Framtidens revision – sedd från ett klientperspektiv – blir ”nyttigare”. Mer analytisk, mer resultatinriktad. Det är en sannolik konsekvens av datorernas frammarsch.
FARs databehandlingskommitté samlas till möte. Det är en diger dagordning som ska klaras av på sammanträdet där Lars Dykert från Bohlins håller i klubban för sista gången på sex år. Han ska lämna över till Tommy Mårtensson på Arthur Andersen & Co.
Sex större dataprojekt pågår. Utbildningsfrågor och nordiskt samarbete ska också tas upp.
Började på 50-talet
FAR var tidigt ute med sitt dataintresse. Databehandlingskommitténs föregångare ADB-kommittén bildades redan under dataområdets ”stenålder” på 50-talet. Sedan har datorerna fått allt större betydelse.
Men, menar Lars Dykert, det är först under de senaste två åren som man kan tala om ett verkligt genombrott. Framför allt ökar persondatorerna dramatiskt på både stora och små byråer.
Intresset av att vara dataeffektiva i revisionen växer naturligtvis också i och med att revisorernas klienter med få undantag är mer eller mindre datoriserade.
Klart är att datorerna påverkar revisionen rent praktiskt.
Men i vilken omfattning kommer revisorer i framtiden att göra andra saker än de gör i dag? Blir resultaten av morgondagens revisioner ungefär desamma som i dag? Kommer revisorerna att gå djupare in på andra områden än dem som de tittar på i dag?
Lars Dykert menar att syftena med revisionen förblir desamma som i dag: huvudsyftet är ju att granska styrelsens och VDs förvaltning och att granska räkenskaper och årsredovisning. Förändringarna sker på metod- och teknikplanet. Revisorn blir helt enkelt tvungen att tillgripa datorstöd.
Det blir omöjligt att manuellt granska de transaktionsvolymer som det är fråga om i de stora bolagen. In i bilden kommer programvaror såsom registeranalys och analytisk granskning.
Mer analytisk revision
Kommittéledamoten Gilbert Larsson från Svensson, Erikson & Tjus i Landskrona säger:
– Jag tror att utvecklingen inbjuder till mera analytisk revision än vi har varit vana vid. Exempelvis kommer vi att i mycket större utsträckning penetrera bokslutens resultatsida.
Lars Lundberg, kommittéledamot och verksam på Lundberg & Co i Stockholm, håller med.
Han tror att utvecklingen gör det möjligt att – sett ur klienternas synvinkel – genomföra en ”nyttigare” revision:
– Vi får mer tid över för analyser, för resultatinriktad granskning. Dels får vi hjälp av tekniken med att förenkla substansgranskningen, dels får vi tekniken som analysverktyg. Vi kan göra analyser, jämförelser över tiden, sorteringar och mycket annat som vi tidigare inte kunde göra.
Lars Dykert sammanfattar:
– Vi får ett mervärde i revisionen.
Datorer i revisionsarbetet
Nye ordföranden Tommy Mårtensson leder databehandlingskommitténs stora projekt angående datoranvändning i revisionsarbetet. Han tittar på hur datorer används i olika delar av revisionsprocessen – från planeringsstart till avrapportering.
– Framför allt tror jag på mikrodatorerna. De är ett bra hjälpmedel för att göra revisionsarbetet effektivt. På dem kan man göra allt från ordbehandling till olika råbalanssystem, statistiska urval och andra tillämpningar.
Projektet ska avslutas med någon form av rapport som är tänkt som en vägledning för revisorer.
– Utvecklingen på området är mycket omfattande, säger Tommy Mårtensson. De internationella byråerna har kanske en viss fördel. De har redan en hel del vinster i det internationella samarbetet.
Byråer med internationella kontakter ligger dock inte utan vidare bättre till än andra.
– Men det går inte att komma ifrån att de har haft tillgång till mer information, säger Tommy Mårtensson.
Storleken på byråerna gör ju också att de kan använda större resurser till att utveckla nya produkter. Framgång på det här området kräver relativt stora investeringar.
Svårt göra verktyg
Kommittéledamoten Per Wardhammar på Öhrlings Revisionsbyrå i Stockholm inflikar:
– Det är ingen lätt uppgift att bygga ett allt-i-allo-verktyg för datoranvändningen i revisionsarbetet. Revision är ju något som måste relateras till förutsättningarna. Det handlar t. ex. om vilken miljö och vilken bransch klienten lever i. Det är svårt att skapa generella verktyg som ska passa allt från planering till avrapportering. Vi måste skapa ganska många olika varianter.
Databehandlingskommittén har haft ganska ingående diskussioner om huruvida FAR ska ha något ansvar för att hjälpa medlemmarna att följa med i utvecklingen – eller om den saken ska överlåtas åt enskilda byråer.
Lars Dykert tror inte att FAR är en organisation som klarar av att satsa på investeringar i programvaror. Liknande diskussioner har förts i den danska revisorsföreningen. Den har inte kunnat enas om något centralt programutvecklingsprojekt.
– Nej, men meningen med det här för vår del är att ge en allmän vägledning, en information om utvecklingen, säger Lars Dykert.
Per Wardhammar svarar för ett annat projektarbete. Det gäller behörighetskontrollen i smådatormiljöer.
– Den nya tekniken har skapat så väldigt många ingångar till systemen, säger han. Då behövs behörighetskontroller för att ingångarna inte ska utnyttjas obehörigt.
Behörighetskontroll löser inte alla problem men är ett bra steg på vägen mot ett gott dataskydd.
Många transaktioner
I dag har nästan varje företag som en revisor besöker någon form av dator. Ofta rör det sig om ganska kraftfulla smådatorlösningar. Även det lilla företaget kan hantera väldigt stora transaktionsmängder. Till och med på mikrodatorsidan finns omfattande materialstyrningssystem och liknande.
– Vi har fått en mångfald av påverkbara transaktioner, säger Per Wardhammar. Nu måste vi i större utsträckning ge oss i kast med dessa transaktionsvolymer för att få grepp över substansen i företagen. I de stora företagen blir det naturligtvis än svårare att kontrollera ett tilltagande transaktionsflöde.
Smådatorernas spridning gör att alla revisorer möter det här problemet.
– Med hänsyn till att det är väsentligt att ha ett bra åtkomstskydd har det känts angeläget att dra vårt strå till stacken, att utvärdera den här typen av kontroller, att se efter vad som krävs, säger Per Wardhammar.
Lars Lundberg arbetar med ett projekt som gäller kontroll och revision i mikrodatorer. Det är högaktuell problematik med tanke på den ganska färska persondatorexplosionen ute i företagen.
– Mot bakgrund av att vi har en datavänligare bokföringslag än de flesta tror så är vi väldigt angelägna att ha kontroll över den här utvecklingen, säger Lars Lundberg.
Lagen tillåter
Bokföringslagen tillåter ju under vissa villkor att räkenskapsmaterial finns på datamedier. Då gäller det också att klart och tydligt berätta om de villkor som gäller för att förvara räkenskapsmaterial på datamedier.
Lars Lundberg berättar att här råder en viss tvekan både hos revisorer och klienter.
– Ta ett litet företag som exempel. Det sköts kanske av en ingenjör som är intresserad datamänniska och knappar in sina verifikationer på sin persondator. Han ringer revisorn och säger: ”Det står i bokföringslagen att man får ha verifikationer på datamedier. Det är väl så. Eller måste jag skriva ut listor, dagbok, huvudbok och sånt?”
I dag svarar de flesta revisorer att än så länge måste listor etc skrivas ut därför att klienten inte anses uppfylla de särskilda villkoren.
– Jag är inte övertygad om att klienten får samma svar om två år, säger Lars Lundberg. Då har vi troligen betydligt mer räkenskapsmaterial på datamedier. Basen blir även då utskrivet material i läsbar form. Men man kommer att använda analyshjälpmedel som förutsätter att informationen finns på datamedier. Och då blir de omtalade listorna helt onödiga.
Till företagsledningen
Databehandlingskommittén arbetar på ett projekt tillsammans med Svenska Dataföreningen och Institutet för Intern Revision. Det är ett sätt att vända sig utanför kretsen av revisorer och få ut budskap om intern kontroll till exempelvis företagsledningar och andra ansvariga för ADB-produktion. Samarbetsgruppen har producerat ett antal rapporter, bl. a. angående företagsledningens ansvar för ADB.
Gilbert Larsson håller i ett projekt som syftar till att klargöra innehållet i bokföringsnämndens anvisningar om systemdokumentation.
Med tanke på den snabba ADB-utvecklingen är dessa anvisningar med sina tio år på nacken ganska anfrätta av tidens tand.
– De har kanske ute i näringslivet m. fl. ställen uppfattats som aningen svårtolkade, säger Gilbert Larsson. Vi ska nu se om vi kan exemplifiera och beskriva de här frågeställningarna på ett sätt som är mer lättsmält för ”konsumenterna”.
Nu har också bokföringsnämnden hört av sig i den här saken. Därför ska BFN och Databehandlingskommittén försöka åstadkomma någonting tillsammans. Till hösten väntas en rapport som ska kunna göra anvisningarna lite tydligare.
I ett särskilt projekt tittar kommittén också på problem kring olika kommunikationssystem.
Många rapporter i höst
Från alla de pågående projekten väntas rapporter redan nu i höst.
På utbildningssidan planeras datakurser i samarbete med utbildningskommittén och Institutet för Revisorsutbildning (IREV).
– Glädjande nog har vi också kommit igång med ett nordiskt samarbete, berättar Lars Dykert. Initiativet togs av danskarna vid den nordiska revisorskongressen förra året.
De nordiska revisorsorganisationernas databehandlingskommittéer ska i fortsättningen träffas med jämna mellanrum.
Inge Wennberg