Revisorn på pass utanför styrelserummet?

I delårsrapporter ska det enligt börsens nya inregistreringskontrakt framgå om de översiktligt granskats av revisorerna. Rapporterna ska också offentliggöras omedelbart efter det att de fastställts. Dessa bestämmelser kan bli tuffa för revisorerna. Ska de sitta på pass utanför styrelserummen i väntan på att skriva på rapporterna? Det här var ett av de problem som diskuterades när Balans ordnade ett rundabordssamtal kring den nya ordningen för att granska börsbolagens delårsrapporter.

Från årsskiftet kommer det nya inregistreringskontraktet troligen att gälla vid Stockholms Fondbörs. En viktig nyhet i kontraktet är de här orden:

”Av delårsrapport ... skall framgå, huruvida bolagets revisorer gjort en översiktlig granskning av rapporten.”

Det finns skäl att tro att bestämmelsen på sikt också kommer att gälla för OTC-bolag och företagen på O-listan. Förberedelser för det är redan på gång.

Detta innebär nya arbetsuppgifter och mer att tänka på för både auktoriserade revisorer och börsföretag.

Inför förändringen kallade Balans till rundabordssamtal. Vice börschefen Lars Bredin ställde upp. Bengt Hane, chef för den ekonomiska informationen vid Volvos finansförvaltning, deltog som en representant för dem som arbetar med att ta fram företagens finansiella information. Från FARs sida deltog auktor revisor Anders Scherman, Hagström & Sillén i Malmö. Han är ledamot av FARs revisionskommitté, som i höst arbetat hårt med att ta fram ett förslag till rekommendation om översiktlig granskning av delårsrapporter.

När detta skrevs var förslaget dock inte färdigt. En del tankar som ligger till grund för arbetet redovisas i en faktaruta här intill [sist i artikeln, red.anm.]

Praktiska och teoretiska problem

Den översiktliga granskningen av delårsrapporter medför problem av både teoretisk och praktisk art för såväl företag som revisorer. Därmed är ingalunda sagt att man från FAR-håll är negativ till förändringen. Den välkomnas, och även om FAR inte var med i diskussionerna om kontraktet har FARs styrelse på ett tidigt stadium givit revisionskommittén uppdraget att arbeta med frågan. Detta bör sägas innan vi släpper kritiken lös.

– När vi i revisionskommittén tagit tag i det här så har vi gjort det som revisorer. Vi ser ”hålen i schweizerosten”. Det är dem vi får ägna vår uppmärksamhet åt, men det vore fel att inte i första hand betrakta de nya reglerna om granskning av delårsrapporter som en god schweizerost.

Säger Anders Scherman innan han ger sin presentation av problemen.

Han konstaterar att den översiktliga granskningen av delårsrapporterna innebär en ny situation. Granskningen är inte lagstadgad. Den är i stället en mellan två parter avtalad arbetsuppgift utan direkt vägledning i aktiebolagslagen.

Den hittillsvarande granskningen av delårsrapporter – som har skett i efterhand som en i högen av många granskningsuppgifter – duger inte som förebild till den granskning som nu ska ske, när rapporterna ska granskas omedelbart i samband med fastställandet.

Nu måste man söka sig till internationella förebilder.

– Då kan begreppet översiktlig granskning liknas vid ”review”-begreppet i de internationella rekommendationerna, säger Anders Scherman.

De internationella revisorsorganisationerna IFAC och det numera nedlagda UEC, och FARs amerikanska systerorganisation AICPA reglerar vad som gäller vid den typ av begränsat intygande (limited assurance) som en review innebär.

Följer review-begreppet

– Vi måste följa review-begreppet, säger Anders Scherman. Om vi skulle arbeta med ”översiktlig granskning” som något alldeles eget svenskt begrepp skulle det bli ganska märkligt. Här är vi styrda av internationella förebilder.

Bengt Hane:

– Men vad tycker du att review ska heta på svenska? Jag tycker att vi ska använda svenska begrepp.

– Jag tycker nog att ”översiktlig granskning” är en rimlig översättning av just review, säger Anders Scherman.

En annan viktig fråga är på vilket sätt det ska framgå om revisorn gjort en översiktlig granskning eller ej. Inregistreringskontraktet kräver bara att det ska uppges ”huruvida” det varit fallet.

Ja, det torde vara få börsföretag som vill ha en delårsrapport med påskriften att den inte granskats.

– Avsikten med bestämmelsen är att höja kvalitén på delårsrapporterna, infogar Lars Bredin. Vi utgår från att alla börsbolags delårsrapporter blir översiktligt granskade.

Här vill man från FARs revisionskommitté inte nöja sig med att styrelsen/ledningen konstaterar att översiktlig granskning har gjorts.

– Om delårsrapporten är granskad måste det framgå genom en rapport från revisorn, säger Anders Scherman. Det är inte styrelsen som ska få avgöra om en översiktlig granskning skett, om denna granskning lett till några iakttagelser och om dessa iakttagelser ska tas med i delårsrapporten. Det måste vara en revisionsrapport som tas in.

Balans: Är det en brist i inregistreringskontraktet att detta inte är klart uttryckt?

– Nej, det tycker jag inte, säger Lars Bredin. Den här meningen i kontraktet är ju noga övervägd.

– En riktig Fermenta-mening, säger Bengt Hane.

– Det kan man noga säga, ja, svarar Lars Bredin.

Anders Scherman tillägger att om review-synen på granskningen ska tillämpas så är det internationellt sett ett oavvisligt krav att beskedet om gjord översiktlig granskning meddelas genom en rapport från revisorn.

Vad är ”översiktlig”?

Men vad ligger egentligen i begreppet översiktlig?

– Vi anser naturligtvis att det innebär en lägre granskningsnivå än revision, säger Anders Scherman, vilket också leder till en lägre nivå av intygande. Det blir ett slags ”negative assurance” om att man inte funnit något fel. Detta skiljer sig från revision som måste mynna ut i ett uttalande om att ”det här är med rimliga reservationer riktigt”. Men den nya översiktliga granskningen ligger på en klart högre nivå än den vi hittills tillämpat för delårsrapporter även om insatserna på delårsrapporterna i de olika börsbolagen har varit mycket varierande. Klart är att det blir fråga om en kraftig ökning av de auktoriserade revisorernas insatser.

Anders Scherman konstaterar också att den här nya insatsen rimligtvis inte innebär att revisorn avrapporterar något från förvaltningsrevisionen. I det här sammanhanget finns det ju inget forum för att diskutera det aktiebolagsrättsliga begreppet ansvarsfrihet.

– Detta kan leda till att det här uppstår ett förväntningsgap, säger Anders Scherman. Men revisorn kan ju fortlöpande göra erinringar till styrelsen enligt aktiebolagslagen. Det är en utväg som också behandlas i inregistreringskontraktet.

En annan fråga är vilken delårsrapport som ska granskas – den som går till Patentverket eller den som allmänheten får? Det förekommer ibland olika versioner. Anders Scherman anser det självklart att revisorn ska granska den rapport som allmänheten får ta del av.

– Den här frågan löser sig bäst genom att vi revisorer inte accepterar några inskränkningar i våra uppgifter såtillvida att vi bara skulle granska vissa saker, säger Anders Scherman.

I dag är det oerhört stor spännvidd mellan delårsrapporternas innehåll. Miniminivån anges i aktiebolagslagen, men många bolag presenterar frikostiga prognoser om vinst per aktie och andra typer av balansrelaterade uppgifter, som också är en del av det som revisorn nu ska granska.

– Man kan tala om ett outvecklat normsystem, säger Anders Scherman. Men tills vidare kan vi knappast kräva att bolagen lägger ribban högre än aktiebolagslagen.

Ögonblickligt offentliggörande

Ett klart praktiskt problem är inregistreringskontraktets bestämmelser om att delårsrapporterna ska offentliggöras omedelbart efter det att de fastställts (av styrelsen).

Frågan är: När ska revisorn hinna göra sin granskning? Den måste ju få ta viss tid. Ska revisorn stå på pass utanför styrelserummet? Eller vid hissen på första våningen?

– Vi förmodar att man precis som vid en årsredovisning lämnar en kommuniké, säger Anders Scherman. Eventuellt kan det ha funnits viss tid för att med revisorerna stämma av innehållet i den. Sedan granskar revisorn den tryckta informationen. Denna slutliga granskning måste få ta viss tid. Så tänker vi just nu i alla fall.

Här protesterar Bengt Hane:

– Nu får ni inte sätta några käppar i våra praktiska hjul, de ska rulla.

– Det blir jobbigt, särskilt under de första fjorton dagarna i oktober då delårsrapporterandet hopar sig och vi måste stå på pass utanför ganska många olika styrelserum, säger Anders Scherman.

Vice börschefen är inte omedgörlig:

– Om man skickar ut en kommuniké bör innehållet förstås vara avstämt med revisorerna.

Men intyget om den översiktliga granskningen kan väl anstå till den tryckta rapporten. Så går det ju till när årsredovisningen publiceras, säger Lars Bredin.

Balans: Enligt kontraktet behöver fastställande efter klockan 18 inte offentliggöras förrän börsen öppnar nästa dag. Då skulle revisorn ha natten på sig...?

– Det ligger mycket i den iakttagelsen men det blir problem med de bolag som bestämt vill sammanträda på förmiddagarna, säger Lars Bredin.

Ett annat praktiskt problem som Anders Scherman presenterar är hur man vid en översiktlig granskning ska hinna få hem ”reviews” från utlandet av väsentliga dotterbolags verksamhet.

– Och det vet jag av erfarenhet: revisorerna i utlandet står inte på pass under första halvan av oktober, säger Anders Scherman.

– Nej, och i augusti när det också kan bli tätt med rapporter har alla semester på kontinenten, kompletterar Bengt Hane.

– Det är omöjligt att göra review över internationella koncerner utan underlag från utlandsrevisorerna, säger Anders Scherman och bläddrar i sina sammanställningar av revisionskommitténs arbete.

”Skönt att beslutet är fattat”

Lars Bredin:

– Innan Anders Scherman vänder blad och jag blir alldeles bedövad av alla problem så vill jag gärna prata lite grann om bakgrunden till det hela, vad som var tanken. Inte för att Anders Schermans invändningar är lättviktiga eller betydelselösa. Men vi är i alla fall befriade från att fatta beslut. Ty besluten är redan fattade och det känns skönt.

Lars Bredin fortsätter:

– Det känns också skönt att ingen har hittat på inregistreingskontraktet för sig själv.

Det här är något som vi resonerat och förhandlat fram. Och funnit rimligt. Bakom ligger föreställningar om att det finns en otillräckligt utnyttjad kompetens hos börsbolagens revisorer. Visst har vi lärt oss av erfarenheter och i det här sammanhanget av Fermenta-debaclet.

– Vi har sagt oss att aktiemarknaden tar emot och värderar delårsrapporter som andra viktiga meddelanden från börsbolagen. Vi har sagt oss att varför inte använda de slumrande kompetenserna hos börsbolagens revisorer till att försöka höja nivån på delårsrapporterna. Förhandlingarna slutade i det som vi diskuterar nu. Det fanns under resans gång andra förslag om delårsrapporter. Börsstyrelsen krävde ju kvartalsvis rapportering tillsammans med kravet på översiktlig granskning. I så fall vet jag inte hur många invändningar Anders Scherman skulle ha haft.

Praktiska konsekvenser

Bengt Hane:

– Men håll med om att ni inte har tänkt på alla praktiska konsekvenser. Det är det allvarliga här. Ni vill att det ska gå undan också.

Lars Bredin:

– Visst finns här praktiska problem som måste tas om hand. Men vi hade underhandsbesked. FAR lovade att tillhandahålla rekommendationer till vägledning för börsbolagens revisorer. Jag föreställer mig att det här också är ett arbete på sikt. Vi får finna utvägar efter hand. Det är inte säkert att de första rekommendationerna från FAR alltid kommer att gälla.

Lars Bredin säger också att det är högst rimligt att revisorerna ska göra sin egen påteckning direkt på delårsrapporten: – Det finns fog för det kravet. Beskedet om översiktlig granskning ska inte lämnas genom bolaget. Det ska framstå ungefär som i en revisionsberättelse. Jag förmodar att det kommer en standardformulering.

Åter till frågan om när granskningen ska ske:

– Nej, det är inte realistiskt att revisorerna ska vänta utanför dörren för att teckna på delårsrapporten, säger Lars Bredin. Men jag vet ju att revisorerna i börsbolagen i regel har en kontinuerlig kontakt med bolaget. Det gör att de inte känner någon större tveksamhet inför att ge ett uttryck för översiktlig granskning tämligen omgående när det gäller delårsrapporter.

En idé från Lars Bredin är att revisorerna gör en översiktlig granskning av ett förslag till delårsrapport. Sen kan revisorn säga till styrelsen: ”OK, det här är jag beredd att skriva under på.” Och så fastställs detta förslag på styrelsesammanträdet.

– Men revisorn måste i alla fall finnas i huset, säger Bengt Hane.

– Ja, han måste finnas tillgänglig, konstaterar Lars Bredin. Vad säger Anders Scherman?

Han tror inte att det är praktiskt att låta revisorer stå utanför alla styrelserum under två veckor i oktober.

Väl förberedda rapporter

– Det är kanske inte så bekymmersamt om delårsrapporterna är väl förberedda, invänder Lars Bredin.

Anders Scherman tror att styrelsesammanträdena måste senareläggas om granskningen ska ske i förväg.

Balans: Men den här tanken på att man offentliggör en oreviderad kommuniké som senare följs av en reviderad delårsrapport? Då har revisorn lite mera tid på sig.

– Ja, på det viset vinner man viss tid, säger Anders Scherman. Ska man sedan ha in rapporter från utlandsrevisorerna så kan det hända att detta är det enda realistiska scenariot.

– Jag förstår att den lösningen tilltalar dig, säger Lars Bredin, men här handlar det om att marknaden ska ha ett besked som marknaden tillmäter betydelse. Ska man gå ut med det beskedet i en form den ena dagen, låta marknaden ta det till sig och sedan kanske komma med besked om att det tidigare sagda var fel?

– Även om så skulle hända så har man ändå höjt kvalitetsnivån till att marknaden inte behöver sväva i ovisshet mer än fjorton dagar, säger Anders Scherman. Hittills har man fått vänta på årsredovisningen i kanske ett halvår för att få en reviderad rapport.

– Jag menar att revisorn bör kunna säga när han granskat VDs förslag till rapport att han sätter sitt namn på papperet om det fastställs av styrelsen, säger Lars Bredin. Då är saken klar. Bör det inte vara en ambition att försöka komma dithän?

Men om det inte går som planerat kan det bli problem.

– Ja, improvisationerna måste ransoneras, säger Bengt Hane. De måste i alla fall vara mycket väl förberedda. I övrigt tycker jag inte att vi ska krångla till det här i onödan. Det praktiska livet måste rulla vidare – även om jag till fullo håller med om logiken i Anders Schermans alla synpunkter.

Överraskande invändningar

Lars Bredin:

– Vi har bara velat låta en befintlig revisorskompetens komma till uttryck. Klart är att det skulle innebära ett visst tryck på revisorerna och företagen, men jag är överraskad över att vi skulle stöta på så många teoretiska och praktiska invändningar. Måste vi verkligen formalisera detta så hårt att kräva 14 dagar för att revisorerna ska kunna skriva på? Som jag ser det skulle det vara en stor förlust för inregistreringskontraktet.

Anders Scherman:

– Ja, det är vår ambition att undvika att det blir problem. Och så strikta krav kommer vi knappast att ställa upp. Men det kan bli besvärligt när det gäller väsentliga utländska bolag.

Lars Bredin:

– När det gäller tidsfaktorn ligger det till så att ingen tvingar bolaget att fastställa sin delårsrapport vid ett visst sammanträde. Kommer det upp något nytt kan bolaget bestämma sig för att inte fastställa den dagen.

Bengt Hane:

–I praktiken har man i sådana fall hunnit slå till bromsarna långt innan det är dags för styrelsemöte. Sådana frågor kommer helt enkelt aldrig upp i styrelsen.