Konsultverksamheten bland revisorer är ingen ny företeelse. Förr i världen var konsulteriet inkörsporten till uppdraget som revisor. Inte tvärtom – som det ser ut i dag.
Auktor revisor Reinhold Geijer kan berätta.
Geijer, i dag 70 år fyllda, började förstås som assistent i branschen. Då handlade det för hans del mest om den tidens typ av siffergranskning.
Men 1947 kom han till Sundsvall. Då startade han mer eller mindre på egen hand ett avdelningskontor till Öhrlings Revisionsbyrå.
Skattekonsulter
Konsultarbetet blev snart en mycket viktig del av verksamheten. Särskilt inriktades rådgivningen på skattekonsultationer.
Det fanns på den tiden mycket litet av skatteexpertis i dagens bemärkelse. Industriförbundet hade någon kunnig person som kunde ringas upp om det blev riktigt komplicerat. Kunskaperna ute i bolagen var tämligen rudimentära.
– Rådgivningen blev ofta inkörsporten till att vi senare fick uppdragen som revisorer, säger Reinhold Geijer. Vi biträdde med att upprätta bokslut med speciell hänsyn till skatteproblematiken. Biträde med att lägga upp bokföringen var ingen ovanlig uppgift.
Det var inte så lätt alla gånger att få revisionsuppdrag på 40-talet. Viss betydelse hade det faktum att redovisningen var mycket enklare på den tiden.
– Revision var ju heller i princip inte lagstadgad för andra bolag än de börsnoterade, säger Reinhold Geijer. Men såsom rådgivare fick vi god kännedom om olika företag. När vi till sist utsågs till revisorer var det för att företagen ville knyta konsulterna till sig.
Kanske gällde den här situationen speciellt ute i landsorten, där man arbetade med mindre och medelstora företag.
– Cellulosabolaget och andra stora företag hade egna resurser när de behövde goda råd, påpekar Reinhold Geijer. I storstäderna var revisorernas arbetssituation förmodligen inte likadan som hos oss.
Specialisering
Så småningom blev konsultverksamheten mer och mer specialiserad. Öhrlings i Sundsvall fick sina första renodlade skattekonsulter för 7–8 år sedan. I de större städerna hade sådana kommit några år tidigare.
När Reinhold Geijer ser på den konsultverksamhet som drivs av dagens revisorer tycker han dock inte att den har gått för långt.
– När det handlar om organisation, redovisning och data i kombination har vi att göra med mycket komplicerade situationer. Då behövs specialister. En vanlig revisor klarar det inte ensam. När jag var ung i yrket var saker och ting inte så krångliga. Jag tycker inte att dagens revisionsbyråer klampar in på andras marknader. Det kommer alltid att finnas gränsfall. Men företagens skattefrågor och dataproblem har definitivt med revisionen att göra.
Ska revisorer ägna sig åt personalrekrytering och sätta in platsannonser i tidningarna?
– Javisst, det har vi alltid sysslat med, även om det kanske inte var så vanligt förr. Företagen ville slippa skylta utåt. De ville inte ha onödigt många arbetssökande springande på kontoret. De ville gärna att vi gjorde en grovsållning bland de sökande.
Svårt dra gränser
Auktor revisor Lars Elvstad, 65, på Bohlin & Jacobsson i Göteborg, började på revisionsbyrå 1946. Han ser inte heller konsultverksamheten som någon nyhet. Även om konsulterna efter hand har blivit fler, så har också revisorerna blivit det.
– Det är alltid svårt att dra en gräns mellan vad som är konsultarbete och vad som inte är det, säger Lars Elvstad. Av tradition har vi revisorer blivit ombedda att hjälpa till med att ordna så att bokföringen utförs på ett sätt som är både lämpligt och lagligt. Detta torde vara ursprunget till konsultverksamheten på revisionsbyråerna.
Liksom Reinhold Geijer mötte Lars Elvstad inte heller några renodlade specialister när han började i branschen.
– Detta är något som har accentuerats under de senaste tio åren, säger Lars Elvstad. Specialiseringen har kommit att omfatta såväl fler människor som fler områden.
Är det en bra utveckling?
– Både ja och nej. Det är bra att det finns folk som är mer professionella än vi var när det gäller de redovisningstekniska instrumenten. Däremot är jag tveksam till vissa av ”ytterområdena” i konsultverksamheten.
Inte privatekonomi
Som till exempel vad?
– Jag tycker inte att vi har anledning att ägna oss åt industriell konsultation, t.ex. när det gäller lagbestämmelser om hur industriell utveckling får bedrivas i bl.a. kemiska branscher. Det ligger utanför vårt område. Däremot kan vi gärna ägna oss åt affärsmässiga sidor av den här kontrollhanteringen. Det gäller dataområdet, kanske också finansieringssidan.
– Revisorer får gärna specialisera sig på skatter och tullar. Men jag är mycket tveksam när det gäller frågor av mera privatekonomisk karaktär, t.ex. hantering av dödsbon, som jag sett exempel på. Att upprätta testamenten ligger också utanför vårt område. Det bör juristerna sköta.
Inge Wennberg