Det finns cirka 1.300 internrevisorer i Sverige i dag. De arbetar i företag med ungefär 1,3 miljoner anställda. Beräkningarna är gjorda utifrån en kartläggning av svensk internrevision som gjorts av IIR (Institutet för Intern Revision). Alf Sydholm, tidigare ordförande i institutet, förklarar närmare i den här artikeln.
Institutet för Intern Revision (IIR) har gjort en undersökning av internrevisionen i Sverige under 1986. Det är delvis fråga om uppföljning av en liknande undersökning 1979.
Vi har velat ta reda på hur internrevisionsavdelningarna (är) ser ut i Sverige f n, hur de arbetar, vilken kompetens och erfarenhet medarbetarna har m m, men också hur är har utvecklats sedan 1979.
Liksom 1979 har vi vänt oss till alla företag och organisationer som har en är, oavsett om de är medlemmar i IIR eller inte. Vi har kunnat identifiera sammanlagt 167 företag och organisationer som har en är, och av dem har vi fått enkätsvar från 142. År 1979 fick vi 153 svar.
Inom banker, försäkringsbolag och offentlig verksamhet finns i stort sett en är överallt där man kan vänta sig det. Inom det övriga näringslivet finns däremot ganska många relativt stora företag som saknar är.
Vi har ställt samman och analyserat enkätsvaren i en särskild rapport, och jag skall här ge en sammanfattning.
Uppgifter om företagen
Svaren har liksom 1979 fördelats mellan
* industri
* handel, transport, service
* banker, försäkringsbolag
* offentlig verksamhet
Om svaren dessutom delas upp efter antalet anställda på företagen får vi en sammanställning enligt bild 1.
Bild 1
Anställda | Industri | Handel m m | Banker m m | Offentliga | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
Under 1.000 | 2 | 13 | 8 | 17 | 40 |
1−5.000 | 16 | 14 | 8 | 7 | 45 |
5−25.000 | 15 | 6 | 4 | 16 | 41 |
över 25.000 | |||||
Summa | 39 | 35 | 20 | 48 | 142 |
Bild 2 visar antalet anställda och medarbetare på är 1979 resp 1986. Det finns alltså betydligt fler anställda och något fler internrevisorer i de 142 företag som svarat 1986 än i de 153 företag som svarade 1979.
Bild 2
Tusen anställda | Medarbetare på ir | |||
|---|---|---|---|---|
1979 | 1986 | 1979 | 1986 | |
Industri | 482 | 525 | 258 | 200 |
Handel m m | 138 | 160 | 195 | 191 |
Banker m m | 35 | 62 | 308 | 397 |
Offentliga | ||||
Summa | 1.122 | 1.334 | 1.108 | 1.141 |
Om man tar hänsyn till att en del företag med är inte svarat på enkäten kan vi beräkna att det finns cirka 1.300 internrevisorer i Sverige, och att de finns i företag med totalt cirka 1,3 miljoner anställda.
Organisation
Det är viktigt att är är oberoende i förhållande till den verksamhet de granskar och till dess personal. I IIRs riktlinjer för internrevision rekommenderas därför att chefen för är är direkt underställd styrelsen eller VD.
Andelen är som hade denna placering 1979 resp 1986 visas i bild 3. Inom banker, försäkringsbolag och offentlig verksamhet är är alltså ”rätt” placerad i mer än 90 procent av företagen. En väsentlig förbättring har skett inom handel, transport och service. Däremot har fortfarande bara litet mer än hälften av industriföretagen den rekommenderade placeringen av är.
Bild 3
1979 | 1986 | |
|---|---|---|
Industri | 59 % | 54 % |
Handel, transport, service | 40 % | 71 % |
Banker, försäkringsbolag | 83 % | 90 % |
Offentlig verksamhet | ||
Alla | 68 % | 77 % |
I USA har numera de allra flesta stora företag en revisionskommitté som sorterar under styrelsen och har en styrelseledamot som ordförande. De här revisionskommittéerna har haft väsentlig betydelse för är:s ställning och arbete, och de har säkerligen också varit värdefulla för externrevisorerna i USA. Revisionskommittéer har även etablerats i vissa andra länder.
I Sverige förekommer praktiskt taget inga revisionskommittéer, tillsatta av styrelsen. Endast ett av de företag som svarat på enkäten har en sådan kommitté.
Personal
Antal medarbetare på är framgår av bild 4. På frågan ”Hur många medarbetare har akademisk examen?” fick vi svar enligt bild 5.
Bild 4
Antal totalt | Andel kvinnor | |
|---|---|---|
Revisionschefer och -ledare | 243 | 5 % |
Revisorer och specialister | 584 | 21 % |
Revisorsassistenter | 55 % | |
Summa eg revisionspersonal | 1.066 | 25 % |
Övriga (sekreterare m. fl.) | 71 % | |
Totalt | 1.141 | 28 % |
Bild 5
1979 | 1986 | |
|---|---|---|
Industri | 43 % | 53 % |
Handel, transport, service | 33 % | 35 % |
Banker, försäkringsbolag | 16 % | 25 % |
Offentlig verksamhet | 57 % | 59 % |
Alla | 38 % | 42 % |
En annan fråga gällde hur lång revisionserfarenhet medarbetarna har (se bild 6). 36 procent av internrevisorerna har alltså mer än tio års revisionserfarenhet. Längst erfarenhet har man inom banker m m och kortast erfarenhet inom det offentliga.
Bild 6
Under 2 år | 27 % |
2− 5 år | 17 % |
5−10 år | 20 % |
10−20 år | 25 % |
över 20 år | 11 % |
Bild 7 visar varifrån nuvarande medarbetare rekryterats. 23 procent arbetade med revision i föregående anställning och 49 procent har rekryterats inom det egna företaget. Relativt få kommer direkt från utbildning.
Bild 7
Revisionsbyrå | 12 % |
Annan är | 11 % |
Annan tjänst i annat företag | 20 % |
Tjänst i egna företaget | 49 % |
Ingen tidigare anställning | 8 % |
De flesta internrevisionsenheter är små. Cirka 40 procent av dem har en eller två medarbetare och 60 procent har högst fem medarbetare. I bankerna är dock revisionsavdelningarna större. Där har 40 procent av dem mer än tio medarbetare.
Det finns i genomsnitt 0,85 ir-medarbetare per tusen anställda i de företag som svarat. 1979 var relationstalet 0,99. Stora företag har relativt färre internrevisorer än mindre företag (se bild 8). Skillnader mellan branscherna framgår av bild 9.
Bild 8
Under 1.000 anställda | 5,07 |
1−5.000 anställda | 2,05 |
5−25.000 anställda | 1,02 |
över 25.000 anställda | 0,44 |
Bild 9
Industri | 0,38 |
Handel, transport, service | 1,20 |
Banker, försäkringsbolag | 6,44 |
Offentlig verksamhet | 0,61 |
Revisionens inriktning
Så här fördelar sig är:s arbetstid på vissa områden, som anknyter till Riktlinjerna för internrevision:
Granskning av redovisning samt intern kontroll i redovisnings- och rapporteringssystem 42 procent.
Granskning av bokslut och årsredovisning 15 procent.
Granskning av resursanvändning; måluppfyllelse; efterlevnad av policy, lagar m m 24 procent.
Utredningar eller andra uppdrag 19 procent.
Av de företag som svarat på enkäten har 67 procent dotterbolag i Sverige och 39 procent utomlands. Moderbolagets är reviderar 83 procent av de svenska och 75 procent av de utländska dotterbolagen.
Vi har också frågat om samarbetet med externrevisorerna. 38 procent svarade att de har ett mycket nära samarbete och 53 procent att de har ett ganska nära samarbete med externrevisorerna. Enligt svaren stöder sig externrevisorerna i betydande omfattning på är:s arbete (se bild 10).
Bild 10
Helt och hållet | 19 % |
I stor utsträckning | 58 % |
I begränsad utsträckning | 21 % |
Inte alls | 2 % |
ADB-inriktad revision
58 av de 142 företagen har sammanlagt 103 medarbetare med specialinriktning på ADB. 21 av företagen har mer än en ADB-specialist.
ADB-specialisterna är helt naturligt vanligast i bankerna där de finns i 17 av 20 företag. De är minst vanliga inom handel m m, där de endast förekommer i sex av 35 företag.
50 procent av ADB-specialisterna har utbildning i ADB/informationsbehandling från universitet eller högskola. 44 procent har tidigare arbetat som programmerare/systemerare.
41 av de 142 företagen anlitar konsulter med specialinriktning på ADB.
Mellan 85 och 90 procent av företagen i samtliga fyra branschgrupper uppger att de reviderar system under utveckling.
Alla banker och försäkringsbolag och drygt hälften av företagen i de andra branscherna arbetar med datorstödd revision.
Revisionens kostnader
Uppgifter om kostnader för intern- och externrevision har lämnats av 112 resp 86 företag. Den sammanlagda kostnaden i Sverige och utomlands i medeltal per företag framgår av bild 11.
Bild 11
Internrevision | Externrevision | Summa | |
|---|---|---|---|
Industri | 1.987 | 3.547 | 5.534 |
Handel m m | 1.288 | 937 | 2.225 |
Banker m m | 5.473 | 1.190 | 6.663 |
Offentliga | 1.632 | 1.450 | 3.082 |
Alla | 2.121 | 1.895 | 4.016 |
Internrevisionskostnaden är alltså drygt 2 milj. kr i genomsnitt per företag. Den är betydligt högre i bankerna än i de andra branscherna. Externrevisionskostnaden är i medeltal knappt 2 milj. kr per företag och betydligt högre i industrin än i övriga branscher.
Att externrevisionskostnaderna är så höga i industrin beror på att revisionskostnaderna utomlands medräknats.
Antalet revisionskronor per Mkr omsättning framgår av bild 12. (För banker och försäkringsbolag har balansomslutningen använts.)
Bild 12
Internrevision | Externrevision | Summa | |
|---|---|---|---|
Industri | 241 | 406 | 647 |
Handel m m | 286 | 185 | 471 |
Banker m m | 142 | 29 | 171 |
Offentliga | 205 | 165 | 370 |
Alla | 194 | 148 | 342 |
Det är påfallande hur hög externrevisionens andel av totala revisionskostnaden är i industrin, och hur låg andelen är i bankerna. På den offentliga sidan är uppdelningen osäker mellan extern- och internrevision.
Revisionskostnaden i förhållande till omsättningen är lägre i stora än i små företag.
Problem
Vi har fått en bedömning – i en femgradig skala – av hur stort problem vissa frågor är. Det gäller
revisionens status
företagsledningens intresse
”sälja” revisionsarbetet
rekrytera kvalificerad personal
behålla kvalificerad personal
otillräckliga resurser
få rekommendationer utförda
revisionen otillräckligt känd inom företaget
risk att internrevisionen läggs ned.
Det är få som räknar ”risk att internrevisionen läggs ned” som något problem. De flesta ser heller inte något problem med ”är:s status” och ”är otillräckligt känd inom företaget”.
Däremot har många problem med ”rekrytera och behålla kvalificerad personal” samt ”otillräckliga resurser”.
Framtiden
Vi frågade också hur man bedömer att vissa aktiviteter kommer att förändras under de närmaste två, tre åren.
Tror man på ökning, minskning eller oförändrad nivå för
ADB-revision
förvaltningsrevision
redovisningsrevision
utbildningsaktiviteter
samarbete med externrevisorerna
uppdrag från företagsledningen?
En överväldigande majoritet tror att ADB-revision skall öka. En klar majoritet räknar också med att förvaltningsrevisionen skall öka, medan många tror att redovisningsrevisionen skall minska. Beträffande utbildning och uppdrag från företagsledningen räknar ungefär hälften med ökning och hälften med oförändrad nivå. Slutligen tror de flesta på ungefär oförändrat samarbete med externrevisorerna.
Alf Sydholm var tidigare ordförande i IIR