FARs revisionskommitté har ett omfattande arbete framför sig. Kommittén har fått klartecken av styrelsen att komma med förslag till en radikal omarbetning av hela paketet av rekommendationer angående god revisionssed. Idén är en produkt av mera långsiktigt syftande arbetsformer i revisionskommittén.
En av FARs tyngsta kommittéer är revisionskommittén – det är den som ska reglera ledamöternas sätt att arbeta.
Resultatet av kommitténs vedermödor kan som bekant presenteras på olika nivåer: utkast till rekommendation, förslag till rekommendation samt slutlig rekommendation.
Rekommendationerna syftar till att ge uttryck för god revisionssed och i viss utsträckning åstadkomma en önskvärd utveckling. En anpassningstid är då erforderlig, och rekommendationerna rubriceras under denna tid som förslag. Innan förslaget övergår till slutlig rekommendation kan viss bearbetning av texten göras.
Såväl rekommendationer som förslag till rekommendationer fastställs av styrelsen efter remiss till ledamöterna.
Revisionskommittén kan publicera utkast till en rekommendation för att inhämta ledamöternas uppfattning. Ett utkast har ej behandlats av styrelsen och innehållet står följaktligen helt för kommitténs räkning.
Revisionskommittén gör även uttalanden i olika frågor. Dessa uttalanden är tolkningar och förtydliganden av rekommendationer eller lagtexter.
Det praktiska arbetet inom kommittén består formellt av cirka åtta sammanträden per år. Men det mesta av arbetet utförs som projektarbeten utanför sammanträdenas ram. För att kommittén inte ska behöva fördjupa sig alltför mycket i detaljer utses normalt en eller två projektansvariga för varje utkast/förslag/rekommendation.
Fasthet i strukturen
De projektansvariga presenterar till att börja med ett förslag till principiell uppläggning och får kommitténs synpunkter på denna.
– Först när vi är riktigt överens om strukturen börjar man jobba med att skriva, berättar Bo Ribers, som sedan hösten 1985 är ordförande i revisionskommittén. Sedan görs det ytterligare avstämningar på principplanet innan de projektansvariga kommer med något förslag till skrivning.
Förslaget måste vara rätt så noga genombearbetat innan det kan tas upp i kommittén. Det är nämligen så att i princip får ett detaljförslag inte diskuteras i kommittén under mer än tre sammanträden. Den principen har kommit till för att man inte ska sitta i kanske åtta sammanträden och prata detaljer.
Av det här framgår att det ändå tar ganska lång tid för en rekommendation att växa fram. Det kan ta något år eller så – beroende på hur svårt problemet är.
Kommittén arbetar dock inte bara med nya rekommendationer. Det är till och med vanligare att det är gamla som omarbetas. Det går i regel litet fortare.
Nya initiativ tillkommer på många olika sätt. Det är både ledamöter som hör av sig och – kanske vanligast – kommittén själv som drar igång ett ärende.
Kommittén har också ett årligt sammanträde för långtidsplanering. Då läggs aktuella ärenden åt sidan och man försöker skåda litet längre fram i tiden.
– Det leder till flera nya initiativ, säger Bo Ribers.
Rekommendationspaketet görs om
Ett av dem är planer på att radikalt arbeta om hela paketet av rekommendationer. Man vill ha en enhetlig struktur på materialet, en mera konsekvent grad av detaljering samt färre upprepningar. I dag står det delvis samma saker i flera olika rekommendationer.
Det här arbetet ska inte direkt leda fram till någon ny lärobok i god revisionssed.
– Däremot kan man kalla det för ett mera genomtänkt revisionskoncept, säger Bo Ribers.
Det ska bli dels en övergripande rekommendation som täcker hela fältet, dels ett antal detaljrekommendationer som gäller delar av helheten.
FARs styrelse har gett sin välsignelse åt det nya projektet.
Bo Ribers förklarar:
– Vi har ännu inte börjat med att praktiskt lösa det här. Men det är fint att styrelsen gillar vårt sätt att angripa problemet.
Svarar på frågor
Är det inte stora nackdelar med de långa handläggningstiderna? Vad gör en revisor som i ett särskilt fall är tveksam till vad som är god revisionssed? Kan han/hon vända sig till kommittén och få besked om det inte redan finns en rekommendation?
– Jag vill nog säga att vi vet vad god revisionssed är i dag, säger Bo Ribers. Vi kan alltså besvara enstaka frågor även mitt uppe i arbetet med ett problem. Detta förekommer också – även om det inte är direkt vanligt. Problemet är egentligen inte att definiera god revisionssed. Vi vet vad det är. Frågan är snarare hur man ska formulera budskapet på ett stringent sätt.
Men det ställs väl med tiden hårdare krav på god revisionssed? Hur kommer kommittén in i den bilden?
Bo Ribers hänvisar till aktiebolagslagen:
”Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.” (ABL 10:7 1 st.)
Snabbare så här
– Det står ju klart uttalat i förarbetena till lagen att man här förutsätter en utveckling, säger Bo Ribers. Man har valt att hänvisa till god revisionssed i förhoppningen att det medför en snabbare utveckling och anpassning till tidens krav än om man bara slår fast exakt hur det ska se ut. En fortlöpande omprövning förutsätts alltså. Men det handlar egentligen inte om så många nya områden. Det gäller mera inriktning och omfattning. Därför är det också vanligare med översyn av gamla rekommendationer än med produktion av helt nya.
En ganska god bild av hur revisionskommittén arbetar får man genom en titt i det senaste mötets protokoll.
Huvudprojektet där var granskning av delårsrapporter. Man lade sista handen vid ett förslag till nästa styrelsesammanträde. Beslutet i styrelsen blev att förslaget skulle gå på remiss till ledamöterna. Några stora förändringar jämfört med tidigare utkast var det inte tal om.
Granska delårsrapporter?
Kommittén diskuterade också ingående om revisorer borde granska delårsrapporter innan de skickades ut. Man fann att det var viktigare för aktiemarknaden att få snabba informationer än att få reviderade delårsrapporter.
Därför anser kommittén inte att delårsrapporter i normalfallet ska granskas innan de går iväg.
De här tankarna ska senare resultera i ett ”förslag till förslag”.
Där kommer man dock att göra undantag för krisföretag. Om revisorn bedömer att det föreligger en obestånds- eller annan krissituation så kan det ibland vara lämpligt att granska delårsrapporten. Revisorn riskerar kritik om han i sådana fall inte gör det – även om det inte finns något krav i aktiebolagslagen på att revisorerna ska granska delårsrapporters riktighet.
Svårt bedöma prognoser
Kommittén diskuterade också – dock ej på förekommen anledning – hur revisorerna ska ställa sig till prognoser i prospekt och årsredovisningar.
– Vi anser att vi ska göra rimlighetsbedömningar, säger Bo Ribers. Men vi saknar egentligen kompetens att bedöma marknadsmässiga förutsättningar m. m. Det betyder att det jobb vi kan göra är ganska begränsat och tonvikten i vårt arbete föreslås läggas på en prövning av att prognoserna är förenliga med övrig information i prospekt eller årsredovisning samt att de inte tillsammans med övrig information ger en vilseledande bild.
Regel 4 ändras?
I det här sammanhanget diskuterade man också om inte regel 4 i regler för god revisorssed behöver ses över. Den regeln (om yrkesutövningen) kan tolkas som ett förbud för ledamot att uttala sig om framtidsbedömningar. Tolkar man regel 4 snävt strider den mot de ovan nämnda tankegångarna om prognoser.
Inge Wennberg