Hexagon tillhör de företag som ofta anlitar revisorn som konsult. Det hänger samman med såväl koncernens affärsidé som dess organisation. Idén är att köpa upp och utveckla företag – f.n. finns ca 120 bolag under Hexagons paraply – och arbetet bedrivs med en mycket liten koncernledning. Behovet av konsulthjälp blir naturligen stort.
Hexagon har ingen sammanställning över revisorsuppdrag av konsultkaraktär för hela koncernen. Varje bolag ansvarar nämligen självt för sådana. Ekonomichef Bo Jansson säger dock:
– En uppskattning av arvodenas storlek för rena konsultuppdrag är cirka 250–300 tkr per år. Det gäller framför allt skatte- och bolagsförvärvsfrågor.
Hexagon-koncernen arbetar efter generella principer som gäller sedan länge. En princip är att ha en liten koncernledning. Den består av bara tre personer: koncernchef/VD, vice VD samt finansdirektör. Sedan finns det också nio befattningar på stabssidan.
Måste köpa kompetens
– Det innebär att vi i form av konsulthjälp köper all annan kompetens som vi behöver skaffa oss, säger Torbjörn Ek, koncernchef i Hexagon under nio år.
Hexagon, med drygt tre miljarder i omsättning 1986, har ingen central controller.
Trots att det finns 120 bolag i koncernen finns det heller ingen internrevisor:
– Eftersom externrevisorn ändå gör sitt jobb enligt de regler som gäller för revisorer i praxis och lagstiftning, så menar vi att det är lika bra att samtidigt utnyttja externrevisorn för de internrevisionsbehov som vi har. Externrevisorn får alltså i direkt uppdrag att också utföra de uppgifter som annars ligger på internrevisionen.
Det kan exempelvis gälla att granska alla transaktioner mellan bolaget och VD samt ledningsgrupp. Men framförallt gäller det VD, som ju i sin tur ska sörja för att bolaget har en tillfredsställande granskning av andra likartade revisionsfrågor.
Även i andra situationer – där utredningar initieras av moder- eller dotterbolag och revisorskompetens är viktig – ber man sina externrevisorer att tillsammans med deras speciella konsulter på revisionsbyrån utföra arbetet.
Företagsvärderingar
Det kan röra sig om ADB-säkerhet och – ganska ofta – om skattefrågor, såväl svenska som utländska.
För Hexagon är det särskilt viktigt att ha tillgång till konsulter som kan värdera företag.
– När vi ska köpa ett bolag – vilket vi ofta gör – tycker vi att det är väldigt smidigt att använda en auktoriserad revisor för företagsvärderingen, säger Torbjörn Ek. Revisorn är ju a priori försedd med tystnadsplikt. Det är bra när vi vill titta på ett eventuellt köpobjekt som innehåller en hel del av hemlig natur. Om det inte blir någon affär är det skönt att vårt eget folk inte har varit inne och tittat på företaget i fråga.
För Torbjörn Ek och Hexagon känns det däremot bra och fullt rätt att en auktoriserad revisor går in och tittar på ett företag.
– Den revisorn har i sin tur kontakt med kollegan på företaget i fråga, och de båda kan då på revisorers språk klara ut väldigt mycket, säger Torbjörn Ek. Det går dessutom snabbt och säkert. Revisorskollegor emellan råder yrkesetik. De bluffar inte varandra. De svarar uppriktigt och snabbt.
Efter det att Hexagons ”undersökande revisor” kontrollerat med kollegan så tittar han/hon naturligtvis på en rad olika saker. Det här slutar med att Hexagon får en mycket initierad ekonomisk och organisatorisk redogörelse för företaget som eventuellt ska köpas upp.
– Blir det ingen affär kan vi lämna tillbaka beskrivningen, säger Torbjörn Ek. Den innehåller för övrigt inte allt. Så vi slipper gå och bära på andras affärshemligheter. Det känns befriande att inte behöva bära på de kunskaperna. Visst skulle vi kunna anlita andra konsulter än revisorer – men då är tystnadsplikten inte densamma.
För Hexagon är det viktigt att ha ett ”rakt” förhållande till en eventuell säljare. Koncernen är redan inne på flera olika affärsområden. Om en affär uteblir kan insamlade informationer bli väldigt känsliga av konkurrensskäl.
– Men vi vill inte smyga till oss konkurrensfördelar, säger Torbjörn Ek. Hexagon får aldrig bli beskyllt för att ha uppträtt som potentiell köpare för att skaffa sig fördelar i den egna verksamheten. Den dagen något sådant skulle hända skulle förtroendet för hela vårt arbete reduceras. Vi är beroende av att arbeta juste.
Därmed inte sagt att Hexagon inte går in i företag och skaffar sig en personligt grundad uppfattning om företag som ska köpas.
– Det behovet har vi fortfarande, säger Torbjörn Ek. Men vi låter revisorn komma först, våra egna behov tillgodoser vi på ett senare stadium.
Den tidpunkt då Hexagon går in för att skaffa en egen bild av ett företag inträffar först när man är helt säker på att företagsaffären är intressant för Hexagon.
Träffar människor
– I det läget går vi inte runt och kontrollerar det som revisorn redan har tittat på, säger Torbjörn Ek. Det revisorn har sagt tar vi för gott. Vi tittar sedan på produkterna, marknadens organisation, kundstrukturen etc. för att få en bild av hur detta skulle kunna se ut om Hexagon grep in. Då handlar det inte om en massa sifferinformation, utan mer om att träffa människor – försäljningschef, ekonomichef o.s.v. – och bilda sig en uppfattning om hur de verkar vara att ha att göra med. Sådant är svårt att få fram via en revisorsrapport.
Hexagons samarbete med revisorer som konsulter har utvecklats mer och mer under 80-talet. Hexagon använder sig både av Bohlins och Bertil Olssons revisorer.
– Det är trevligt att jobba ihop med revisorerna, säger Torbjörn Ek. På konsultsidan har det blivit väldigt nära relationer mellan oss och dem i deras roll som utomordentliga rådgivare. Vi har dock fullständig respekt för deras granskningsuppgifter. Dem skulle vi inte ett ögonblick vilja undandra oss. Inte minst för VD är det viktigt att få impulser av det som revisorerna gör i sin ordinarie granskning.
Varje gång Hexagon har planer på ett knepigt företagsförvärv kontaktas antingen Bohlins eller Bertil Olssons auktoriserade revisorer. De tillfrågas om sin uppfattning om affären i fråga, och hur den eventuellt skulle kunna läggas upp.
– Men jag måste betona att vid den tidpunkten är revisorerna bara en instans bland flera rådgivare, säger Torbjörn Ek. Det är först i de litet större sammanhangen som de spelar sin verkliga roll som affärsrådgivare.
Djupa kunskaper
Revisorerna kritiseras i de här sammanhangen för att de kanske sitter på två stolar?
– Visst händer det att de kommer in och ger direkta råd om affärer som också blir av och som de sedan ska granska, säger Torbjörn Ek. Det är inget stort problem för mig, men jag kan förstå att det kan vara det för revisorerna, åtminstone i ett bolag i kris. Å andra sidan tror jag att fördelarna överväger: genom sina granskningsuppgifter får revisorerna en oerhört djup kunskap om företaget. Av utanförstående personer och organisationer är revisorn den som kan bolaget bäst. Ingen kan mäta sig med revisorn i det avseendet. Det vore affärsmässigt fel att inte utnyttja den kunskapsbas som revisorn besitter.
– En skicklig revisor med en stor kunskapsbas måste rimligen vara en viktig rådgivare, fortsätter Torbjörn Ek. Vederbörande gör i sitt arbete en mängd observationer. Dessa skulle kunna förborgas i revisorns papper. Man bör i stället utnyttja möjligheterna att plocka av revisorn dessa observationer.
Torbjörn Ek utgår då från att varje företagsledning alltid vill bolagets och inte sitt eget bästa.
Stimulerande
– Det är relativt sett billigt att utnyttja revisorer som rådgivare, säger Torbjörn Ek. De har redan kunskaperna, de är initierade, de är sakliga. Deras tidsinsats behöver därför inte bli särskilt omfattande. Märker revisorerna att vi är intresserade av deras arbete så blir de också entusiastiska och engagerade. Revisorer är ju också människor. När vi använder dem som rådgivare blir de stimulerade, reflekterar mera och kommer oftare med nya observationer och idéer om vad som kan göras bättre i företaget.
Finns det inte en risk att revisorerna blir korrumperade?
– Medges, risken finns. Men den ideologiska renheten får inte kosta hur mycket som helst. Den pragmatiska synen måste ta överhanden. Jag kan tänka mig att i bolag som är illa ute kan revisorn komma i en svår sits. Men då är det revisorn som ska stå för kuraget och integriteten och säga: ”Hörrudu, jag gör den här studien åt dig. Men jag måste markera att när jag tar på mig den uppgiften, så åtar jag mig inte att ha någon annan syn på saker och ting än dem som jag tidigare deklarerat för dig angående min roll som revisor.”
Att kunna säga ifrån i ett svårt läge – det är ett krav som ska kunna ställas på revisorn.
På Hexagon har enligt Torbjörn Ek några sådana här situationer aldrig inträffat. Så revisorerna har inte ställts på några svåra prov i det avseendet.
– Det är bra att man inte glömmer bort renhetsaspekten, säger Torbjörn Ek. Det är bra att diskussionen förs. Men den får inte förjaga den verklighet som vi arbetar i.
Intervju med revisorerna
Hexagon har i en tidigare årsredovisning använt sina revisorer på ett okonventionellt sätt. Då refererades helt enkelt ett samtal mellan revisorerna och Hexagons ekonomiledning.
– Genom att öppna för en intervju med revisorerna ville vi tömma av litet mer information till aktieägarna, och verkligen klargöra för dem vad som var bra och vad som kunde göras bättre, säger Torbjörn Ek. Intervjun blev en problemorientering. I den kom fram flera synpunkter som senare ledde till åtgärder. Vi ska återkomma med flera intervjuer i årsredovisningen. Det är självklart intressant för aktieägarna att veta om det finns något i revisorernas kunskapsmassa som skulle kunna göra bolaget bättre.
När det gäller relationen styrelse/revisorer i Hexagon är det ordnat så att revisorerna är med vid det styrelsesammanträde som föregår bolagsstämman. Då lämnas en mycket omfattande revisionspromemoria som bara går till Hexagons styrelses presidium. Därutöver ger revisorerna en muntlig analys över vad som är bra respektive vad som skulle kunna förbättras.
Bland de frågor som Hexagon i nuläget diskuterar med sina revisorer är goodwillavskrivningar. När Hexagon köper små och medelstora företag vill man om möjligt göra omedelbara avskrivningar för att slippa risken för ”luftbubblor” i balansräkningen. Det är viktigt i företag där man vet att resultatet kan förändras mycket även på kort sikt.
Man diskuterar också beräkningen av latent skatt till 50 procent. Den skattesatsen är ju en fiktion eftersom snittskatten i Hexagon ligger på bara 25 procent.
***
Torbjörn Ek lämnade vid årsskiftet posten som koncernchef i Hexagon. Han fortsätter som arbetande vice ordförande. Han ska ägna mer tid åt större, särskilt internationella, bolagsförvärv – i första hand i USA, Västeuropa och Sydostasien.
Torbjörn Ek är 53 år. Han kan också karakteriseras som en ovanligt pigg 78-åring. Han har nämligen jobbat två skift varje dag under de senaste 25 åren. Han tänker sig nu en viss arbetstidsförkortning.
Inge Wennberg