Redovisning: Årsredovisningspraxis bland ”eliten”

Omräkning av utländska dotterbolag

Vid genomgången av årsredovisningarna har undersökts om angiven metod är Monetary/ non-monetary (numera MIM-metoden) eller någon dagskursmetod.

Vid dagskursmetod enligt FARs rekommendation omräknas integrerade bolag med MIM- metoden, medan självständiga dotterbolag omräknas med dagskursmetod.

TABELL 2

Av de 11 bolag som 1985 använde dagskursmetod, har 7 enbart omräkning med dagskurs, medan 4 bolag tillämpar både dagskurs- och MIM-metoderna inom koncernen.

Sammanfattningsvis har nästan alla bolag i ELITEN redan nu övergått till den metod som FARs utkast rekommenderar, även om vissa betecknar metoden FASB 52, IAS 21 etc.

Vid tillämpning av dagskurs-omräkning, där omräkningsdifferensen förs direkt till eget kapital, uppkommer frågeställningen hur differensen skall fördelas på bundet och fritt kapital. FARs rekommendation anvisar en metod för att beräkna det fria kapitalet och hur differensen skall fördelas.

TABELL 3

Vissa bolag synes tillämpa en försiktig metod, som tar fasta på omräkningsdifferensers tecken. Vid denna metod avdras negativ omräkningsdifferens från fritt kapital, medan positiv dito ökar det bundna kapitalet. I ett fall redovisas ackumulerad omräkningsdifferens som separat post i eget kapital, varvid det inte anges på vilket sätt posten skall hänföras till bundet eller fritt kapital.

Inflationsredovisning

Vid redovisning av inflationseffekter förekommer fullständig redovisning med en redovisning motsvarande FARs rekommendation och partiell redovisning, som normalt består av uppgift om priseffekter på varulager.

TABELL 4

Man kan notera en successivt minskad information om inflationens effekter. Knappt hälften av ELITENs bolag lämnar dessa data.

Minoriteter i koncernredovisning

I FARs rekommendation om koncernredovisning har avsnittet om minoritetsintressen omarbetats och intagits i rekommendationen som ett utkast. Innebörden av utkastet är att minoritetens andel i resultatet och obeskattade resurser skall beaktas på ett mer företagsekonomiskt riktigt sätt än tidigare genom att avdraget/tillägget baseras på raden resultat för bokslutsdispositioner resp att avdrag sker för minoritetens andel i obeskattade reserver.

TABELL 5

De 2 bolag med väsentliga minoritetsintressen som beaktar minoritetens intresse resultatet vid raden nettovinst lämnar uppgifter om minoritetens andel av resultatet före dispositioner och skatt. I det ena fallet anges inget om minoritetsintressen i obeskattade reserver, men detta kan bero på att de delägda bolagen finns i USA.

Intressebolag

Intressebolag är bolag där ägaren har ett betydande intresse i ett annat bolag utan att ägaren är att anse som moderbolag. Utvecklingen och ställningen i intressebolagen kan vara väsentligt vid bedömning av ägarbolagets förhållanden.

FAR har numera i ett utkast till rekommendation föreslagit att data om intressebolag intas direkt i koncernredovisningens resultaträkning.

TABELL 6

Trots att flertalet av bolagen inom ELITEN har väsentliga intressebolag, har den övervägande delen tills vidare avstått från att tillämpa FARs nya utkast. Kanske vill man avvakta acceptansen av utkastet eller blev utkastet tillgängligt för sent 1985 för att kunna påverka årsredovisningen.

Praxis före FARs senaste utkast om redovisning av intressebolag var i vissa fall att ta in hela resultatet i resultaträkningen och sedan korrigera det belopp som över/understeg utdelningen.

TABELL 7

Bolag som enbart redovisar utdelning i resultaträkningen bör enligt FAR lämna kompletterande upplysningar. Vissa har undersökts enligt nedanstående tabell.

TABELL 8

Även inom ELITEN synes intresset för att lämna information om sina väsentliga intressebolag vara begränsat. Kanske är de delägda bolagen inte så väsentliga intressen som kan antas vid extern bedömning. I definitionen på intressebolag ingår att det ägande bolaget skall anse att information om det ägda bolaget är väsentligt för bedömningen av den egna verksamheten, vilket kan vara vanskligt att avgöra externt.

Årsredovisningens omfattning och struktur

Syftet är här att få en uppfattning av den totala publikationens omfattning. Därför räknas alla sidor från pärm till pärm inklusive bilder, diagram och text på omslagets insidor, m. m.

TABELL 9

Man kan notera en betydande likformighet inom ELITEN till mellan 50 och 60 sidor för årsredovisningen.

I tabellen jämförs årsredovisningarna för identiska bolag för att mäta årsredovisningens utveckling i antal sidor.

TABELL 10

Den likformning som noteras i föregående tabell beror på att bolagen sett över den totala årsredovisningen. Nästan hälften av bolagen inom ELITEN har ökat antalet sidor med fler än 3 men högst 10.

I tabellen redovisas årsredovisningen uppdelad i två delar: egentlig årsredovisning och annat. En sådan uppdelning blir givetvis skönsmässig: Egentlig årsredovisning utgörs av de obligatoriska ”räkningarna” och förvaltningsberättelse/koncernöversikt, men också ”året i korthet” och ”10 år i sammandrag” som kan anses vara självklara inslag i årsredovisningen för bolag inom ELITEN. Med annat avses bildsidor utan text, adressförteckningar, aktieägardata men också divisions/dotterbolagsrapporter som inte innehåller resultatdata.

TABELL 11

Med viss reservation för ojämnheter i beräkningen synes en koncentration av egentlig årsredovisning på mer än 40 sidor äga rum, samtidigt som sidorna utöver den egentliga årsredovisningen begränsas. En viktig förklaring till det ökade antalet sidor för egentlig årsredovisning är den ökande öppenheten där successivt mer och värdefull information lämnas om divisioner och dotterbolag.

Prognos i årsredovisningen

Framtidsinriktad information är väsentlig för bl a börshandeln. I denna tabell anges i vad mån prognoser förekommer i årsredovisningarna. Prognoserna har därvid uppdelats i två kategorier: prognoser med belopp respektive prognoser med enbart uppgift om riktningen för resultatutvecklingen.

För att identifiera att även styrelsen tar uttryckligt ansvar för prognoser, har undersökts om den bara finns i ”VD-avsnittet” eller om prognosen anges i förvaltningsberättelsen (FB).

Av tabellen framgår att prognoser redovisas av samma antal bolag mellan åren med ett undantag; ett bolag anger att prognosen avges vid bolagsstämman. Det är vidare så att bolagens prognoser är likartade mellan åren – det är samma bolag i de olika grupperingarna i tabellen.

TABELL 12

Specifikation av rörelsens kostnader

I bokföringslagen anges rörelsens kostnader som en rad i resultaträkningen. Många internationellt verksamma bolag tillämpar dock en något fylligare redovisning i det att uppdelning sker på kostnader för sålda varor för att möjliggöra beräkning av bruttovinst och på försäljnings/administrationskostnader. I ett fall anges kostnaderna uppdelade på olika slag som lön, material etc.

Härtill kommer att många bolag utom resultaträkningen särredovisar kostnaden för forskning och utveckling.

TABELL 13

Årsredovisning för utländska läsare

De stora svenska börsbolagen presenterar i allt större utsträckning en speciell not där data för omräkning av räkenskaperna till amerikansk redovisningssed (US GAAP) visas.

Det finns vidare ett önskemål från läsare av årsredovisningar och utgivare av redovisningsrekommendationer att det skall framgå av årsredovisningen att de uppfyller internationell standard, dvs normalt IASBs rekommendationer.

TABELL 14

Placeringar och likvida medel

Bolagens finansiella placeringsverksamhet har ökat i omfattning under senare år. Många placeringar är kortfristiga eller sker i värdepapper som är likvida. I denna genomgång har förutsatts att alla bolag har placeringsverksamhet som medför att bolagen har anledning att klarlägga omfattningen av begreppet likvida medel och hur det skall tillämpas på placeringarna. Redovisning av tillgångarna i placeringsverksamheten kan ske på olika sätt som bl a beror av placeringshorisonter, löptider och typ av värdepapper.

FAR har uttalat sig om bankcertifikats placering i balansräkning och sagt, att eftersom de olika posterna inte alltid specificeras. Det borde annars vara regel att i not specificera vilka olika slag av värdepapper som redovisas i balansräkningen och huruvida engagemanget är kort- eller långfristigt. När redovisning sker som likvida medel bör möjligheterna till snabb omsättning klarläggas.

TABELL 15

Redovisningen av likvida medel har endast undersökts från 1985. Som framgår ovan finns olika metoder för redovisningen bland bolagen inom ELITEN. Vad som olika bolag anser vara likvida medel kan inte avgöras vid extern bedömning eftersom de olika posterna inte alltid specificeras. Det borde annars vara regel att i not specificera vilka olika slag av värdepapper som redovisas i balansräkningen och huruvida engagemanget är kort- eller långfristigt. När redovisning sker som likvida medel bör möjligheterna till snabb omsättning klarläggas.

Nyckeltal

NBK rekommenderar att nyckeltalet vinst per aktie anges före eventuella extraordinära poster. När sådana föreligger i väsentlig omfattning bör nyckeltalet presenteras både med och utan de extraordinära posterna (eo).

TABELL 16

Nyckeltalet räntabilitet på eget kapital har undersökts med avseende på hur skattefaktorn behandlats.

TABELL 17

NBK har tagit fram ett sortiment av nyckeltal, varigenom standardiserade definitioner finns att tillgå. I undersökningen har noterats vilka tal som förekommer mer frekvent inom gruppen ”andra nyckeltal”.

TABELL 18

Ovanstående data kan tjäna som en grov indikation på vilka andra nyckeltal som är vanliga hos de bolag som ingår i ELITEN.

En svårighet är nämligen att nyckeltalen kan förekomma inom olika avsnitt i en årsredovisning, t. ex. inledande sidor, 10 år i sammandrag, diagram eller omslagets baksida.

I denna tabell anges antalet bolag som använder de olika metoder som förekommer vid beräkning av skatt för nyckeltalet vinst per aktie. Upp till tre metoder förekommer för ett enstaka bolag.

TABELL 19

Full skatt har haft stor genomslagskraft, medan partialmetoden och betald skatt endast förekommer tillsammans med andra metoder (se tabell 21). Schablonskatten är på kraftig tillbakagång.

Vid beräkning av vinst per aktie förekommer flera olika metoder för att beakta skattekostnaden. I denna tabell anges hur många metoder som bolagen redovisar.

TABELL 20

Redovisningspraxis kan knappast anses stabiliserad i behandlingen av skattekostnaden, när en tredjedel av bolaget inom ELITEN använder mer än en metod för beräkningen. 1983 var metodsplittringen inte lika svår.

Vid beräkning av vinst per aktie förekommer följande kombinationer av metoder för att beakta skattekostnader.

TABELL 21

Vid beräkningen av vinst per aktie används olika metoder för att beakta skattekostnaden såsom framgår av tabellerna 19–21. Många bolag har uppenbarligen funnit att deras metoder behöver ses över eftersom endast 8 bolag av 16 inte ändrat eller kompletterat sina metoder för skatteberäkningen mellan 1984 och 1985.

TABELL 22

I ökande utsträckning och i frånvaro av någon direkt rekommendation redovisar bolagen inom ELITEN vissa data om sina skatteförhållanden.

TABELL 23

Undersökningen av ”skattenot” m. m. har endast omfattat 1985.

I FARs rekommendation om koncernredovisning anges att förvärvade obeskattade reserver till ca 50 % skall anses utgöra skatt.

TABELL 24

Som framgår av tabellen anser flertalet bolag att detta är en uppgift som inte behöver anges i årsredovisningen, sannolikt för att det anses självklart.

Claes Holmberg,tidigare auktoriserad revisor vid Öhrlings, numera verksam i Handelsbanken