Efter sedvanlig remiss till ledamöterna har FARs styrelse beslutat om några ändringar i redovisningsrekommendationerna. Dessutom har FARs redovisningskommitté traditionsenligt gjort ett höstuttalande om två redovisningsproblem.
En redovisningsrekommendation från FAR är utarbetad av FARs redovisningskommitté och fastställd av FARs styrelse efter remiss till ledamöterna.
Det finns emellertid också ett förstadium till rekommendation som kallas förslag. Texten i ett förslag kan komma att bearbetas, och tanken är att alla berörda skall ha tid på sig att anpassa redovisningen till de föreslagna riktlinjerna.
När ett ämnes art anses motivera det kan ett utkast till rekommendation publiceras. Ett utkast har endast behandlats av redovisningskommittén.
Slutligen kan redovisningskommittén publicera uttalanden i redovisningsfrågor. Inte heller dessa har styrelsebehandlats, utan de står helt för kommitténs räkning.
Uppgraderingar
Vid varje tillfälle finns det därför rekommendationer i olika stadier av färdigställande. FARs styrelse har i höst, på förslag av redovisningskomittén och efter remiss till alla FAR-ledamöter beslutat om några uppgraderingar.
Förslaget till rekommendation om redovisning av extraordinära poster har upphöjts till definitiv rekommendation. Rekommendationen får nummer 13 i den löpande numreringen.
Utkastet till rekommendation om omräkning av utländska dotterföretags redovisningar för intagande i koncernredovisningen har upphöjts till förslag.
Det avsnitt i rekommendation 7 om redovisning av avtal om förhyrning och uthyrning av anläggningstillgångar som handlar om sale and lease-back har upphöjts från utkast till förslag.
Justeringar i nuvarande rekommendationer
FARs styrelse har därutöver på förslag av redovisningskommittén beslutat om ett antal ändringar i befintliga rekommendationer. En del av dessa ändringar har karaktären av språkliga rättelser som det inte finns anledning att särskilt kommentera här. De ändringar som har saklig innebörd är följande:
I rekommendation nr 1 har inlagts ett konstaterande att rätt undertecknare av en årsredovisning är de styrelseledamöter och den verkställande direktör som är valda respektive utsedda när årsredovisningen avges. Ändringen motiveras av att det ibland uppkommer tveksamhet när ett bolag bytt styrelse efter utgången av räkenskapsåret men före det att årsredovisningen avges.
I rekommendation 4 rekommenderas även i fortsättningen att den av FPG/PRI föreslagna procentsatsen i normalfallet används för beräkning av räntekostnadsdelen i avsättningen till PRI-pensioner. Att ingen ändring gjorts på denna punkt får ses mot bakgrund av att FPG/PRI aviserat sin avsikt att från och med 1989 ändra beräkningsmetoden för räntedelen. Den metod som hittills använts för beräkningen har medfört att vissa företag fått alltför låga belopp på rörelsekostnaden och för hög räntekostnad.
I rekommendation nr 7 har, som nämnts tidigare, avsnittet om sale and lease-back upphöjts till förslag. Dessutom har emellertid ett nytt avsnitt infogats i rekommendationen. Det lyder på följande sätt:
”Om ett hyresavtal innebär en avskrivningstakt för anläggningstillgången som skiljer sig från den planenliga avskrivning som det hyrande bolaget tillämpar för egen tillgång av samma slag, kommer bolaget att under viss tid redovisa ett annat resultat än som vore fallet om det i stället självt förvärvat tillgången. Även redovisning av ställningen påverkas.
Om ett hyresavtal innebär lägre avskrivningstakt än vad som är försvarligt – ev värdestegring beaktad – skall bristande belopp skuldföras för att återföras mot hyrestidens slut.
Om resultatet med väsentligt belopp påverkas av att hyresavtal är baserat på snabbare avskrivningstakt, föreligger uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet fullgörs lämpligen genom att i förvaltningsberättelsen eller i not till resultat- respektive balansräkningen ange den ungefärliga resultat- respektive balanseffekten av hyresavtalets villkor jämfört med ett tänkt ursprungligt förvärv av tillgången.”
I rekommendation nr 10 görs bedömningen att en finansieringsanalys som vad beträffar klassificeringen av ett företags aktiviteter har upprättats enligt tankegångarna i den nya amerikanska rekommendationen FAS 95 är acceptabel också för svenska förhållanden. Att som påbjuds i FAS 95 exkludera vissa icke likviditetspåverkande transaktioner från finansieringsanalysen bedöms däremot inte förenligt med kravet i aktiebolagslagen att finansieringsanalysen skall visa finansiering och kapitalanvändning under räkenskapsåret.
I rekommendationen om finansieringsanalyser har också införts följande text om behandlingen av omräkningsdifferenser:
”I det fall företaget som presenterar finansieringsanalysen har utländska dotter- eller intresseföretag vars bokslut omräknas enligt dagskursmetoden uppkommer en omräkningsdifferens som förs direkt till eget kapital. Denna post kan redovisas som en separat post efter internt tillförda medel eller ingå i beräkningen av internt tillförda medel. I det fall investeringar och desinvesteringar i anläggningstillgångar i finansieringsanalysen omräknas till genomsnittskursen uppkommer en avstämningsdifferens som bör redovisas under använda medel.”
I den nu fastställda rekommendation 13 om extraordinära poster konstateras att ”lagens krav att extraordinära intäkter och kostnader skall anges var för sig utan kvittning är att tolka så att dessa intäkter och kostnader skall redovisas i olika poster i resultaträkningen. Kvittning till ett ’extraordinärt netto’ är således ej förenligt med god redovisningssed. Däremot kan den lagstadgade specifikationen av de olika slag av extraordinära intäkter respektive kostnader som kan förekomma lämnas i not till resultaträkningen.”
Redovisningskommitténs uttalande nr 3 om räntearbitrageaffärer har omredigerats för att det klarare skall framgå att uttalandet endast gäller då grunden för räntearbitraget utgörs av rättighet till upplåning i utländsk valuta. Det är således inte avsett att tillämpas analogivis i andra arbitragesituationer.