet av School of Accountancy och fortsätter att uppfylla de praktikkrav som ställs.

Centrala slutprov (Uniform Final Examination) (steg 3)

Ett av de sista kraven för att bli CA är att man klarar de skrivningar som ingår i the Uniform Final Examination. Dessa genomförs över hela Kanada och ges en gång varje år i september. Skrivningarna sträcker sig över fyra dagar parallellt över hela nationen.

När praktikanterna har genomfört detta centralprov måste de också se till att slutföra praktiktiden för att få bli fullvärdiga medlemmar av yrkeskåren.

Hur stor andel klarar de olika proven?

Av dem som följde studieprogrammet för att bli CA i Ontario 1987, klarade 69 % inträdesproven till School of Accountancy, 98 % School of Accountancy-skrivningarna och 47 % Centralproven.

Som framgår av de här siffrorna är det många av dem som startat utbildningsprogrammet som möter alltför höga hinder under utbildningens gång. Olyckligtvis är det så att en del universitetsstuderande aldrig ens överväger revisionsyrket som en möjlig karriär bara för att kvalifikationskraven är så höga. Man får dock i sammanhanget inte glömma bort att sannolikheten att klara av de här proven egentligen är åtskilligt högre, eftersom man har fler försök på sig att genomgå de olika tentamina. Det finns dock begränsningar som säger att de måste vara avklarade inom en viss tid, och att man bara har fyra gånger på sig att skriva om.

Hur är praktikarbetet upplagt?

Under det första året arbetar praktikanten under överinseende av en kvalificerad CA på revisions-, redovisnings- och skatteuppdrag. Han/hon får då hjälp och stöd att utvecklas yrkesmässigt. Samtidigt med detta förbereder man sig under det första året för att skriva de olika tentamina som har beskrivits ovan. Detta förberedelsearbete måste göras på fritiden.

När praktikanterna börjar samla på sig arbetslivserfarenhet, får de också ta större ansvar och arbeta mer direkt med klienternas personal samt planera och koordinera olika revisionsuppdrag. När de har nått denna nivå börjar de också få ta ansvar för övervakning av yngre kollegors arbete. I normalfallet ökas ansvaret inte på detta sätt förrän när man börjar komma in på sitt andra arbetsår.

När man slutligen har genomfört den treåriga praktiktiden och får ut sin CA erbjuds ett stort antal alternativ.

Olika karriärvägar

Ungefär hälften av CAs i Kanada arbetar med revision och klientservice antingen inom den privata sektorn, ickevinstdrivande organisationer eller inom den offentliga sektorn. Eftersom det inte finns något krav att man skall stanna kvar inom den rena revisionsverksamheten för att få upprätthålla sin CA, återfinner man den andra hälften av CAs inom verksamhetsområden utanför revisionsbyråerna.

CAs som önskar arbeta utanför revisionsbyråerna återfinner man vanligen som ekonomichefer, konsulter, internrevisorer, företagsledare eller inom utbildningsväsendet.

CAs på revisionsbyråer

En CA som önskar bli delägare i en auktoriserad revisionsbyrå måste passera ett antal befattningsnivåer inom revisionsbyrån för att uppnå detta delägarskap. Även om det inte finns någon allmänt tillämpad väg eller struktur för detta, är de titlar och ansvar som tilldelas på de olika nivåerna ganska lika mellan revisionsbyråerna. Här följer ett typiskt exempel:

När man varit CA i två år och också arbetat vid revisionsbyrå under denna tid kan man bli utnämnd till ”manager”. Managertiteln innebär att man får ett större ansvar för klientarbete och att man blir mer involverad i ledningen av revisionsbyråns personal.

Många revisionsbyråer har ytterligare en nivå som ibland kallas för ”senior manager”. Normalt har man möjlighet att bli senior manager när man har arbetat i två år som manager. Utöver arbetstiden kräver man att en senior manager skall ha mycket goda tekniska kunskaper inom revisionsområdet, ha god bedömningsförmåga samt ha goda ledaregenskaper. På den här nivån är CAs ansvariga för planering och organisering av de olika uppdragen, utvärdering och ledning av personal samt har ett större direkt ansvar för revisionsbyråns lönsamhet.

Baserat på personlig utveckling och vad olika personer har lyckats uppnå inom revisionsbyrån väljs varje år nya delägare in från gruppen senior managers. De flesta revisionsbyråer har som grundkrav att en CA skall ha minst fyra års erfarenhet som senior manager innan han/hon väljs in i delägarkretsen.

Inom stora revisionsbyråer är det möjligt att bli befordrad till manager efter ungefär fyra års arbetserfarenhet, senior manager efter ungefär sex år och att bli vald till delägare efter totalt ungefär nio till elva års arbete. Inom mindre revisionsbyråer kan det finnas kortare vägar till delägarskap, eftersom man inte har en så formaliserad struktur som inom de större byråerna.

Det har dock blivit allt vanligare att CAs ger sig in på specialistområden, och de tar därmed i allmänhet längre tid på sig att nå delägarnivån.

Befattning

Antal år på denna nivå

Praktikant (student)

2–3

CA

1–2

Manager

2

Senior manager

>4

Partner

Specialisering

Trots att redovisning och revision fortfarande är det största verksamhetsområdet inom de flesta kanadensiska revisionsbyråer, finns det många möjligheter för CAs att specialisera sig på andra områden. Dessa kan vara skatter, ADB-revision, konkurs- och obeståndsutredningar, företagsvärderingar, fusioner, företagsförvärv, bedrägeriutredningar eller konsultationer inom företagsledningsområdet. I de flesta fall låter man inte de nyanställda specialisera sig förrän de har fått ut sin CA.

Specialisering är inte någonting som har formellt stöd från CICA, men är en fråga som yrkeskåren måste ägna tid och resurser åt inom en nära framtid, eftersom CAs inom revisionsbyråerna redan nu har specialiserat sig i mycket hög grad. Fördelarna med att ha auktorisation av specialister vore att dessa revisorer skulle ges ett större erkännande för sina insatser, samt att det därigenom skulle ytterligare höja statusen för yrkeskårens arbete.

Vad innehåller arbetet för CAs på revisionsbyrå?

Precis som i Sverige tillhandahåller CAs många olika typer av tjänster till sina klienter. Förutom den rena revisionen och rapporterandet från detta arbete erbjuds tjänster som skattekonsultationer, framtagande av beslutsunderlag till företagsledningar (ekonomistyrning), allmän rådgivning inom företagsekonomiområdet, företagsvärderingar, ADB-revision, bokföring, konsultationer i allmänhet o.s.v. Själva revisionen är som sagt ändå huvudnäringen.

Revision

I fem av tio provinser i Kanada måste man vara CA för att få ta arbete som revisor och skriva under revisionsberättelser. I vissa provinser får även CGAs (Certified General Accountants) skriva under revisionsberättelser. Denna typ av revisorer har andra utbildningskrav än CAs att leva upp till. Det finns t.ex. inget krav på att man skall ha universitelsexamen, och det ges i Kanada heller inte några centrala prov.

I normalfallet är en revisionsbyrå vald som revisor i ett företag. Alla delägarna har gemensamt ansvar för det arbete som utförs inom byrån och de rapporter som avges. Alla iakttagelser som skrivs i revisionsrapporter och andra typer av PM är underskrivna med byråns firma, inte med den individuelle revisorns namn.

Enligt de etiska regler som gäller för CAs måste en revisor vara objektiv för att kunna avge en revisionsberättelse. Han/hon måste därför vara oberoende i förhållande till revisionsbyråns samtliga klienter. Detta krav innefattar revisorer på alla nivåer inom revisionsbyrån, oavsett om dessa är CAs eller inte.

Revisorns uppgift är att utföra tillräckligt revisionsarbete för att kunna avge en revisionsberättelse. En revisionsberättelse skall innehålla följande uttalanden:

  • Revisorn har granskat årsredovisningen för företaget för en specifik period.

  • Granskningen har utförts enligt allmänt accepterade revisionsregler (GAAS) och inkluderat de tester som revisorn har ansett vara nödvändiga.

  • Att enligt revisorns uppfattning uppgifterna i årsredovisningen är rättvisande och i överensstämmelse med de allmänt accepterade redovisningsreglerna (GAAP), samt att årets uppgifter är redovisade likvärdigt med föregående års årsredovisning.

Naturligtvis är det i vissa fall så att revisorn inte kan avge ett omdöme som detta, och därför finns det också möjlighet att avge orena revisionsberättelser (modified opinions).

Andra skillnader mellan revisionen i Sverige och Kanada är följande:

”Engagement letter”

Detta dokument skrivs under av revisorn och representanter för klienten. Dokumentet är en sorts kontrakt, vilket beskriver det arbete revisorn skall utföra under uppdragstiden, begränsningar av revisorns arbete (t.ex. att revisionen inte nödvändigtvis kommer att leda till upptäckt av bedrägerier) som gäller och naturligtvis även en överenskommelse angående revisorns fakturering.

”Management letter”

I en sådan PM beskriver revisorn för företagsledningen svagheter i företagets interna kontrollrutiner samt föreslår åtgärder. Sådana PM sammanställs i slutet av ett revisionsuppdrag och skickas till det granskade företagets ledning, som därefter kommenterar eller bemöter förslagen från revisorn.

”Representation letter”

Detta dokument innehåller bekräftelser på muntliga löften som har avgivits av klientens företagsledning under revisionsarbetet. Dokumentet avges när revisionsarbetet har slutförts. Dokumentet anger att företagsledningen instämmer i de uppgifter som anges i årsredovisningen, att dessa enligt företagsledningens kännedom är fullständiga och att all information har gjorts tillgänglig för revisorerna under arbetet på revisionsuppdraget. Ett ytterligare syfte med dokumentet är att påminna bolagets styrelse om att riktigheten i uppgifterna som anges i årsredovisningen är deras ansvar.

Ansvarsgränser – ett verkligt problem

Förtroendet för revisorer i Kanada ställdes på prov efter det att två kanadensiska banker gick i konkurs i september 1985. Det var de första bankkonkurserna i Kanada på 60 år. Fallen studerades i efterhand mycket noggrant av en statlig kommission som var speciellt tillsatt för att detaljgranska konkursförloppet i dessa banker. Rapporten från kommissionen behandlade bl.a. rekommendationer till ändringar i hela banklagstiftningen, och den innehöll också kommentarer vilka visar att det finns mycket större förväntningar på revisorernas insatser än de enligt gällande regler egentligen är skyldiga att utföra.

1977 bildade CICA en speciell kommitté som hade till uppgift att undersöka revisorsrollen. En del rekommendationer från denna kommitté har också genomförts. 1985 bildade CICA en annan kommission som hade till uppgift att undersöka förväntningsgapet. Denna kommission slutförde nyligen en serie ”hearings” runt om i Kanada för att från så många som möjligt av Kanadas näringslivsrepresentanter samla information i frågan.

”Non-Audits”

I Kanada behöver inte alla aktiebolag ha revision. Till exempel i Ontario kan det ges dispens från revision om 100 % av aktieägarna röstar för detta. På grund av detta finns det två andra typer av rapporter angående årsredovisningar som utges av CAs i Kanada. Båda de att-satser som dessa rapporter innehåller är för tillfället under utredning av CICA. Ordföljden och innehållet kommer att ändras inom de närmaste två åren för att bättre klargöra omfattningen av det arbete som utförts av revisorn på dessa uppdrag. För närvarande kallas dessa rapporter ”Accountant’s Comments” och ”Notice to Reader”.

Review Engagements

En ”Review Engagement” ger en lägre nivå av försäkran från revisorn än som är fallet vid revision. Revisorns kommentarer sammanfattas i dokumentet ”Accountant’s Comments”. Detta dokument säger att revisorn har granskat årsredovisningen genom att ställa frågor, göra jämförelser och diskutera dess innehåll, men revisorn har inte utfört revision av årsredovisningen. Dokumentet säger inte öppet, men antyder, att årsredovisningen har presenterats i enlighet med allmänt accepterade redovisningsregler (GAAP).

Non-Review Engagements

En ”Non-Review Engagement” har ännu lägre försäkransnivå än en ”Review Engagement”, och dokumentet som utfärdas av revisorn är i det här fallet ”Notice to Reader”. Den här typen av uppdrag, precis som namnet Non-Review antyder, kräver bara av revisorn att han organiserar tillgängliga redovisningsdata på ett sådant sätt att han kan följa dem in i årsredovisningen, men utan att han granskar dess innehåll eller underlag. Upptäcker han felaktigheter under arbetets gång korrigeras naturligtvis dessa. Dokumentet ”Notice to Reader” säger att revisorn inte har reviderat, granskat eller på något annat sätt gjort några försök att verifiera riktigheten i årsredovisningsuppgifterna, utan årsredovisningen är endast sammanställd för att utnyttjas i ett specifikt syfte (t.ex. som bilaga till en deklaration).

Vad kan vi vänta oss av framtiden?

Informationsteknologi

Behovet av att utveckla kunskaper på ledande nivå inom informationsteknologi är mycket stort för CAs. Yrkeskåren har mycket omfattande och värdefull erfarenhet inom detta område som är av stor nytta för de klienter som kan behöva assistans. CAs kan, om inte rätt insatser görs, förlora delar av detta konsultområde till andra revisorsgrupper eller t.ex. till rena datakonsulter som redan är etablerade inom närbesläktade områden.

Ett sätt som yrkeskåren använt sig av för att befästa sin ställning inom området informationsteknologi är att engagera sig inom utveckling och utgivning av böcker som exempelvis ”Computer Control Guidelines”, vilken först publicerades 1970 och som utgavs i en ny version 1986. Den här boken har blivit så populär att den bl.a. har översatts till ett flertal olika språk. Genom ett fortsatt engagemang i den här typen av projekt kommer yrkeskåren att befästa sin ställning som auktoritet på området.

Anställa och behålla de bästa studenterna

Ett sätt att rätta till missuppfattningen att mindre än hälften av alla revisorspraktikanter någonsin får ut sin CA, är att yrkeskåren måste föra ut att detta bara är sant för den som skriver för första gången, och att det faktiskt finns möjligheter att skriva om sina tentamina.

Som en ytterligare åtgärd, och för att kunna tävla med lönerna som erbjuds de bästa universitetsstudenterna från t.ex. industriföretag, måste revisionsbyråerna förmodligen börja erbjuda bättre ingångslöner och förmåner samt också ha ett starkare samband mellan den anställdes individuella prestationer, lönen och andra förmåner.

Specialisering

Nästan två tredjedelar av CAs i Kanada stöder uppfattningen att CAs bör tillåtas ha specialistområden trots att detta ännu inte fått officiellt erkännande från CICA. Specialisering hjälper dock CAs att möta marknadens snabbt ökande krav.

Vidareutbildning

Fastän CICA och de provinsiella föreningarna erbjuder vidareutbildning, finns det för närvarande inget krav på att CAs skall genomgå sådan utbildning. Så fort en revisor har fått sin CA finns det inga krav på att han skall genomgå vidareutbildning. De flesta CAs arbetar dock ändå hårt för att hålla sig à jour med alla nyheter samt utvecklingen inom yrket, men om det fanns ett formellt krav på fortsatt utbildning skulle yrkeskåren få ett ännu bättre ansikte utåt.

Förväntningsgapet

En av orsakerna till kårens nuvarande problem är förväntningsgapet. Rekommendationerna från den kommission som CICA tillsatt i denna fråga måste naturligtvis genomföras så snart som möjligt.

Otvivelaktigt är det så att yrkeskårer i andra länder erfar liknande utmaningar. För att kunna möta dessa utmaningar och kraven från en annars snabbt föränderlig värld som auktoriserade revisorer arbetar i, måste yrkeskåren lita till sin egen framsynthet och styrka i form av kompetenta medlemmar. Utbytet av information mellan olika länder kommer också att få mycket stor betydelse i denna strävan, i synnerhet då utvecklingen går mot en mer internationell marknadsekonomi.

Anders Hult, Auktor revisor vid Reveko i Stockholm och Jo-Anne Olafson, Chartered Accountant

Litteraturförteckning

”Keeping Accountable: Facts About Canadian Chartered Accountants” (CICA).

”Planning Your Future as a Chartered Accountant, 1986-1987” (ICAO).

”Conversations about being a Chartered Accountant” (ICAO).

”Questions and Answers about Thorne Ernst & Whinney” (Thorne Ernst & Whinney).

”Institute of Chartered Accountants of Ontario Annual Report”, 1986.

”Meeting the Challenge of Change”. Report of the CICA Long-Range Strategic Planning Committee, 1986.